Jag kände en kille vid namn Stefan Hassnäs. Jag kallade honom för haschnäs.
Jag började i skolan i Västra Frölunda i slutet på 80-talet, byggteknisk golv och i min klass gick det en person vid namn Stefan Hassnäs. Han var runt 180 - 185 lång, med axellångt brunt hår. Stefan rökte hasch redan då. I min kommun Kungsbacka som var moderatstyrt fanns inget hasch, men i Göteborg fanns det- rikligt.
En dag skulle Stefan ha fest hemma, eller rättare sagt hos sin syster som bodde i Balltorp. Alla från klassen var välkomna, men när Patrik och jag (vi hade följe) kommer dit, så är Stefan inte där. Han är och köper hasch.
Stefan kommer tillbaka och då ska en haschpipa gå laget runt. Vi var cirka tio stycken där. Endast Patrik och jag tackar nej. Jag säger till Patrik innan att jag tänker inte ta hasch och det behöver inte han heller göra om han inte vill.
Efter cirka 20 minuter har alla klasskompisar slocknat, somnat på grund av haschet. Patrik och drar där ifrån.
Jag hade en motorcykel till salu, en Suzuki 125 RM, en motocross. Stefan kom ut till i Anneberg och tittade på den. Han till och med provkörde den på allmänna vägen. Helt galet. Stefan tyckte att motorcykeln var för dyr, så han tackade Nej. Men han sade också att det skulle vara kul och dricka 10 starköl och sedan köra med motorcykeln. Sedan lämnade han stället. På natten ska det ha varit inbrottsförsök där min motorcykel stod, enligt en granne, men det var låst så ingen kom in. Jag misstänkte att det var Stefan såklart.
Stefan var aldrig en person att lita på. Han hade alltid ett tillgjort skratt, lite av hånskratt. Men jag minns att han var duktig på engelska i skolan.
Jag började i skolan i Västra Frölunda i slutet på 80-talet, byggteknisk golv och i min klass gick det en person vid namn Stefan Hassnäs. Han var runt 180 - 185 lång, med axellångt brunt hår. Stefan rökte hasch redan då. I min kommun Kungsbacka som var moderatstyrt fanns inget hasch, men i Göteborg fanns det- rikligt.
En dag skulle Stefan ha fest hemma, eller rättare sagt hos sin syster som bodde i Balltorp. Alla från klassen var välkomna, men när Patrik och jag (vi hade följe) kommer dit, så är Stefan inte där. Han är och köper hasch.
Stefan kommer tillbaka och då ska en haschpipa gå laget runt. Vi var cirka tio stycken där. Endast Patrik och jag tackar nej. Jag säger till Patrik innan att jag tänker inte ta hasch och det behöver inte han heller göra om han inte vill.
Efter cirka 20 minuter har alla klasskompisar slocknat, somnat på grund av haschet. Patrik och drar där ifrån.
Jag hade en motorcykel till salu, en Suzuki 125 RM, en motocross. Stefan kom ut till i Anneberg och tittade på den. Han till och med provkörde den på allmänna vägen. Helt galet. Stefan tyckte att motorcykeln var för dyr, så han tackade Nej. Men han sade också att det skulle vara kul och dricka 10 starköl och sedan köra med motorcykeln. Sedan lämnade han stället. På natten ska det ha varit inbrottsförsök där min motorcykel stod, enligt en granne, men det var låst så ingen kom in. Jag misstänkte att det var Stefan såklart.
Stefan var aldrig en person att lita på. Han hade alltid ett tillgjort skratt, lite av hånskratt. Men jag minns att han var duktig på engelska i skolan.
