Vi som blev kuggade vid mönstringen till jägar- eller annat elitförband

När jag var yngre var jag mycket sportig och vältränad (det här är rätt många år sen nu). Eftersom jag dessutom hade vana av vildmarksliv, dykning och fallskärmshoppning, bestämde jag mig för att satsa på någon av de tuffare jägartjänsterna - FJS, KJS eller kanske rentav A-dyk.

Jag började hårdträna minst ett år före mönstringen; styrka, löpning, vandring, simning. När väl mönstringen kom var jag taggad till tusen.

Fys-testerna gick MYCKET bra, psykolog och IQ-test likaså. När det var dags för läkarkontrollen såg denne att jag hade ett operationsärr på knäet. Det var en mycket gammal skada som jag knappt kände av mer. Jag redogjorde för skadans och operationens art, varpå läkaren drog slutsatsen att jag inte passade för jägartjänst.

Efter denna kalldusch kände jag mig besviken i åratal efteråt (idag kan jag bara garva åt det).

Det blev till att harva vid ett betydligt mindre glamoröst arméförband för min del. Tji basker, tji ära, tji stolthet, tji brudars och kompisars beundran!

Min lilla historia kanske inte räknas eftersom jag s.a.s. blev utgallrad i första omgången.

Någon annan som blivit kuggad vid mönstringen till jägarförband eller annan krävande tjänst? Varför? Hur tog ni det?

Jag hade en klasskompis i gymnasiet som var fruktansvärt militär-intresserad. Han var medlem i ungdomsförbund, åkte på läger, tränade hela tiden och snackade konstant om sånt där. Han sa vid flera tillfällen att han önskade att det blev krig i Sverige så att han kunde få kriga. Jag minns även ett tillfälle då han sa att han skulle döda sin mor för Sverige

Hursom, dagen för lumpen kom, och han var taggad till tusen! Jag var inte med när han for, men jag har hört i efterhand att han misslyckades på psykologitestet. Jag antar att han inte kunde dölja sin iver att döda!

Han blev, såklart, väldigt förkrossad. Att jobba inom militären var hans mål med livet, helt seriöst. Idag jobbar han i kassan på ICA.

Haha, är detta verkligen en sann historia? Fy fan vad knäckt grabben måste ha blivit i så fall.

100% sann! Jag tyckte jävligt synd om honom ett tag, men han var alltid riktigt skum. Ni vet, en sån där som man inte hade blivit förvånad om han hade kommit in på skolan med en väska full med vapen och kört en Columbine. Lite av en outsider.

Men synd ändå såklart! Han hade säkert kämpat förjävla hårt för Sverige

Kan väl lite i smyg ställa mig till skaran kuggade jägare.

Dock så hade jag inga monsterambitioner när jag gick till mönstringen och det enda jag visste om försvaret var att "pansarvagnar" och JAS är coola och jägare har det tufft. Det enda jag egentligen ville åstadkomma med hela cirkusen var att ha gjort en värnplikt som är värd att kalla värnplikt. Fick goda resultat (läs tillräckliga för det mesta) på allt utom hos psykologen där jag av någon anledning inte lyckades imponera tillräckligt. Antagligen berodde det på att psykologen var en invandrare från Kristianstad och jag från norra norrland, att jag just cyklat mig svettig ==> blivit kall i mina pojkshorts, att jag av intresseskäl inte valt att vara elevrådsordförande/fotbollslagkapten etc.

Detta ledde till att jag inte ansågs lämplig för jägartjänst med en poäng för lite hos psykologen. Istället hamnade jag på en pluton som jag med stor sannolikhet trivdes bättre på än jag hade gjort någon annan stans.

Det är märkligt att alla som misslyckas på de tjänster som kräver extramönstring alltid åkte ut på skitsaker hos psykologen eller läkaren. Och de gjorde alltid toppresultat på de fysiska testerna...mycket märkligt.

Jag hade precis en sadan (parallell) klasskompis i gymnasiet!
Med i FBU, alltid snaggad, dromde om jagare som sniper (japp, inte prick/skarpskytt utan sniper, om nagon kanner igen stilen) alltid i militart plagg etc.
Aret for monstring traffade han en tjej, blev veg, mer social, politiskt till vanster, borjade ga ut pa fester etc. Monstringen ledde till intet, men han verkade glad for det.

Sa han gjorde en likande resa som din kompis men med helt annat slut.
Undrar vad som hande sedan faktiskt, hm...

Jag blev kuggad vid mönstringen till u-båtar. Nu visste jag visserligen att jag skulle få frisedel, men jag satsade högt ändå och blev nästan utskrattad av psykologen

jag failade redan vid konditionstestet, slutade med att jag hamna i reserven

Haha, vilken jävla stjärna. På sätt och vis så tycker jag synd om honom men i samma vända så ska jag nog vara ganska glad över att de inte tog med honom.

Är det så märkligt att det är just dessa personer är de mest bittra i och med att det är de som snubblat på målsnöret? Är man fet och har socialfobi kanske man inser att man inte kommer bli jägare och därför inte gräms lika mycket över saken som en som "åkte ut" på en sån skitsak som läkaren eller psykologen.

Gick jättebra på fys och kondition, hos psykologen vet jag inte, på iq testet fick jag medelmåttigt resultat, så blev ingen jägartjänst för mig. Fast när jag väl gjorde lumpen var jag ganska glad för att jag inte fick jägartjänst då jag fick en sån grymt skön pluton som jag aldrig skulle träffat om jag ej kuggat. Har fortfarande kontakt med min grupp än idag!