Drömtolkning! Här hjälper vi varandra! [Sammanfogad //Mod]

Har drömt om djur igen, brukar inte drömma om djur, den här gången inte lika trevligt. Jag bodde på Djurgården i Stockholm och led med små djur av oklar art som var instängda på gårdarna i mitt kvarter. Jag förstod att det inte var rätt eller bra men kunde inte låta bli att släppa ut ett djur. Det var oklart vad det var för djur och varför jag tyckte att den led men den var i storlek av en iller. Jag förstod direkt att det här skulle ge konsekvenser.

I slutet av drömmen är hela Strandvägen täckt med lejon, tigrar, giraffer och vildsvin. I mitt hem tränger det in bulldoggsliknande katter som äter upp mina katt-katter. Det är ve och fasa och jag är ensam skyldig till den oändliga bedrövelse som ses i Sthlm stad. Men nu är det liksom kört, att jaga efter mig är det ingen som har tid med, vi är utdömda och det är dags för bunkern.

Jag har aldrig känslor i mina drömmar, alltså även om något hemskt händer eller något positivt. Det kan byggas upp en spänning eller ångest genom drömmen men aldrig känner jag någon känsla. Jag drömmer även ofta om att jag är i diverse drogade tillstånd där jag är seg/trög/inte kan prata/inte kan gå.

Vad betyder detta?

Jag minns att jag för iaf 2 år sedan kunde ha känslor i drömmar och man kunde vaknar upp glad eller rädd beroende på vad mand drömt. Nu är det bara neutralt och konceptet mardröm finns knappt längre.

Detta börjar få mig att tro att kanske alla drömmer såhär, känslolöst, men att känslorna skapas när man vaknat och minns drömmen? För isf kan det ju vara att jag bara är för van vid en viss sorts drömmar för att få en känsloreaktion på dem.

Någon som vet hur det funkar?

Här om dagarna drömde jag att blev jagad av tiger, katt och lejon. Det var hemma hos oss och där var mina syskon där också, men tigern och katterna gav sig endast på mig, och då var det en tiger som jagade mig till sist, min syster sa det är lugnt, gör bara inte motstånd och var lugn, låt han bita i din hand, då han inte biter så att du blir av med handen. Tigern bet mig medan jag gick med tigern och han hade hela min hand i sin käft sen släppte han den när han kände jag var lugn och snäll mot han.

Någon som kan tyda?

Inatt drömde jag att jag åkte buss men bussen fastnade hela tiden på vägen och kom inte fram.

Sedan var jag plötsligt i ett rum med några barn i som lekte, ett av barnen började gråta och pekade på en tand i sin mun, jag tog en titt i hans mun och såg att det blödde och tanden var lös.

Sedan är jag helt plötsligt inne i min egen mun (som ett tandtroll), det såg ut som sönderslagna tänder på höger sida i munnen överkäke, jätte fula och äckliga.
Längst in bakom min hörntand så sitter det en stor svart fågel i en grotta. Detta sista kändes väldigt levande.

SEDAN VAKNAR JAG.

Någon?

Den här lär ni inte hört förut, jag drömmer ständigt om skolavslutningar med dom gamla idioterna, frågan är varför?

Jag drömmer även ständigt om att vi glömt bort julafton under julafton oftast, ofta
handlar det om att missa Kalle Anka eller att ingen har köpt julklappar eller gran.

Jag kan på uppstuds minnas vagt väldigt många juldrömmar, återgiften
verkar vara seriekopplat med varandra

Here we go again, kroppsdelar och mördade bebisar skyfflas ur liksäckar.. jag vaknar helt känslolös. Jag tänker aldrig på sådant.. varför dyker det upp i mina drömmar?

vad tror ni om självbiografi-titeln "Jag minns alla mina drömmar genom association"?

Detta är en dröm jag hade härom natten.
Jag drömde att jag fick träffa min största idol från ridsporten Charlotte Haide Bondergaard jag står och kollar när hon rider ett dressyrprogram helt plötsligt rider hon fram till mig och sitter av vi börjar prata med varandra sen så får jag en blick som att hon försöker flörta med mig vi kollar varandra djupt in i ögonen sen böjer hon sig fram och kysser mig jag blir alldeles varm i hela kroppen och röd i hela ansiktet jag står bara där och skakar min hjärna är överbelastad och beter sig som en upphakad dator som startar om får bluescreen och startar om igen och samma händer igen då kysser hon mig igen min hjärna får överslag igen men denna gång startar den upp i felsäkert läge där den är inställd på att fly blixtsnabbt kastar jag mig upp på hennes häst en dressyrhäst i miljonklassen skänklar på den hästen börjar konstra runt och gör en massa dressyr grejer jag märker att denna häst är inte som att rida min medryttarhäst eller en ridskolehäst och inte nog med det jag har 2 tyglar att hålla reda på jag försöker få stopp på hästen genom att dra kraftigt i båda tyglarna då stegrar hästen sig och jag åker av jag slår i backen då vaknar jag och inser att det bara var en dröm. Vad kan denna dröm betyda? Någon som kan tyda drömmar här?

Först en kort bakgrund om mig själv: Jag värderar min familj högst i världen. Jag älskar dem ofattligt mycket även om detta inte uttryckts så ofta (är introvert och föredrar att vara ensam för det mesta. Mina familjemedlemmar är extroverta så det kan vara möjligt att de har tolkat min relativ frånvaro i deras umgängeskrets som att min kärlek till dem inte är prioritet nr 1 trots att det för mig är det emotionellt sett). Sedan 18-årsåldern bor jag dessutom 40 min bort från dem p.g.a. studier. I min kultur är det vanligt att barnen bor tillsammans med familjen tills giftermål.

Jag vet att min familj älskar mig mest av allt också. Och jag vet att de vid flertalet gånger lyft fram sin önskan om att se mig mer. Jag erkänner att jag umgåtts mindre tid än vad jag velat med dem under tonåren, men sedan 20-årsåldern så har jag haft en fixerad tidsdistribution på 3h/v för just familjen. Och denna tid ser jag till spenderas på just familjen, antingen i form av besök varannan vecka eller SMS/samtal o.s.v.

Iallafall, nu till drömmen. Jag befinner mig i mitt rum som jag hade medan jag bodde hos familjen. Samtidigt hör jag familjen i köksrummet diskutera glatt något tillsammans. Detta var typiskt i övrigt - antingen satt jag med näsan framför en lärobok och pluggade eller så spelade jag dataspel i samma rum. Men i just denna dröm kan jag inte erinra mig om vad jag höll på med. Jag vet bara att jag var medveten om röster i bakgrunden och att detta var familjen. Jag verkade också försöka fokusera på rösterna så länge det gick, så jag höll nog inte på med någon lärobok eller dataspel trots allt... Iallafall hörde jag så småningom en familjemedlem ropa mitt namn och frågade om jag skulle vilja ingå i deras diskussion. Detta var också en typisk företeelse i övrigt, men det var alltid ett känslokallt nej ifrån mig...

I drömmen svarade jag nej. Inte för att jag inte ville denna gång. Utan för att jag sedan plötsligt insåg att det var en dröm trots allt. Och att jag insåg att om jag aktivt skulle prata så skulle jag vakna ifrån drömmen och inte kunna höra deras röster igen. Jag får tårar i skrivande stund... Storgrät även när jag vaknade ifrån drömmen...

Jag ser drömmen som en påminnelse om vad som kan hända om jag inte spenderar livets tid med familjen. De enda minnena jag lär ha är de isolerade stunderna i mitt gamla rum med deras röster i bakgrunden... Men det är också därför jag sedan några år tillbaka bestämt mig för att spendera minst 3h/v med familjen. Frågan är då om inte drömmen menar annat? Att den tid jag just nu spenderar inte är tillräcklig heller?

För mig är det viktigaste att jag diskuterar allt mellan himmel och jord med familjen. Den tid jag lägger ner räcker mer än gott för detta. På så sätt kan jag aldrig klaga över att jag aldrig ens hann diskutera mina/deras problem/åsikter/tankar med familjen. Sen blir det ett besök varannan vecka också... Dock flyttar jag från Sverige inom några år, men det ska inte hindra mig från att inte spendera minst lika mycket med familjen som jag gjort den senaste tiden. Facetime är ju alltid ett val också...

Hur ser ni på drömmen/mardrömmen?

I natt drömde jag att jag gick med i ett vit makt sällskap. Hade det jätte trevligt och vi drack öl ihop och hade det gott. Varade i flera dagar i drömmen. Åkte hem emellan åt och dit igen osv.
På tredje dagen kommer min vän in. Alla vänder sig mot han eftersom han inte ser arisk ut. Jag försöker så gott jag kan att avväpna situvationen och få ut han därifrån. Känner hur jobbigt det är att jag skyddar denna person mot mitt nya umgänges vilja. Men har inget val.
Lyckas till slut få iväg han där ifrån efter att han på nytt försökt ta sig in för att göra upp. Vaknade sen.

Först sätts jag i av vad som liknar en fängelsegård med höga stängsel och torn. Gården liknar ett slagfält med diken och höga sandbäddar. Jag har en vän med mig men jag ser aldrig vem han är. Vi hasar oss igenom ett lerfyllt dike och leder en varsin kamel på led. Min vän går före mig. Det är på natten och vi blir träffade av strålkastarljus några gånger men det är väldigt täta buskar där vi går. Vi verkar va på rymmen. Plötsligt hör jag röster bakom oss och ber min vän att skynda på. Tillslut är vi uppe ur diket och vi befinner oss vid ett gammalt orangeri. Vi smiskar till båda våra kameler så att de springer iväg. Vi hör att rösterna bakom oss kommer närmare så min vän springer fort genom entrén. Jag hinner knappt se honom, jag ser bara hans skugga på andra sidan genom ett hål i dörren. Jag försöker ta mig igenom hålet i dörren men inser snabbt att dörren är olåst och jag springer efter min vän. Jag kan bara höra hans fotsteg eka nu och jag försöker följa dom så gott det går. Jag springer genom salar med högt i tak och hoppar över spruckna plankor i golvet och kliver över bänkar som ser ut att höra hemma i en kyrka, allt är väldigt nedgånget. Jag hör hur han springer genom en till dörr och tar mig snabbt dit. Nu är det dag. När jag bara är en liten bit från dörren ser jag en person som inte liknar min vän. Han syns bara som en siluett genom det trasiga fönstret bredvid dörren. Det hänger en gammal plast över. Jag lägger mig ner på mage. När jag lägger mig ner får jag syn på mina armar. Jag har på mig en knallgul regnjacka och hinner tänka att det inte är en bra färg att ha på sig om man smyger. Personen på andra sidan dörren tänder en cigarett och tar några bloss. Han vänder sig och sticker in huvudet genom plasten. Han tittar rakt emot mig men tycks inte se mig. Jag ser nu att han är mörkhyad. Han ropar "Vi vill inte ha några uteliggare här inne så försvinn!". Nu ser han mig plötsligt och han verkar helt förskräckt. Han springer bort en bit och jag ser han ta upp en telefon och ringer. Jag tar satts och får upp dörren. Den mörkhyade personen talar med någon samtidigt som han har blicken kvar på mig och ser fortfarande förskräckt ut. Jag hinner se att jag befinner mig på en bakgård med låga betong byggnader i ett U, en liten gräsmatta och bortom den är det bara kalt som ett fjäll. Jag springer ut på gräset och in i en annan del av byggnaden. Jag kommer in i ett trapphus och springer upp för trappor i metall som är dekorerade med pelargoner som hänger över räcket. Från att gå från så nedgånget till så vackert. Ju fler trappor jag tar mig upp för ju mer konstgjorda ser blommorna ut. Nu är jag högst upp och det finns bara ett litet fönster som jag tvekar på om jag får plats genom. Jag tittar genom fönstret och ser att det är en identisk byggnad precis intill och ett fönster lika litet. Jag trycker mig genom fönstret och lyckas ta mig in i den andra byggnaden. I det här rummet är det lågt i tak. Bord, stolar och porslin är hälften av storleken. Jag tror jag är i ett dockhus.

Nu blir mitt minne lite dåligt men jag gör så gott jag kan.

Jag tar mig genom dockhuset samtidigt som jag söker genom rum. Jag provar att spola i kranen både i köket och på toan men inget vatten kommer. Det är mer som en inredd vindsvåning, dockhus inspirerat. Jag har vart hör förr i en tidigare dröm men kan inte minnas hur jag kom hit förutom att jag vet att det finns en korridor i källaren som leder bort här i från. Jag tar mig ner en våning genom en liten spiraltrappa och ser att jag befinner mig i ett väldigt stort och lyxigt hem. Det är natt igen. Belysningen i hemmet lyser svagt upp möbler i mahogny och högpolerad vit marmor som täcker hela golvet. Det är två män som får syn på mig när jag söker för att hitta vägen ner till källaren. Dom börjar jagar mig genom rum och jag lyckas komma undan många gånger men dom hittar mig hela tiden. Dom fortsätter jaga mig men lyckas aldrig få tag i mig. Jag tar mig genom små och stora dörrar och hoppar raklång genom fönster som påminner om det första jag kröp genom. Allt är bara väldigt märkligt. Jag har lyckats komma undan men jag är väldigt rädd just nu. Jag fortsätter mitt sökande genom huset för att hitta vägen ner till källaren men hör någon som gråter. Jag måste hjälpa den här personen känner jag. När jag kommer fram till dörren jag hör ljudet från ska jag öppna men inser att det är ett omklädningsrum med en låg dörr jag kan titta över. Där står det två mörkhåriga tjejer och flinar åt mig. Jag blir rädd och får känslan av att det är en fälla så jag springer bort så fort jag kan men de två männen är tillbaka och lyckas få tag i mig. Dom för mig till ett rum där min pappa är fastbunden och börjar tortera honom utan anledning. Jag skriker gråtandes att dom ska sluta. Den ena mannen tar upp en stor kökskniv och förklarar att han älskar smärta och hugger sig själv i armen så många gånger att den tillslut faller av. Jag springer fram till pappa och försöker fria honom men blir stoppad. Männen tar min pappa och sätter honom bakom en läskautomat som dom har dragit ut från väggen en bit och skjuter sen tillbaka den så hårt att han krossas. Den ena manna säger att kroppen måste försvinna och sätter då eld på läskmaskinen och min pappa. I ett ögonblick tittar männen bort från mig och min enda tanke är att springa ut och kalla på polis. Så jag springer allt vad jag har fram till entré dörren samtidigt som jag har de två männen bakom mig. Dörren är låst men jag lyckas låsa upp och öppna precis innan jag blir hårt fast hållen. Jag sliter mig ur deras grepp och springer ut. Här känner jag igen mig. Framsidan jag precis sprang ut till tillhör hemmet jag växte upp i som yngre tonåring. Tänker att här hittar jag och ser en bil och skriker att han måste ringa polisen. Jag fortsätter skrika medans jag springer längst gatan att någon ska ringa polisen... Där vaknar jag.

Har lidit av ångest länge. De senaste 23 åren tyvärr. Har 2 stycken platser jag återkommande hamnar i när jag drömmer. Kopplar ihop dessa platser mycket med min ångest. Den ena är en helt underbar dröm. Svårt att förklara men jag tror den uttrycker känslan av frihet på ett väldigt starkt sätt. Jag drömmer att jag hittar rep hängandes i elstolpar. Repen är liknande dom som brukar finnas i gymnastiksalar. Det är kanske 15 meter mellan stolparna. Jag börjar utan ansträngning svinga mig i det första repet och som Tarzan så förflyttar jag mig från rep till rep. Jag har känslan att jag kan ta mig var som helst i världen på detta sätt. Jag kommer till en skog och stolparna behövs inte längre utan repen hänger i träden. Repen börjar här förändra sig till lianer. Jag svingar mig framåt och kommer till början av en stor fors som jag följer genom att svinga mig över den. Jag är så nära vattnet att jag nästan nuddar det. En helt underbar och fri upplevelse är det.

Den andra platsen är raka motsatsen. De hör ihop för ofta när jag i drömmen försöker leta efter lianerna så hamnar jag istället här. Det är i en mindre sjö. Vattnet är gyttjigt, äckligt, brunaktig med inslag av lila och tjockt. I vattnet lever några fiskliknande varelser. Eller mer som stora grodyngel även dom med en svag lila ton. Dessa inbringar enorm smärta så fort man rör vid dom så ofta blir jag stående i vattnet utan att kunna ta mig upp igen då det är fullt av grodvarelserna i vattnet. Går att tyda in mycket i dessa platser.

Själv gissar jag på att grodvarelserna symboliserar att jag alltid försökt att trycka undan min ångest och negativa känslor. Egentligen så hjälper det inte alls utan jag står och trampar på samma ställe för jag är rädd att ta i känslorna.