Varför ges adrenalin IV??

Vid hjärtstopp brukar ambulanspersonalen ge adrenalin/atropin IV i medicinväg då man vill få fart på pumpen. Men varför ger man egentligen IV (intra venöst) och inte Intrakardiellt (i hjärtat)? En person utan puls har total avsaknad av tryck i kärlen, och en injektion i en ven tycks ju då vara lönlöst då större delen av substansen kommer stanna kvar lokalt där injektionen gavs. Det optimalaste måste ju vara att ge en injektion intrakaridellt.. en erfaren specialistläkare som jag känner förstod inte heller varför man ger det IV vid hjärtstopp, han har på sjukhus gett det intrakaridellt hela tiden.
Någon medicinsk prehospitalt kunnig person som kan svara?? jag är även intresserad av hur bra en intra osseös (inj i benmärg)infart är.

intra venöst, venerna som du har på armen och halsen t.ex.

Det är sjukt oklart om det har någon effekt överhuvudtaget vid hjärtstopp, det görs mest på rutin, viktigare är att ge cordarone. När man gör bröstkompressioner pumpas blodet runt i kroppen, så nej det står inte still lokalt.

Man gjorde en studie på adrenalin och inte adrenalin i hjärtstopp i Norge för några år sedan, men så tyckte ambulanspersonalen att det kändes olustigt att inte ge det och kontaktade media, varpå det blev ramaskri och de fick avsluta studien. De fall som hanns med innan media blåste upp det tror jag inte visade någon skillnad på att inte ge adrenalin eller att göra det....

[quote=jagvetdetduinte]När man gör bröstkompressioner pumpas blodet runt i kroppen, så nej det står inte still lokalt.QUOTE]

Enligt läkaren som jag disskuterade med hade trycket av kompressionerna ingen inverkan eller väldigt lite inverkan för att transporterade substans IV till hjärtat.
Intressant det du berätta om studien. Det har ju varit samma sak om inblåsningar ska ges eller inte, då vissa studier har visat att kompressioner är viktigare att göra än inblås och man skulle kunna klara sig på den syremängd man har i kroppen.

det där med att blåsa är ju lite märkligt tycker jag. när vi andas ut, andas vi ju inte heller ut syre så varför ska man blåsa ner en massa koldioxid i någon annans lungor? en kompis som är läkarstudent sa att i USA gör man inte inblåsningar över huvud taget vid hjärtstillestånd. jag har dock inga bevis på detta.. i sverige har vi gått från att blåsa många fler gånger än vad vi gör nu (nu har vi ju 30:2 "mitt på" = 30 kompressioner mitt på bröstbenet och två inandningar)

Fast i ambulansen blåser man ju sällan med munnen

Via kompressioner får man in lite luft i lungorna då lungorna trots allt ligger i thorax som är det område som komprimeras. Även utandad luft innehåller syre, dock är halten mindre än i vanlig luft av självklara skäl men här gäller dock att lite är bättre än inget om situationen sker någonstans där det kan ta tid att komma till ett sjukhus. Bäst är det om man har en andningsballong, som används i sjukhus.

Angående adrenalin, så beror mycket på om patienten har en anlagd venflon eller allra helst CVK. Skickliga läkare kan ganska snabbt anlägga en CVK via jugularis externa. Jag har aldrig sett en IK-injektion (förutom i Pulp Fiction). Det är bättre med IV, då adrenalin har sin verkan perifert för att ultimat öka blodtrycket. För att hjälpa till cirkulationen kan man skjuta in mängder med saltlösning och eventuellt höja benen.

Vi ska heller inte glömma atropin i sammanhanget, vilket också alltid ges en gång, till skillnad från adrenalin som ska ges med jämna mellanrum.

Adrenalin och atropin kan också ges intratrakealt om man redan har en tub inne, då andningsstopp oftast föregår hjärtstopp. Intraosseös injektion kan man ge om det är svårt att finna bra vener, oftast bland spädbarn då. Har aldrig varit med om dessa två behandlingar så jag ska inte uttala mig för mycket.

Självklart ska först takykardi uteslutas via EKG då ovanstående behandling gäller vid asystoli, där loppet oftast är kört.

Drar man bara in luft i munnen så blir det inte massa koldioxid då inget utbyte i lungorna sker, drar man ner luften i lungorna innan man blåser in den i den andra personen så får man mer koldioxid. Det kommer ut syre när man andas ut också, dock inte lika mycket som när man andades in.

nu ska vi se om siffrorna blir rätt

Vi andas in en gas med 21% syre och 0,04% koldioxid.

vi andas ut en gas med 4-5% mindre syre och 4-5% mer kolidoxid, eller översatt så andas vi ut en gas med cirka 16% syrgas och 4 % koldioxid.

Det partiella syrgastrycket som är kvar är mer än tillräckligt för att den individ som får luften ska kunna ta upp ta upp syre ur gasen. Har för mig att människan vanligtvis klarar ett partiellt tryck på motsvarande cirka 10-11 % syrgas.
Sedan kan man ledas att tro att den som ger andningshjälp via sitt då kontrollerade andningsmönster andas mer än nödvändigt och därmed har ett lägre upptag av syrgas än vanligtvis.

Ja, det hjälper att blåsa in använd luft i lungorna men det viktigaste vid ett hjärtstopp är att hålla igång cirkulationen. Precis som att du kan hålla andan i några minuter finns det syre i blodet hos den skadade som räcker i några minuter bara blodet fås att flöda. Med detta inte sagt att man inte ska ge mun-mot-mun men det viktigaste är att komma igång med kompressioner.