Mest smidiga/smidigaste, mest krångliga/krångligaste osv.

"Jag fann den mest smidiga lösningen vara att gå över bron."
"Jag fann den smidigaste lösningen vara att gå över bron."

Är den ena meningen mer korrekt än den andra?

Komparativ och superlativ med mer och mest är något som blir allt vanligare i modern svenska. Smidigare, smidigast är den traditionella formen, men den analytiska varianten är väl knappast att betrakta som felaktig även om den ger ett mer otympligt/otympligare intryck.

Är den ena meningen korrektare än den andra, menar du?

Som jag skrev är det knappast felaktigt att skriva mer smidig/mest smidig, och det blir också vanligare. Men traditionellt har det varit smidigare/smidigast. Vill man vara strikt standardspråklig är det förstås lämpligt att hålla sig till det normala bruket.

Det finns onekligen mer vanskliga/vanskligare fall:

(1) Det här var det mest smidiga svaret.
(2) ?Det här var det mest roliga svaret.
(3) *Det här var det mest stora huset.

(1) kan fungera. Man kan fråga sig om det finns någon skillnad. Eventuellt uttrycker konstruktionerna med mer, mest högre intensitet, att man verkligen vill betona hur det är. (2) är väl något tveksamt. (3) känns direkt fel. Kanske beror det på att formerna större, störst är avvikande i formen.

Så är det förstås: ju smidigare, desto tympligare. (idétack till Tage Danielsson)

I konstruktioner som »ju ... desto« kan det låta väldigt urvattnat med mera-komparation:

– Ju mera högt han kommer i karriären, desto mera stora blir hans ambitioner.

– Ju mera långt kvällen led, desto mera full blev han.

Den goda nyheten är att vi har engelskan till hjälp när det gäller att blockera fragmenterad komparation av korta adjektiv. Att tro att den svenska idiomskatten skulle bevara en kärnfull komparation, det vore mera naivt än lovligt.