Jag sitter i skiten

Alltså för att klargöra detta: Har du eller har du inte sökt arbete på McDonalds?

Jag tolkar det nämligen som att du inte har gjort detta, för att du utgår från att "det är en jävla konkurrens". Om du nu har sökt arbete där så är min nästa fråga om du sökt arbete som telefonförsäljare eller städare?

Jag ser följande framför mig: Ung kille som bor hemma. Nyligen tagit studenten och har under sommaren lite halvt motiverat sökt några jobb. Det har nu gått ett tag och det går upp för killen att situationen inte löser sig av sig själv. Det är ingen som kommer springande till honom med ett heltidsjobb med 25k/månad.

Välkommen till verkligheten grabben! Det är dags att ta dig i kragen och skaffa ett "skitjobb" som du uppenbarligen ser det. Det finns nämligen inga arbeten idag som ger dig en lön som du inte kan leva på, i din situation. När du skaffat dig ett jobb så kan du börja leta efter ett jobb som du tycker är roligt. Den lyxen har du bara råd att unna dig så länge dina föräldrar fortfarande ser dig som ett barn.

Om jag har analyserat din situation fel så får du gärna motbevisa mig.

Jo, man måste ta ett skitjobb från början. När du sedan får det kan du inte missköta dig som den Fd nämndemannen Cecilia Beckroth gjorde. Hon sjukskrev sig samtidigt som hon kilade in på tinget och tog arvode för sitt nämndemannauppdrag åt Folkpartiet. Nu måste hon ansluta sig till partiet som Mikael Styrman och pedofilen Anders Mansten skapat, RÄDDA VÅRDEN och då blir det lite knäppskalligt..eller?

Du skrev som om det vore vettigt men det är det inte. Vad anser du är "normala" jobb? Sitta på ett kontor eller på mcdonalds eller tidningsbud? Om du går utan jobb i åratal är du antingen efterbliven eller så har du kanske inte så "välskrivet" CV.

Vill man ha ett jobb så får man ett jobb punkt slut. Det handlar om att jobb kommer inte till dig utan du måste aktivt leta upp det. Söker du ett jobb i veckan, ja då tar det en jävla lång tid till skillnad från att du söker ett jobb per dag. Sen så funkar det inte bara att skicka iväg ansökningar och tro att det alltid går bra man måste aktivt återkontakta och visa ett intresse för att visa "hallå här är jag".

Arbetsmarknaden är rullande, folk byter jobb/slutar/börjar studera/går i pension/anställer fler. Mellan dessa alternativ så har man chans att få ett jobb men det är konkurrens, dom som inte får sin plats då blir arbetslösa men då måste man söka vidare tillslut kommer öppningen.

Tänkte inte på det va?