2010-08-29, 07:45
#1
hej alla intresserade!
jag och min flickvän har 2 jättefina små svarta katter på 5 1/2 månader. en av dom har acklimatiserat sig bra under tiden vi haft dom, men den andra är fortfarande lite småskygg och rädd. hon är också busigare och det brukar oftast handla om triviala saker som att hon envisas med att försöka äta upp min mat så fort jag inte håller i talriken, eller att hon hoppar upp på diskbänken där det oftast ligger vassa knivar och annat farligt. men hon har också kissat i soffan vid ett flertal tillfällen, vilket visade sig vara för att hon ville ha en egen kattlåda (som båda nu ändå använder gemensamt, fast bara till kiss för det mesta).
vanligtvis reagerar jag genom att plocka ner henne, från vart det nu är hon har hoppat upp, och säga "nej" med bestämd men ofarlig röst. hon har ju självklart inte lagt av med dessa beteenden bara för att jag har börjat jobba och plugga igen efter sommaren, men jag blir mer och mer irriterad och därför mer och mer aggressiv i mina svar på hennes egentligen harmlösa upptåg och i natt lyckades jag till sist "vinna" över henne då jag röt till när hon hoppade upp på spisen för att käka upp den sista biten fisk som låg kvar i pannan, för hon blev helt stel i kroppen, inte paralyserad men stel, och började röra sig jättelångsamt och med svansen mellan benen och har varit jättesnäll sen dess
detta ledde dock till att jag kände mig jättedum och gosade med henne tills hon spann högre än jag hört henne spinna någon gång förut och till slut somnade spinnandes, och fortsatte spinna i sömnen i säkert 10 min vilket var rätt sött. och nu är hon som hon brukar vara igen, fast reagerar faktiskt ganska bra och hoppar ner självmant när jag säger nej, till skillnad ifrån förut då hon knappt brydde sig ifall jag tyckte det ena eller det andra om hennes rackartyg utan mest blev rädd i största allmänhet så fort jag närmade mig henne när hon visste att hon gjorde något jag inte gillade.
min fråga är iallafall om jag bör vara rädd att jag har fördärvat min stackars katt för att jag eventuellt fått henne att se mig som överlägsen (vilket jag iofs är rent tekniskt..) eller om hon kommer att fortsätta tycka om mig ändå? jag har aldrig haft katt själv förut men har hängt en hel del med andras katter och har därför egentligen bara semi-erfarenhet av att ta hand om katter, så jag är tacksam för alla svar.
de flesta katter jag träffat har gillat mig lika mycket som jag gillat dom så jag tror inte att jag har helt kass hand om dom, men man vet ju aldrig helt förrän man har en själv på riktigt. den av de två katterna som inte är så rädd av sig gillar mig dock starkt, vilket jag är väldigt glad över för hon var den av dom som var räddast i början och nu hon kommer ofta fram och och är extremt kelig och börjar spinna ordentligt så fort hon ser att jag fått syn på henne
ursäkta det sjukt långa inlägget, men jag har inte sovit i natt så jag skyller på övertrötthet!
jag och min flickvän har 2 jättefina små svarta katter på 5 1/2 månader. en av dom har acklimatiserat sig bra under tiden vi haft dom, men den andra är fortfarande lite småskygg och rädd. hon är också busigare och det brukar oftast handla om triviala saker som att hon envisas med att försöka äta upp min mat så fort jag inte håller i talriken, eller att hon hoppar upp på diskbänken där det oftast ligger vassa knivar och annat farligt. men hon har också kissat i soffan vid ett flertal tillfällen, vilket visade sig vara för att hon ville ha en egen kattlåda (som båda nu ändå använder gemensamt, fast bara till kiss för det mesta).
vanligtvis reagerar jag genom att plocka ner henne, från vart det nu är hon har hoppat upp, och säga "nej" med bestämd men ofarlig röst. hon har ju självklart inte lagt av med dessa beteenden bara för att jag har börjat jobba och plugga igen efter sommaren, men jag blir mer och mer irriterad och därför mer och mer aggressiv i mina svar på hennes egentligen harmlösa upptåg och i natt lyckades jag till sist "vinna" över henne då jag röt till när hon hoppade upp på spisen för att käka upp den sista biten fisk som låg kvar i pannan, för hon blev helt stel i kroppen, inte paralyserad men stel, och började röra sig jättelångsamt och med svansen mellan benen och har varit jättesnäll sen dess

detta ledde dock till att jag kände mig jättedum och gosade med henne tills hon spann högre än jag hört henne spinna någon gång förut och till slut somnade spinnandes, och fortsatte spinna i sömnen i säkert 10 min vilket var rätt sött. och nu är hon som hon brukar vara igen, fast reagerar faktiskt ganska bra och hoppar ner självmant när jag säger nej, till skillnad ifrån förut då hon knappt brydde sig ifall jag tyckte det ena eller det andra om hennes rackartyg utan mest blev rädd i största allmänhet så fort jag närmade mig henne när hon visste att hon gjorde något jag inte gillade.
min fråga är iallafall om jag bör vara rädd att jag har fördärvat min stackars katt för att jag eventuellt fått henne att se mig som överlägsen (vilket jag iofs är rent tekniskt..) eller om hon kommer att fortsätta tycka om mig ändå? jag har aldrig haft katt själv förut men har hängt en hel del med andras katter och har därför egentligen bara semi-erfarenhet av att ta hand om katter, så jag är tacksam för alla svar.
de flesta katter jag träffat har gillat mig lika mycket som jag gillat dom så jag tror inte att jag har helt kass hand om dom, men man vet ju aldrig helt förrän man har en själv på riktigt. den av de två katterna som inte är så rädd av sig gillar mig dock starkt, vilket jag är väldigt glad över för hon var den av dom som var räddast i början och nu hon kommer ofta fram och och är extremt kelig och börjar spinna ordentligt så fort hon ser att jag fått syn på henne

ursäkta det sjukt långa inlägget, men jag har inte sovit i natt så jag skyller på övertrötthet!
__________________
Senast redigerad av shijua 2010-08-29 kl. 07:49.
Senast redigerad av shijua 2010-08-29 kl. 07:49.