Jag har haft det upp och ner med killar den senaste tiden. Var tillsammans med en kille i några månader för ett tag sedan. Jag skulle åka utomlands när vårt förhållande var på topp och när åkte var mina känslor för honom obeskrivliga, vi hade precis blivit tillsammans igen efter en veckas paus ungefär. Men när jag var utomlands träffade jag en kille som jag blev riktigt kär i. Jag gjorde alltså slut med min dåvarande kille för att jag ville ha honom istället.
Dagarna gick och killen jag träffade fick reda på mitt förhållande eftersom att jag inte ville hålla det inne. Jag blev bara kärare och kärarei honom. Det verkade aldrig riktigt som han ville bli tillsammans men jag skrev hela tiden vad jag ville och sådär, likaså han. Och han sa så mycket, att han bara ville ha mig osv. Vi träffades ganska många gånger och jag har nog inte tyckt om någon så mycket... känslorna för honom är så jävla obeskrivliga. Han sa att han aldrig skulle såra mig, att jag inte skulle vara rädd för det men ändå står jag här idag med tårar i ögonen och undrar varför. Han ändrade sig på några timmar. Sen ville han ingenting helt plötsligt. Och jag vet att något måste ha hänt, eftersom att han skulle komma hit igen. Vi pratade snabbt och sa hejdå, jag orkade inte dra upp allting och slicka hans röv för att försöka få ur honom vad som var fel. Sen var det ingenting mer med det. Jag kommer aldrig att kunna glömma honom. Kan inte skriva så mycket om det eftersom att jag inte vill att han ska se detta. Jag vet inte vad jag ska göra. Vad jag än gör ser jag honom i mitt huvud, tänker på honom och jag vet fortfarande inte vad jag har gjort för fel. Gör vad som helst bara för att få tillbaka det vi hade. Han anar inte vilken kärlek det fanns att bara hämta hem. Det som gör mest ont är att jag aldrig mer kommer att se honom, aldrig mer prata med honom eller få se honom le...
Dagarna gick och killen jag träffade fick reda på mitt förhållande eftersom att jag inte ville hålla det inne. Jag blev bara kärare och kärarei honom. Det verkade aldrig riktigt som han ville bli tillsammans men jag skrev hela tiden vad jag ville och sådär, likaså han. Och han sa så mycket, att han bara ville ha mig osv. Vi träffades ganska många gånger och jag har nog inte tyckt om någon så mycket... känslorna för honom är så jävla obeskrivliga. Han sa att han aldrig skulle såra mig, att jag inte skulle vara rädd för det men ändå står jag här idag med tårar i ögonen och undrar varför. Han ändrade sig på några timmar. Sen ville han ingenting helt plötsligt. Och jag vet att något måste ha hänt, eftersom att han skulle komma hit igen. Vi pratade snabbt och sa hejdå, jag orkade inte dra upp allting och slicka hans röv för att försöka få ur honom vad som var fel. Sen var det ingenting mer med det. Jag kommer aldrig att kunna glömma honom. Kan inte skriva så mycket om det eftersom att jag inte vill att han ska se detta. Jag vet inte vad jag ska göra. Vad jag än gör ser jag honom i mitt huvud, tänker på honom och jag vet fortfarande inte vad jag har gjort för fel. Gör vad som helst bara för att få tillbaka det vi hade. Han anar inte vilken kärlek det fanns att bara hämta hem. Det som gör mest ont är att jag aldrig mer kommer att se honom, aldrig mer prata med honom eller få se honom le...