Ett av de verkligt mystiska försvinnandena ägde rum julnatten 1972 i Charente i västra Frankrike. En fyra personers familj försvann spårlöst tillsammans med sin bil. Fallet finns återgivet på en rad franska sajter, men på engelska eller svenska står märkligt nog inte en rad att finna. Eftersom franska är ett språk som - tyvärr! - allt färre svenskar tycks kunna, ska jag göra en sammanfattning här.
Strax före klockan två på natten mellan den 24 och 25 december 1972 klev familjen Méchinaud in i sin mörkröda Simca 1100 i den lilla staden Cognac. Pappa Jacques, 31 år, satte sig vid ratten, och mamma Pierrette, 29 år, bredvid honom. De båda pojkarna, sjuårige Eric och fyraårige Bruno, sussade i baksätet. Méchinauds hade varit på kalas hos en bekant familj, Fontanilla, som bodde i Cognac. Monsieur Fontanilla och monsieur Méchinaud var arbetskamrater på glasfabriken Saint Gobain. Méchinauds bodde i Boutiers-Saint-Trojan, en by knappt fem kilometer därifrån.
Kvällen hade varit lugn och angenäm, men Eric och Bruno blev så småningom otåliga. De ville gärna åka hem för att se vilka julklappar de hade fått av Père Noël (tomten).
Det låg tät dimma över trakten, och sikten var bara några meter. Simcan startade och försvann in i dimman ... för gott. Ingen såg någonsin mera vare sig bilen eller de fyra personerna i den.
Då byborna i Boutiers efter någon vecka märkte att Méchinauds inte hade kommit hem, larmade de polisen. Inne i familjens hus låg julklapparna under granen, och den traditionella franska julmaten - kalkonen och ostronen - fanns i kylskåpet. Checkhäftet låg på bordet. I garderoberna verkade inga klädesplagg fattas.
Vad hade skett med Méchinauds - en i alla avseenden helt normal familj? Jacques var enligt kollegerna på fabriken en verklig arbetsmyra, som knogade hårt för att ge sin familj allt den behövde. Därtill extraknäckte han - svart - som bilmekaniker. Pierrette var en förtjusande kvinna, både välklädd och huslig. Och barnen var som alla andra barn. Michèle Content hade nyss tillträtt som lärarinna i Boutiers, och lille Bruno var en av hennes elever. I en intervju drygt 30 år senare (Libération 4 februari 2003) kom hon ihåg pojkarna utan problem.
Polisen misstänkte till en början en olycka. Vägen mellan Cognac och Boutiers går längs floden Charente, och man förmodade att bilen kört av vägen i den täta dimman och fallit ner i floden. Men sökningar med dykare och helikopter var resultatlösa.
Efterhand kom det fram att Pierrette sedan några månader hade haft en älskare - och att hon beslutat sig för att separara. Julen skulle bli den sista högtid de firade tillsammans. Även Jacques hade haft misstankar, och berättat om dem för sin bror och för arbetskamrater. Han hade lovat att göra något hemskt, om han fick veta att frun bedrog honom. "Det skulle jag aldrig förlåta. Jag känner ställena. Dit jag går, där kommer ingen att hitta mej", skulle han ha sagt.
Skandalpressen spekulerade - hade karlen i ett anfall av svartsjuka haft ihjäl hela familjen? Eller hade han fört dem utomlands? Man undersökte alla traktens tänkbara platser för kollektiva självmord, floder och vattensamlingar (étangs), stenbrott och sandtag, men utan framgång. Och teorin om en flykt utomlands var allt svårare att belägga - familjens checkhäfte och bankbok fanns kvar hemma, och det hade inte gjorts några uttag från kontot.
Familjen Méchinauds försvinnade är idag ett lika stort mysterium som år 1972. I Boutiers - en by med färre än 1.500 invånare - tänker man ofta på dem, i synnerhet vid jultid. Deras röstningskort finns på borgmästarens kansli, och borgmästaren uppmanar ständigt att man ska kontakta honom, om de försvunna dyker upp för att rösta.
Paul Boujut, pensionerad journalist, som på sin tid bevakade fallet för tidningen Charente libre, skildrade i Libération hur han i veckor strövade längs flodens stränder, grubblande över försvinnandet. Hans kollega Christine Gilles skrev om fallet då 30 år hade gått sen försvinnandet, och hon tittar därefter överallt efter en mörkröd Simca och efter Méchinauds.
Artikel från Libération:
Le mystère de la Simca 1100 grenat
http://www.liberation.fr/histoires/0101439129-le-mystere-de-la-simca-1100-grenat
Sida med äldre tidningsartiklar och fotografier:
http://philippe.dumas.pagesperso-orange.fr/actua2.htm
Strax före klockan två på natten mellan den 24 och 25 december 1972 klev familjen Méchinaud in i sin mörkröda Simca 1100 i den lilla staden Cognac. Pappa Jacques, 31 år, satte sig vid ratten, och mamma Pierrette, 29 år, bredvid honom. De båda pojkarna, sjuårige Eric och fyraårige Bruno, sussade i baksätet. Méchinauds hade varit på kalas hos en bekant familj, Fontanilla, som bodde i Cognac. Monsieur Fontanilla och monsieur Méchinaud var arbetskamrater på glasfabriken Saint Gobain. Méchinauds bodde i Boutiers-Saint-Trojan, en by knappt fem kilometer därifrån.
Kvällen hade varit lugn och angenäm, men Eric och Bruno blev så småningom otåliga. De ville gärna åka hem för att se vilka julklappar de hade fått av Père Noël (tomten).
Det låg tät dimma över trakten, och sikten var bara några meter. Simcan startade och försvann in i dimman ... för gott. Ingen såg någonsin mera vare sig bilen eller de fyra personerna i den.
Då byborna i Boutiers efter någon vecka märkte att Méchinauds inte hade kommit hem, larmade de polisen. Inne i familjens hus låg julklapparna under granen, och den traditionella franska julmaten - kalkonen och ostronen - fanns i kylskåpet. Checkhäftet låg på bordet. I garderoberna verkade inga klädesplagg fattas.
Vad hade skett med Méchinauds - en i alla avseenden helt normal familj? Jacques var enligt kollegerna på fabriken en verklig arbetsmyra, som knogade hårt för att ge sin familj allt den behövde. Därtill extraknäckte han - svart - som bilmekaniker. Pierrette var en förtjusande kvinna, både välklädd och huslig. Och barnen var som alla andra barn. Michèle Content hade nyss tillträtt som lärarinna i Boutiers, och lille Bruno var en av hennes elever. I en intervju drygt 30 år senare (Libération 4 februari 2003) kom hon ihåg pojkarna utan problem.
Polisen misstänkte till en början en olycka. Vägen mellan Cognac och Boutiers går längs floden Charente, och man förmodade att bilen kört av vägen i den täta dimman och fallit ner i floden. Men sökningar med dykare och helikopter var resultatlösa.
Efterhand kom det fram att Pierrette sedan några månader hade haft en älskare - och att hon beslutat sig för att separara. Julen skulle bli den sista högtid de firade tillsammans. Även Jacques hade haft misstankar, och berättat om dem för sin bror och för arbetskamrater. Han hade lovat att göra något hemskt, om han fick veta att frun bedrog honom. "Det skulle jag aldrig förlåta. Jag känner ställena. Dit jag går, där kommer ingen att hitta mej", skulle han ha sagt.
Skandalpressen spekulerade - hade karlen i ett anfall av svartsjuka haft ihjäl hela familjen? Eller hade han fört dem utomlands? Man undersökte alla traktens tänkbara platser för kollektiva självmord, floder och vattensamlingar (étangs), stenbrott och sandtag, men utan framgång. Och teorin om en flykt utomlands var allt svårare att belägga - familjens checkhäfte och bankbok fanns kvar hemma, och det hade inte gjorts några uttag från kontot.
Familjen Méchinauds försvinnade är idag ett lika stort mysterium som år 1972. I Boutiers - en by med färre än 1.500 invånare - tänker man ofta på dem, i synnerhet vid jultid. Deras röstningskort finns på borgmästarens kansli, och borgmästaren uppmanar ständigt att man ska kontakta honom, om de försvunna dyker upp för att rösta.
Paul Boujut, pensionerad journalist, som på sin tid bevakade fallet för tidningen Charente libre, skildrade i Libération hur han i veckor strövade längs flodens stränder, grubblande över försvinnandet. Hans kollega Christine Gilles skrev om fallet då 30 år hade gått sen försvinnandet, och hon tittar därefter överallt efter en mörkröd Simca och efter Méchinauds.
Artikel från Libération:
Le mystère de la Simca 1100 grenat
http://www.liberation.fr/histoires/0101439129-le-mystere-de-la-simca-1100-grenat
Sida med äldre tidningsartiklar och fotografier:
http://philippe.dumas.pagesperso-orange.fr/actua2.htm
__________________
Senast redigerad av Ördög 2010-08-21 kl. 15:31.
Senast redigerad av Ördög 2010-08-21 kl. 15:31.
