Tjena, allt bra?

En jobbig klassiker! Jag försöker undvika att fortsätta en konversation med en sådan person eftersom personen bryr sig ändå bara om att berätta vad h*n själv gjort. Ofta har en sådan person något "viktigt" som den vill säga när det sker sådana konversationer.

Under större delen av mitt liv har jag aldrig kört med frasen "hur är läget" utan jag brukar bara köra rätt på om det är någon kompis eller liknande. Dock har jag på senare tid kommit fram till att det kan vara smidigt mot folk som man inte känner särskilt bra och som man inte heller vill lära känna, men man vill inte heller bråka med personen. Exempelvis på ett jobb om man går förbi en person och man är ensam på jobbet med personen. Då kan det bli väldigt drygt i längden att bara säga hej åt varandra så då kan man dra till med en "Hur står det till idag?" och så får man ett "Jotack, bra" och sedan ett "SCHWEET" och sedan går man därifrån. Då blir det inga jobbiga scenarion.

När den 10:e personen varje dag frågar dig detta, så har jag själv bara sagt, "Jorå,Själv?"


Detta ses mer som en vänlighetsfras där jag befinner mig, och igentligen så skiter dom i hur jag mår, och jag bryr mig inte heller.

Det är olika från fall till fall men är det en person du känner och du vet att h*n vet att du har sökt till en utbildning (ni talade om det för inte så länge sedan), varför inte nämna det om du kom in idag? (Blev lite snurrigt där).

Man kan sedan ställa en följdfråga på det hela för att se om den andre personen pluggar/jobbar/arbetslös, det betyder inte att man själv är viktigast i diskussionen.
Ett exempel, det kunde lika gärna ha handlat om vad som helst.

Jag utgår oftast ifrån ett 40-60 samtal, där jag pratar 40% och partnern 60%. Framförallt när det gäller det andra könet. De 40% handlar då inte om mig, utan är oftast fyllt av frågor som partnern får besvara.

Vad det gäller jobbsituationen håller jag med dig till fullo

Just därför borde vi avskaffa den

Eller så behåller vi den då den fungerar som du säger, som en vänlighetsfras. Då tycker jag man istället kan svara:

Du: Tjena, allt bra?
Jag: Hur är läget?
Du: Hur går det med blablabla...

Låter patetiskt i svenskan, men i engelskan fungerar det så det borde gå.

En artighetsfras visst, men till stor del en hälsningsfras framförallt. Istället för att bara säga "hej" försöker man vara lite mer personlig och även fråga hur den andre personen mår.

Haha! När jag var med min kusin på krogen gick hon fram till en gammal barndomskompis och sa "hej hur är läget?" dom hade väl inte träffats på sisådär 10 år. Svaret hon fick var "nej inte så bra, jag är sjukskriven pga. av misshandel" Att säga det till någon på krogen man inte träffat på 10 år känns lite skruvat eller har jag helt fel? Man menar ju inget med själva frågan utan säger det för att föra en dialog och vara trevlig.

Rätta mig om jag har fel?

Sant, även om jag tror att man räknar med ett "Bra, tack" oavsett, om det inte är en person som står en nära. Men det är klart, så svarar jag med.

Och du tror att alla spanjorer, rumäner, mongoler och azteker med dödsångest sätter sig ned och börjar gråta när de får ("fick" i aztekarnas fall) frågan?

Det handlar inte om att svenskar eller Sverige är någonting speciellt, det handlar om att mänskligheten är det och att folk som inte vet bättre tror att vartenda Japan som får frågan "hur mår du?" känner ett tvångsmässigt behov av att berätta sitt livs historia och sedan avsluta med en analys och ett outro.

Varför ska man börja prata om alla sina eventuella problem och tankar bara för att någon använder sig av en klassisk öppningsfras som ingen tar seriöst. Jag umgicks lite med en amerikan som var på besök i Sverige för ett tag sedan och han sade att där öppnade man ofta samtal med en komplimang, utan att man nödvändigtvis hade intentionen att fortsätta på samma spår efter den inledande repliken. Ifall han sade "hej, snygg jacka du har" när man träffade honom hade han inget intresse av att höra vilket material den var gjord av, i vilket land man producerat den, ifall den var dyr eller billig, vad man själv tyckte om den, ifall djurförsök förekommit under framställningsprocesserna eller ifall blondinbella bloggat om den. Han ville bara slå ann en lättsam och trevlig stämning, öppna med en komplimang för att den andre skulle känna sig bekväm.

På samma sätt använder nog många svenskar sitt "Hur mår du?". Det är för att skapa en trevlig stämning och visa att man bryr sig om den man frågar. Visst kan det ibland tyckas plastigt och stelt, men det är väl bättre än att folk ska hålla på med förhör i stil med: "okej, och varför mår du bra?", "jasså därför! Varför reagerade du så på det, tror du att det kan ha någonting att göra med att du gått upp i vikt?" eller att folk ska beskriva sitt känsloliv in i minsta detalj.

Ifall folk vill prata om sina känslor och de träffar någon de känner att de kan göra det med så gör de förhoppningsvis det någon gång under samtalet. Ifall de träffar en bekant de festade med i helgen är det bara en lättsam öppning till en konversation. Jag förstår inte varför det ska vara så hemskt, tråkigt och dåligt. Det behöver inte vara mer än så. Det är bra att det inte är mer än så.

Vafan...

För de flesta så är så att när man säger "Hej, allt bra?" så gör man inte det för man vill veta om personen mår bra eller inte utan man gör det för att det är en trevlig gest och personer som svara säger alltid "Jo det är bra, själv då?" även fast dem mår skitdåligt.


- "Hej, allt bra?"
- "Ja de lungt, själv då?
- "Jo det är bara bra med mig"
Och konversationen fortsätter. Det är ett trevligt sett att starta en konversation eller att hälsa på någon.

Relationer -> Språk.

/Mod

Man signalerar ju tydligt att man inte vill ha någon djupare konversation om man inleder med "Allt bra?". Om man verkligen vill veta hur personen mår får man väl fråga "Hur mår du?"