Var salt dyrbart på Medeltiden?

Jag har från olika håll och kanter, många gånger hört att helt vanligt salt var en lyxvara och mycket dyrbart under medeltiden. Jag har till och med hört att det var mer dyrbart än guld. Hur tusan kan detta vara sant? Förstod inte människor att havet var salt och att allt man behöver göra för att få salt var att koka havsvatten?

P.S Det har alltid varit min plan att om jag skulle skickas tillbaka till medeltiden så skulle jag starta en saltfabrik och bli super rik.

det är sant att salt var dyrt, dock inte som guld ( andra krydor så som safran och peppar var mer i klass med guld. anledeningen till till priset är ganska enkel man kunde bara få salt från medelhavet där salt finns naturligt i kristalliserad form. om man försöker få ut salt från de svenska haven så får man ut mucket litte men i medelhavet är salt koncentrationen mycket högre.

Saltet från bräckt östersjövatten kanske smakar skit?

Du får komma ihåg att det gick åt en hel del salt på den tiden eftersom man i avsaknad av kylteknik och konservburkar hade få andra sätt att konservera maten, utan salt vore det svårt att klara vintern. Hög efterfrågan ger höga priser.

Självklart var det aldrig så dyrt som guld men visst var det (relativt människors inkomst) sabla dyrt. Uppenbarligen var det dock inte så dyrt att det hade lönat sig bättre att koka östersjövatten, du svarade egentligen på din egen fråga där.

Det vore intressant om någon har siffror på vad saltpriset hade varit översatt i dagens penningvärde.

Det är svårt att översätta medeltida priser till dagens kostnader men som ett medeltida big-mac index kan man ta priset på en ko, så en snabb googling ger att i England runt 1300 så kostade en ko runt 6-10 shilling, medan man fick 28lbs salt för 3 shilling.
En årslön för en vanlig grovarbetare låg runt 40 shilling.

Så ett kg medeltida salt skulle i dag kosta (med reservation för felräkningar) med ko-index (1 ko =10000:-) ca 250:- och med löne-index (årslön=200000:-) ca 2000:-

Apropå löneexempel så kan det vara värt att påminna om att saltet var så betydelsefullt i den tidens ekonomi att man faktiskt kunde få betalt i salt för lönearbete. Detta ser vi exempel på i engelskans ord för (månads)lön som ju är "salary".

Andra språkexempel är uttryck som "vara värt sitt salt" = vara ngn som kan sina saker.

Man kan inte äta guld, man kan inte göra bra verktyg av guld, man kan inte konservera mat med guld.
Fördelen guld har är att det är tungt och lätt att bearbeta, det skulle alltså vara svårt att fejka guldmynt eftersom man skulle känna det snabbt på att vikten var fel. Sen är det vackert också såklart.

Salt däremot är livsnödvändigt för kroppen och nödvändigt om man ville konservera mat för att klara vintern.

Så jag skulle inte bli förvånad om salt någon gång någonstans varit värt sin vikt i guld.

Nu går jag visserligen lite OT men visst utkämpades något av Roms krig om salt? Eller var det någon annan gammal civilisation?