Dödshjälp, aktiv dödshjälp, eutanasi - samlingstråd

Det är tveksamt :/ Inte i mitt fall, men enligt den mycket luddiga "allmänheten".

Man blir oftast inte lyckligare av att eftersträva frihet, historien visar på motsatsen. Betänk kvinnans situation för hundra år sedan, när feministerna gick in i köket och sa åt kvinnan att hon borde vara fri att välja en annan livsstil, att om hon valde en annan livsstil så skulle hon bli friare, lyckligare. Lustigt nog är det ju tvärtom. Om du inte vet att du inte är fri så är du lyckligare än om du vet om att du inte är fri. Och dessutom, om man upplever sig som fri, vilket man gör om man inte vet om att man inte är fri, så är man ju fri.

Men det handlar inte om lycka, det handlar om kapitalism. Semiproletariationsprocesser som skapar en ideologi av individualitet och frihet, som gör folk olyckliga för att dom tror att dom kan bli lyckliga fastän dom redan är lyckliga. Lyckan sitter i huvudet (och per förlängning också kroppens interaktion med omvärlden genom dess sociala verklighet), inte i den objektiva verklighetens materialitet (till vilken ens viscerala korporeala kropp tillhör)

Jag tycker att frihet är det rätta att sträva efter, hur lycklig eller olycklig det än gör människor. Ateism gör mig troligtvis inte lyckligare än folk som tillber gud men jag är ateist för att jag inte tror på en skapare. Inte för att bli lyckligare.

Om man ska sträva efter något så ouppnåeligt som frihet kan man väl lika gärna sträva efter att aldrig dö överhuvudtaget? Jag menar, varför dö fri om man inte behöver dö alls

Jag själv däremot, skulle hellre dö lycklig än fri. Det är väl lite poängen med dödshjälp också, att man ska avsluta ett lidande som gör en olycklig. En strävan efter lycka även i döden.

Det låter så förnumstigt att basunera ut att vi alla har rätt att bestämma över våra egna liv. Men att legalisera samtyckta (själv)mord är ett steg tillbaka på den mänskliga skalan i samma riktning som andra stadssanktionerade mord ex dödsstraff och abort.
Min gissning är att de flesta här som ivrigt supportar eutanasi även tycker att det är rätt att ha ihjäl andra människor, inte bara sitt eget....

Det enda jag kan säga är att jag personligen inte skulle kunna tänka mig att förbjuda en samlad, behärskad, nykter och seriös människa att begå självmord. Min moral förhindrar mig att neka någon rätten till liv och därför också deras rätt att ta sitt liv. Om någon skulle vilja begå självmord framför mig skulle jag försöka hjälpa personen och övertyga honom eller henne att tänka över situationen mer.

Kan man utan tvivel bevisa att en person fick dödshjälp och inte mördades finns det ingen anledning att straffa någon. Däremot måste eutanasi regleras så att mördare inte kan komma undan med mord.

Annars anser jag inte att man ska överdriva problemet med självmord. Att det förekommer och att det i fåtal fall där det verkligen är önskvärt är något man får acceptera och låta vara.

Jag är FÖR dödshjälp.

Om jag skulle vara t.ex gammal och sjuka har inga nöjen i livet och har smärtor i hela korpen och jag vill dö, om någon då skulle hålla mig i liv då skulle jag se det som tortyr.

Det är bara sjukt att hålla folk vid liv som ändå bara plågas .
Sen så borde det finnas en åldergräns typ 18 eller 21.

Jag skulle kunna jobba som det ge en person en spruta och sedan få se hur glada dom blir för hjälpen dom får. tror det skulle vara ett av de tacksammaste jobben man kan ha. nära och kära kanske blir arga och sura men det kan man nog stå ut med. eftersom h*n inte ville något hellre en att dö så borde släkt och vänner acceptera det.

Jag tycker att alla ska ha rätten att bestämma över sig själv och sin egen kropp, alltså är jag för aktiv dödshjälp.

Ehm, varför en åldersgräns?

Jag skulle respektera ALLA som hade en önskan att dö.

Att få dö är ju den ultimata friheten.

Och ja, jag pratar från ett utopiskt perspektiv

Jag är för det i den formen att ett sjukhus tar hand om det hela, så som det fungerar i Schweiz.
Att låta folk dödshjälpa varandra skulle ju spåra ur totalt...
Som någon sa tidigare, man får ansöka om tid för samtal, få möjlighet till hjälp osv men i slutändan ska det vara individen som bestämmer.
Om någon fick dödshjälp som skulle ångrat sig om några år fick dödshjälp vore det katastrof enligt mig, just detta skulle man antagligen till 99% förhindra genom samtal och hjälp i alla former.
Någon som vet mer om hur det fungerar i Schweiz förresten?

Men alltså.. hur skulle man veta det isåfall?