Citat:
Ursprungligen postat av
Quarrel
Även om HR har haft fler skäl att ifrågasätta KH:s vittesmål är detta häpnadsväckande:
Ett vittne som är säkert på sina iakttagelser är mindre trovärdigt än ett som inte är det.
Ja, det är konstigt nog så det fungerar. Om man kan upprepa exakt samma historia under flera års tid så tyder det på att historien är inövad eller påbättrad, att man helt enkelt har lärt sig ett manus utantill.
En självupplevd händelse, ett minne, förändras över tid och man har oftast svårt att återge alla detaljer på samma sätt och att komma ihåg allting perfekt. Varje gång minnet tas upp (man tänker på det igen) så förändras det lite. Man tror att man återger samma händelse på samma sätt men det gör man i själva verket inte om man hämtar uppgifterna ur sitt självupplevda minne, utan man berättar en lite annorlunda historia varje gång.
Jag tror att varenda psykolog/terapeut och alla som regelbundet har med vittnen att göra kan intyga att det funkar så, jag orkar inte leta upp referenser just nu.
Är det däremot ett manus, jmf en ramsa eller en sång, man lärt sig utantill är det inte så svårt att berätta samma sak ord för ord, år ut och år in.
Så precis som hovrätten skriver så finns det anledning att bli misstänksam om en historia inte ändrar sig under årens gång, det kan tyda på att vittnet blivit coachat/påverkat, att vittnesuppgifterna inte är självupplevda eller att uppgifterna är "påbättrade" utifrån ett manus eller andra direktiv.
Jag säger inte att det är så när det gäller KH, men jag förstår att hovrätten hellre bortser från ett vittnessmål som uppvisar tendenser på ovanstående än att använda sig av vittnesmålet i skuldbedömningen.