Hur kan alla länder vara skyldiga pengar??

Tidigare skrev du att det var genom repor som Riksbanken fyllde bankomaterna med kontanter. Nu låter det som du ändrar dig och säger att det är ökning av mängden kontanter som ordnas via repor.
Nu har du också förstått att en repa är ett återköpsavtal. Dvs när repan terminerar så skulle kontanterna återgå till Riksbanken. Alternativ måste banksystemet förnya repan. Och med ökande mängd kontanter (som gällt tidigare) skulle således repornas storlek öka motsvarande.
Men ökar reporna motsvarande?
Vid inledningen av 2011 borde reporna vara betydande och inte 0. Du har något att förklara här.

Det jag hävdar är att antalet redan befintliga sedlar täckte allmänhetens behov av kontanter under denna period varför RB inte behövde skapa några nya.


Jag har aldrig skrivit att mängden sedlar ökat. Om jag nu råkat skriva detta så har jag skrivit fel. Det jag menar är att penningutbudet ökat, precis som du säger, mängden betalmedel har ökat.


För att Riksbanken ska kunna kontrollera dagslåneräntan. Vid varje dags slut tvingar RB alla svenska banker att efter dagens alla affärer och transaktioner ligga på 0. Givetvis är det ingen bank som ligger på 0 vid dagens slut, man ligger antingen plus eller minus x antal kronor. För att bankerna då ska kunna nollställa sitt resultat måste de antingen låna ut pengar eller låna pengar. De kan göra detta i Riksbanken till en utlåningsränta på 0,75 procentenheter högre än reporäntan eller en inlåningsränta på 0,75 procentenheter lägre än reporäntan.

Men vissa banker ligger oftast plus och vissa ligger minus. Detta ger då incitament till bankerna att låna av varandra. En bank med ett överskott kan låna ut till en bank med ett underskott och tjäna mer än om man placerat pengarna i Riksbankens inlåningsfacilitet och detsamma gäller för den bank som tvingas låna pengar, de kan göra detta från en annan bank med en ränta lägre än Riksbankens utlåningsfacilitet. Detta är bankernas interna lånemarknad.


När bankerna lånar ut pengar använder de sig utav Fractional-reserve banking som du säkert vet om, dvs man lånar ut mer pengar än vad man själva har. Pengar skapas ur tomma intet. Dock får bankerna inte låna ut hur mycket som helst, utan måste alltid ha en viss mängd pengar kvar som säkerhet. Det Riksbanken gör är att se till så att bankerna alltid har så mycket pengar som allmänheten efterfrågar från bankerna, och då inte i form utav lån utan pengar som allmänheten placerat i bankerna och således inte är bankernas pengar utan allmänhetens. Men som bankerna använder i olika affärer.

Enligt mig? Läs villkoren för reporna, det är alltså inte något som jag påstår. Det är nog inte jag som har saker att fundera över

Nu ligger du ganska många årtionden fel faktiskt.

Du kan välja att kalla en katt för en motorcykel också om du vill, men det kommer du vara riktigt ensam om att göra, och du får vara beredd på att folk tycker att du har fel. En repa är en repa, en omvänd repa är en omvänd repa. För att ta det på ett lite enklare språk: om du lånar hundra spänn är det du som är skyldig mig hundra spänn, jag är inte skyldig dig hundra spänn. Eller hur? På samma sätt som du inte kan säga att jag är skyldig dig hundra spänn efter att du lånat pengar av mig kan du inte kalla omvända repor för repor. Att göra det innebär bara en enda sak: du har inte greppat vad repa resp. omvänd repa betyder och innebär.

Tumregel: allting som CarlitoBrigante, Gromph och jag reagerar på har du fel i, antingen fullständigt eller delvis. Så när du skriver någonting och får mothugg, tänk då "okej, här var det fel, jag undrar hur det egentligen fungerar" och så skriver du "kan du berätta hur det egentligen fungerar" i stället för att fortsätta argumentera för felaktigheter.

http://www.riksbank.se/sv/Sedlar-och-mynt/Kontanthantering/

http://www.riksbank.se/sv/Sedlar-och-mynt/Statistik/

Det är glädjande att se att du nu lärt dig ungefär vad stående faciliteter är, men jag tror att du måste gå tillbaka och läsa Gromphs fråga i sitt sammanhang.

Sveriges banker har inget reservkrav, utan kapitalkrav. Jag tror att du skulle tycka att det var intressant att läsa lite om de kommersiella bankernas likviditetsskapande funktion. För att slå två flugor i en smäll så erbjuder jag här en förklaring av Diamond-Dybvig-modellen, skriven av Diamond själv. http://www.econ.yale.edu/~nordhaus/Econ154_Fall_2008/diamond_bankruns.pdf

Den ligger på en nivå som pinsamt många svenska "ekonomer" aldrig når upp till, någonting som tillsammans med svenska ekonomers i princip fullständiga avsaknad av kvantitativ bakgrund är direkt pinsamt. Men läs den, fråga om det är något du tycker är oklart. Läs långsamt, läs noggrant, var öppen för att lära dig.

Men kallas det inte bara omvänd repa för att pengarna går åt motsatt håll? Dvs vid en omvänd repa strömmar pengar in till RB och vid en repa strömmar pengar ut från RB.


Hur var det nu med ödmjukheten?


Intressant läsning. Som jag tolkar denna artikel så skapar bankerna likviditet genom att investera i icke-likvida tillgångar. Enkla matematiska uträkningar kan sedan visa hur mycket likviditet som bankerna ska ge ut till investerare som hellre vill ha likvida medel än att hålla tillgångar med underliggande värde. Min fråga nu är kanske dum, men vad menas då med dessa icke-likvida tillgångar? Vad innehåller dem? Och hur tar bankerna ut likvida medel ur dessa icke-likvida tillgångar?

Och det är väl inte bara på detta sätt som bankerna skapar pengar? Om banken ger ut ett bostadslån så lånar de ju ut likvida medel som de egentligen inte äger. Är det då så att huset som lånet ska finansieras ses som den icke-likvida tillgången?

Och artikeln nämner även det faktum att Federal Reserve inte skapade och gav ut likvida medel under 30-talets depression, något som man nu gör i stor skala med Ben Bernanke vid rodret.

"Another discretionary policy to prevent banks from liquidating illiquid assets and avoiding
self-fulfilling runs is central-bank lending, financed by implicit taxation
or money creation authority." Är inte detta det jag skrev förut om hur centralbankers nytryckta pengar används i banksystemet för utlåning och vid likviditetsbehov?

Sen får jag backa angående att RB förser banksystemet med sedlar via repor. Kul att du kom med en länk istället för att bara säga "du har fel". Blir så mycket roligare att diskutera då, något som fler borde ta efter

I princip, jo. Om vi säger såhär då. Att kräkas är omvänt ätande. Du skulle väl aldrig få för dig att säga att både en snubbe som står på knä över toalettstolen och hulkar och en snubbe som sitter vid middagsbordet båda sysslar med att äta, bara för att det är samma sak med flux åt olika håll? En repa är en repa, en omvänd repa är en omvänd repa. Inte kalla båda för repor som ett samlingsnamn, då blir det tokigt.

Jag känner till mina begränsningar, jag skulle aldrig få för mig att gå in i Värdepappersforumet och fläska på mina begränsade kunskaper som sanningar och sedan hålla i för glatta livet när det börjar storma.

Nu kommer vi in på klassikern "banker skapar pengar ur ingenting". När du ger banken en tillgång i form av ett löfte att betala tillbaka (en skuld, en illikvid tillgång) så skapar banken betalmedel (avista) som du kan använda som pengar, eller för att ta ut kontanter.

Banken kan däremot inte skapa pengar på det sättet för att möta sina egna skulder (t ex om någon satt in massa pengar på ett sparkonto och sedan vill ta ut allt), utan då tar de av andras insättningar som de ersatt i form av avista och säljer egna tillgångar (t ex värdepapper) om det skulle bli jobbigt.

Banker är solventa men illikvida.

Ja och nej. När en bank går på knäna för att folk vill ta ut deg så agerar centralbanker normalt som en "lender of last resort" (http://en.wikipedia.org/wiki/Lender_of_last_resort) för att försäkra att banken inte går omkull och för att folk ska hålla sig lugna, men det är krishantering - inte normalläge i bankvärlden.

Söktips: quantitative easing

Hehe, roligt exempel


Jo precis, då säljer de ju värdepapper, bland annat repor till RB för att frigöra kapital från den icke-likvida tillgången för att möta sin skuld till allmänheten. Allmänheten får då direkt tillgång till pengar skapade av RB, varpå allmänheten kan använda dessa pengar till att konsumera, varpå de då kan konsumera en Big Mac. Precis som jag skrev förut till Gromph.



Fast krishanteringen har ju pågått konstant i fem års tid nu, så man kan väl kalla detta scenario för "normalläge" Också med tanke på hur ofta Federal Reserve trycker upp dollar och köper upp bl.a mortgage-backed securities, varpå det ständigt tillkommer nya dollar i det globala handelssystemet.

Det jag menade var att RB köper en repa för kontanter men att bankerna köper tillbaka repan för elektroniska pengar. Men jag backar på denna punkt. Fick en länk till mitt förfogande som tydligt klargör hur sedlar tillförs i systemet. Detta system infördes 2007, med en början 2005 och den bok som jag har använt som min källa trycktes i en ny upplaga 2003. Dåligt egentligen att universitetslitteraturen ibland är så dåligt uppdaterad.

Citerar från "Tillämpad makroekonomi" sid. 44 med underrubriken Penningpolitik: Rent praktiskt kan förändringar i penningmängden gå till på olika sätt. Det vanligaste sättet i dag är att centralbanken bedriver s.k. operationer på öppna marknader: den köper och säljer statspapper (dvs. kortfristiga statsobligationer) från/till bankerna. Om centralbanken köper statspapper från bankerna får dessa betalt i form av pengar (t.ex. i form av direkta leveranser av sedlar), och därigenom ökar mängden pengar som är i omlopp ute i betalningssystemet.

Detta gäller alltså inte längre. Men det saknas väl pengar för att uppdatera studentlitteratur I guess...

Det KAN stämma, under vissa omständigheter. Du hävdade att det sker dagligen och att det är repor som fyller på bankomaterna, och det är alltså det vi diskuterar. Du har redan fått information om att RB inte varit inblandad i en repa på fem år, att mängden sedlar minskat, hur kontanthanteringen sker, vad stående faciliteter är och så vidare.

USA har sysslat med QE, inte Sverige.

Nej, det är intresse som saknas. De hade kunnat uppdatera böckerna varje år om de velat, studenterna får betala för det. Det är inte direkt som i grundskolan, där det är skolans budget som lider av att köpa in uppdaterad litteratur...

Det som jag hävdade sker dagligen var att "centralbanker dagligen skapar pengar", syftade då inte direkt på RB utan centralbanker i allmänhet och Federal Reserve i synnerhet. Sen ville Gromph ha ett exempel på hur just RBs skapande av pengar kunde köpa en Big Mac åt honom, så då gav jag ett exempel.


Eftersom the Fed är en gigant i bankvärlden anser jag att detta just nu är normalläge, sen att en liten centralbank i periferin inte sysslar med det ser jag inte som att det bryter normalläget.