Hej,
Kort och gott:
Jag har på sistone börjat få känslor för en tjej jag har känt sedan dagis. Vi ses rätt ofta då våra föräldrar är kompisar och vid varje fest/födelsefirande osv, så är hon och hennes föräldrar där. Om vi går tillbaka till när vi var små, så har jag alltid haft en känsla av att hon var attraherad av mig. Kommer ihåg hur alla brukade säga: Hon gillar dig, du borde ta och göra henne xD. Hon är kär i dig mannen! osv. Kommer ihåg hur jag var tsms med min tjej och letade efter min mobil. Sedan kommer hon in till mitt rum och jag ser mobilen i hennes hand. Hon slänger då sig snabbt ner och räcker sin hand under min soffa och säger: Där är den! >.> (Detta när man var 14-13 år då.)
Nu tack vare mobiler så kan man konstant prata med varandra och jag har fått flertal SMS i stil med:
Jag saknar dej <3
Vi måste ta och ses snart igen! (vi kanske inte sågs på ..MAX 2 veckor..)
Jag har fixat håret för dig
And so forth...
Nu har jag gått och fått känslor för henne och svarat på SMSen på ett mer ..intressant sätt. Börjat själv ta initiativ till att skicka SMS och snacka om allt möjligt klockan 3 på natten. Sett film med henne då vi kelar med varandra och ligger i soffan. Kramas varje gång följt av en puss på kinden. Diskussioner om att man skulle respektera och ge space till sin pojk/flickvänn och förstå att den ena eller andra kommer umgås med sina kompisar ibland.
För ca 1 vecka sedan kom jag gående med 3 kompisar och såg henne med 2 av hennes kompisar. Hon kom springandes och kramade mig. Vi pratade lite och sedan vände hon till sina tjejer och sa JAG ÄR INTE TILLSAMMANS MED HONOM
! sedan kollade hon tillbaka mot mig, log och sa: Säger vi... (och tittade ner i marken).
För 2 dagar sen gjorde jag något jag är sjukt nojjig över. Jag skickade ett SMS som sa:
Vad är vi? Alltså du och jag? Jag är lite vilsen och undrar om du också är det.
Nu har jag inte fått ett svar på 2 dagar eller hört något från henne. Jag tvekade som fan när jag skulle skicka de SMSet. Vet inte varför men jag var sjukt rädd men beslöt mig för att bara skicka skiten klockan 2 på natten. Oftast brukar hon svara tillbaka inom ..5 jävla minuter men nu har det gått 2 jävla dagar!
How I met your mother har en poäng. "Nothing Good Happens After 2 A.M." x(.
Så vad fan ska jag göra nu? Jag är sjukt rädd för någon anledning och våra föräldrar är som sagt sjukt bra vänner, det är knappast ett "Whatever, there's plenty of fish in the sea". Kommer se henne och må sjukt dåligt av det
. Men va fan, jag frågade bara henne om hon har sett oss som något annat än bara vänner. Varför ignorerade hon smset!?
Och nej, jag tvivlar som fan på att hennes mobil är avstängd eller sönder. Hon är besatt av sin mobil, den är knappast sönder eller något.
FLASHBACK, HELP ME!
Lugna bara ner mig ASAP.
Kort och gott:
Jag har på sistone börjat få känslor för en tjej jag har känt sedan dagis. Vi ses rätt ofta då våra föräldrar är kompisar och vid varje fest/födelsefirande osv, så är hon och hennes föräldrar där. Om vi går tillbaka till när vi var små, så har jag alltid haft en känsla av att hon var attraherad av mig. Kommer ihåg hur alla brukade säga: Hon gillar dig, du borde ta och göra henne xD. Hon är kär i dig mannen! osv. Kommer ihåg hur jag var tsms med min tjej och letade efter min mobil. Sedan kommer hon in till mitt rum och jag ser mobilen i hennes hand. Hon slänger då sig snabbt ner och räcker sin hand under min soffa och säger: Där är den! >.> (Detta när man var 14-13 år då.)
Nu tack vare mobiler så kan man konstant prata med varandra och jag har fått flertal SMS i stil med:
Jag saknar dej <3
Vi måste ta och ses snart igen! (vi kanske inte sågs på ..MAX 2 veckor..)
Jag har fixat håret för dig

And so forth...
Nu har jag gått och fått känslor för henne och svarat på SMSen på ett mer ..intressant sätt. Börjat själv ta initiativ till att skicka SMS och snacka om allt möjligt klockan 3 på natten. Sett film med henne då vi kelar med varandra och ligger i soffan. Kramas varje gång följt av en puss på kinden. Diskussioner om att man skulle respektera och ge space till sin pojk/flickvänn och förstå att den ena eller andra kommer umgås med sina kompisar ibland.
För ca 1 vecka sedan kom jag gående med 3 kompisar och såg henne med 2 av hennes kompisar. Hon kom springandes och kramade mig. Vi pratade lite och sedan vände hon till sina tjejer och sa JAG ÄR INTE TILLSAMMANS MED HONOM
! sedan kollade hon tillbaka mot mig, log och sa: Säger vi... (och tittade ner i marken).För 2 dagar sen gjorde jag något jag är sjukt nojjig över. Jag skickade ett SMS som sa:
Vad är vi? Alltså du och jag? Jag är lite vilsen och undrar om du också är det.
Nu har jag inte fått ett svar på 2 dagar eller hört något från henne. Jag tvekade som fan när jag skulle skicka de SMSet. Vet inte varför men jag var sjukt rädd men beslöt mig för att bara skicka skiten klockan 2 på natten. Oftast brukar hon svara tillbaka inom ..5 jävla minuter men nu har det gått 2 jävla dagar!
How I met your mother har en poäng. "Nothing Good Happens After 2 A.M." x(.
Så vad fan ska jag göra nu? Jag är sjukt rädd för någon anledning och våra föräldrar är som sagt sjukt bra vänner, det är knappast ett "Whatever, there's plenty of fish in the sea". Kommer se henne och må sjukt dåligt av det
. Men va fan, jag frågade bara henne om hon har sett oss som något annat än bara vänner. Varför ignorerade hon smset!?Och nej, jag tvivlar som fan på att hennes mobil är avstängd eller sönder. Hon är besatt av sin mobil, den är knappast sönder eller något.
FLASHBACK, HELP ME!
Lugna bara ner mig ASAP.
