Tråden för oss som känner oss obekväma med att gå till GYM

Jag har sökt å sökt å sök...okej: jag har inte sökt så mycket, tji på mig om det redan finns en sådan här tråd!

Jag vet heller inte exakt var jag ska placera den: Om den tillhör träningsforumet eller något forum som är mer inriktad på sociala inriktningar som helhet. Hursomhelst chansar jag på träningforumet.


Jag har länge känt ett obehag för att gå till gym och träna, och min uppfattning är att jag delar det här problemet med en hel del andra medlemmar på FB. Så varför inte skapa en diskussion kring fenomenet, och i bästa fall stärka vår attityd till att gå till gym. Vi vill ju också träna och få förbättrad fysik med ett hjälpmedel som verkar vara det bästa där ute!

Jag tror att det hela beror på en blockering i min sociala kompetens: Att den här obekvämligheten sitter djupare än enbart inom träning. Jag tror också att min fysiska underlägsenhet, inbillar mig att jag kommer bli utstirrad och klassad som loser bland alla Brad Pitt:s som självfallet springer omkring där (mao: Jag är medveten om att så inte är fallet).

Vad tror ni att eran obekvämlighet gentemot gym grundar sig i?

Vad ska man göra för att förbättra den?


Alla råd och dåd som kan få sådana som mig på fötter är välkomna, och även gym-folket får söka sig till dessa domäner!

Råd som: "Gå ner till närmsta gym nu och sluta tyck synd om dig själv din fege fan!", får väl också klassas som någon form av motivation, så varför inte?! Ös anklagande kommentarer över mig så kanske jag tillslut lyssnar på dem..

Det finns ju redan en hel del "Jag är socialt inkompentent och ingen tycker om mig jag kan inte få vänner"-trådar. Men den här tråden är alltså främst till för att bli av med den obekväma känslan av att gå till gym.

Shoot!

Jag tror de flesta som inte går på gym tänker "Ooo, nej jag klarar inte så mycket, jag är klen och alla kommer titta konstigt på mig"... "Ooo vågar jag gå in och pröva hantlarna eller kommer folk kolla konstigt på mig"..

Herregud, vi är alla nybörjare från början!

P.s Utom jag

Jag kände själv samma sak som du när jag först började gymma.

Jag löste det genom att gå dit med vänner och sedan när jag hade fått bättre fysik kände jag mig mer självsäker och kan nu gå utan att känna som du gör nu!

Lycka till kompis.

Tack! Du beskrev väldigt bra hur jag antagligen skulle känna om jag satte foten på ett gym.

Resultatet skulle nog bli att jag sätter mig vid en av de där jävla cyklarna och cyklar bort träningstiden och pengarna. Typ: "Jo men jag kan ju cykla lite, och sen börjar jag med hantlarna!

Tack, som sagt!

Ok, har polare som tränar, och jo, det är nog ett bra sätt att komma igång. Tack för det!

Mitt råd är att inte oroa dig så mycket. På gymmet finns ungefär två typer: 1) De som inte bryr sig, och 2) de som går där och oroar sig för vad andra ska tycka om dem. Kategorin "folk som går runt och tycker saker om andra" finns knappt, förutsatt att man sköter sig och inte ställer till trams.

Sammanfattningsvis: Oroa dig inte. Alla skiter i dig.

Var så när jag började också, men det är som allt annat, jobbigt i början men sen är det lungt. Ett tips är att ta med dig en polare som är mycket bättre eller lika dålig som dig när det gäller träning, blir så mycket bättre på alla vis bara man är två.

Det finns även väldigt många som är spinkiga på de flesta vanliga gym. Sen finns det väldigt många gamla och överviktiga, de som har fin muskulös kropp är ganska få. Iaf av min erfarenhet. Det är ju inte så konstigt iom att det är få som orkar få den sortens kropp.

SlideAway

Om du skulle gradera din egen uppfattning... Vad tycker du känns allra värst med att gå till gymmet? (förutom att bli uttittad, och så)

Kände lite ungefär samma sak de första gångerna jag gick på gym.


Tips: Kör endast på maskin de första gångerna, då minimerar du risken för att göra bort dig. Sen kan du hoppa över till fria vikter

Edit: Tro mig, när du ser en annan person på gymmet som är mindre vältränad än dig själv så kommer alla tankar gå över!

Nu är inte jag han, utan jag

Men för mig var det iaf. värst när jag nyligen börjat gymma. Det kanske var min andra eller tredje träningsvecka, skulle göra ett försök på plana hantelpressar, första övningen det besöket. Minns jag inte helt fel var det 12 kg:s hantlarna som fick smaka. Efter några rejält vingliga pressar såg jag till min fasa att det låg en tjej bredvid, snygg var hon också, och pumpade med betydligt större( troligtvis tyngre också ) hantlar än mig.


Det tyckte jag var värst som nybörjare, att vara klenast på gymmet.

Så kände jag i början också, jag kände mig skitdum för jag kunde ju ingenting själv och fick fråga den stackars personalen om allting. Men jag är sociofob och ser det som KBT