Vilken av dessa uppfins första vid skapelse av nya ord?

Tänkte bli bättre på att gissa vad ett ord betyder utan att ha sett det innan.

Jag har läst Latin A förra året och märker att det finns många ord i svenskan som kommer därifrån.

Men jag undrar när ett nytt ord uppstår brukar grunden oftast vara ett verb eller substantiv (eller adj.)?

Ex amplificare.

Amp betyder ju stor och alla ord med amp brukar oftast ha med det att göra.

Men om om jag vill lära mig massor med stammar ska jag ska jag lära mig substantiv verb eller adjektiv??

Hoppas ni förstår vad jag menar. Egon och alla andra jag hoppas verkligen på svar ifrån er

Den betydelsebärande kärnan ligger i rötterna, oavsett ordklass. Det bästa du kan göra är nog att analysera orden och lära dig känna igen vilka rotstrukturer det finns, vilka varianter de förekommer i (avljud m.m.) samt lära dig att känna igen de vanligaste affixen och deras eventuella betydelser.

På tal om rotstrukturerna som Kryžininkas talar om, tänk på att många latinska lånord i svenskan (och andra språk) ofta är lånade på den böjda stammen och inte på nominativformen, t.ex. lex som finns i legal (kommer av legis i genitiv osv. med stam på leg-)

ius, juris (juridik)
mors, mortis (död-, mortal osv.)

Så om du ser ett ord, tänk på att x ofta skiftar till g eller c, s till r osv.

Tänk också på att verb (och verbavledningar) oftast kommer från supinstammen, t.ex. traktor och attraktion som kommer av trahere, traho, traxi, tractum.

Japp, de vanligaste ljudlagarna kan man också lära sig när man ändå håller på.

mer information TACK!

En bra källa till ordstammar på latin och grekiska är botaniska och biologiska artnamn. Vad betyder -saurus i Tyrannosaurus rex? Svar: ödla. De andra två leden är triviala.

Den virtuella floran har korta och tydliga förklaringar.

Släktnamnet Saponaria kommer av latinets sapo (såpa).
Artnamnet officinalis kommer av latinets officina (verkstad, apotek) och syftar på att arten använts som läkeväxt.
Släktnamnet Digitalis kommer av latinets digitus (finger) och syftar på blommans likhet med en fingertuta.
Namnet Quercus användes som beteckning för ek av redan av Cato och Cicero. Ordet kan härledas från grekiskans kratos, vilket betyder kraft, fasthet. (min anm: Jfr -krati i demokrati)
Artnamnet rubra kommer av latinets ruber (röd). Namnet syftar på bladverkets ofta vackert röda höstfärg.

http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html

På köpet får man en del svart humor, som ödets ironi serverar. Sparbanken hade Quercus robur (robust styrka) som symbol. Genom girighetens -krati spelade Swedbank bort en stor del av Sparbankernas besparingar.

En vanlig uppslagsbok är en bra källa (NE) för ordstammar:

helikopter (fr. hélicoptère, eg. beteckning på en leksak, av grek. helix 'skruv', 'spiral' och pteron 'vinge'),

Det kan det verkligen inte. Det är fult att luras på det viset. Om huvudsyftet är att gissla kapitalismen kanske det finns enklare vägar?

(Fura och hård är två svenska ord som är besläktade med de sinsemellan helt obesläktade quercus resp. kratos.)

TACK EGON och Kryzinkas. Jag blir nästan gråtfärdig!

Uppskattar fler tips om så finns.

btw egon: utan att googla: Vad betyder nid på svenska?

Som korsordslösare drabbas man av NID mest varje helg, om det inte är SPE. Ordet »nid« är fornnordiskt och förekommer nu oftast i sammansättningar som nidvisor och niddikter. Alltså nid = hån, smädelse.
Det var ett direkt citat från Naturhistoriska Riksmuseet, som alltså i så fall luras. Min uppmaning till jämförelse är hovsamt framförd, men förutsatte att den respektabla institutionen hade bra på fötterna i länken från quercus till kratos.

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faga/querc/welcome.html

NRM och respektive redaktör är säkert tacksam för tips om uppstramning av den aktuella ekesidan.

Det blev den lite lätta och lite tråkiga vägen, men det är i alla fall mindre fantasifullt nu: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faga/querc/welcome.html

Kan man hitta någon etymologi för quercus? Finns det något samband mellan cortex och quercus? Vi har ett komplicerat förhållande till den egna hjärnbarken, i och med att trädbark innehåller ett korklager. I synnerhet så korkekens, Quercus suber. Tyvärr ger inte NRM någon förklaring till suber, men jag antar att det betyder sober så länge den behåller korken på. Detta antagande styrks ytterligare av att korkekar står stilla: Nemo saltat sobrius.

Vägen från quercus till svenska fura och engelska "fir" är förbryllande för denne amatöretymolog. Både den svenska ordboken och den engelska bekräftar det samband som Kryžininkas nämner. Men det känns ljudmässigt avlägset. Är det en genererell språklag som har verkat? Tyvärr tycks inte de romanska språken lämna några tips på furusidan. De språken är mera inne på spåret abies när det gäller furor.

Som kuriosa kring furan vill jag vittna om att fur på min gamla dialekt uttalades {fö:r} – ett av de många kvardröjande minnena av språkgemenskapen kring Nordsjön.

Det är en speciell latinsk (eller snarare italo-keltisk) assimilation som spökar här, där fonemen *p ... *kw i två på varandra följande stavelser utvecklas till *kw ... *kw (med eventuellt därpå följande förändringar). Du finner den också i latinets ord för ’fem’, quinque (jfr grekiskans pente och germanskans f-), och coquo (-> vårt lånord koka; jfr fornindiskans pac- m.m.).

Red.: två böcker som kan vara bra att ha. Visserligen inte purfärska men ännu i viss mån standardverk:

http://www.archive.org/details/Dicti...mologique-Grec
http://www.archive.org/details/Latei...es-woerterbuch

(Dock lite frustrerande att alla gamla godingar blir gratis. Jag betalade för bövelen 2 300 kronor för Chantraine.)