Flashback bygger pepparkakshus!
2010-05-13, 14:56
  #1
Medlem
Har varit deprimerad/haft ångest i drygt 2 månader nu.... Oron tycker jag är det jobbigaste, tar så hårt på krafterna att gå runt och oroa sig hela tiden. Ibland är det framtiden, ibland att man inte duger , att man håller på att bli knäpp ... får olustkänslor av att se filmer som inte ärm feelgood, av att läsa allt skit i tidningarna osv... känns som man blir bombad med massa negativt hela tiden. Sista dagarna har det stått om massa mord och annat skit i tidningarna och då börjar jag oroa mig att tänk om man själv ballar ur som dom man läser om osv... jävligt jobbigt är allt iaf man vill bara lägga sig ner och sova och vakna upp och va frisk. Är det vanligt att få sån oro om allting?
Citera
2010-05-13, 15:03
  #2
Medlem
persiflages avatar
Låter som om du just har blivit far eller mor? Den generella oron känner man ju igen. Försök med lite avslappningsövningar och utveckla en självdistans.
Citera
2010-05-13, 15:09
  #3
Medlem
Chucumbas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerbsandInk
Sista dagarna har det stått om massa mord och annat skit i tidningarna

Inte för att vara sån, men när stod det någonsin om något annat?
Dom vill att alla ska vara rädda och paranoida... Gå till jobbet, komma hem, och sen inte våga gå ut förän nästa gång man ska jobba.

Men jag var precis som du för några år sen. På sätt och vis gick det över, men ändå inte.
Jag känner mig inte deprimerad eller orolig, eller något av det slaget alls längre.
Men jag har blivit cynisk, och avskyr allt vad samhället och dess invånare representerar. Kan inte läsa tidningar, för även om en artikel är vinklad så att den förmedlar något jag står för, så tror jag automatiskt att det bara är lögner.

Men jag vet inte... Jag känner att jag genomskådat samhället, och skulle inte vilja gå tillbaka till svensson-livet i ekorrhjulet ens om jag kunde.
Uppvaknandet måste starta med ångest antar jag.
Citera
2010-05-13, 15:10
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av persiflage
Låter som om du just har blivit far eller mor? Den generella oron känner man ju igen. Försök med lite avslappningsövningar och utveckla en självdistans.

Nej det har jag ikke, dock så har min yngre bror det...vilket jag kan tänka mig också är en pusselbit i att jag mår som jag mår... han är yngre, bättre jobb, hus och nu familj medans en annan har en hyreslya, singel tråkigt jobb osv... dock är jag ju bara 25 så lite tidigt oroa sig för sådant kanske.

Tips på avslappningsövningar ?
Citera
2010-05-13, 15:16
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Chucumba
Inte för att vara sån, men när stod det någonsin om något annat?

Nej det är klart, men nu när jag mår som jag mår känns det som man tar inte allt mer och oroar sig mer. Man läser om idioter som slaktar sina barn osv och då när man själv inte mår bra får det en att tänka "tänk om man själv ballar ur sådär , får en psykos osv" även fast man vet att man aldrig skulle klara av det och att dom som gör sådant oftast har några grova psykiska störningar antar jag?


vad kan man göra för att bli kvitt all oro eller få ned den till "normal" nivå?... jag försöker aktivera mig (kan ja tacka min mor för), ut och går, ser film osv, äter... och det som för mig funkar bäst för att glömma oron...spela tvspel.
Citera
2010-05-13, 15:57
  #6
Medlem
Chucumbas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerbsandInk
Nej det är klart, men nu när jag mår som jag mår känns det som man tar inte allt mer och oroar sig mer. Man läser om idioter som slaktar sina barn osv och då när man själv inte mår bra får det en att tänka "tänk om man själv ballar ur sådär , får en psykos osv" även fast man vet att man aldrig skulle klara av det och att dom som gör sådant oftast har några grova psykiska störningar antar jag?


vad kan man göra för att bli kvitt all oro eller få ned den till "normal" nivå?... jag försöker aktivera mig (kan ja tacka min mor för), ut och går, ser film osv, äter... och det som för mig funkar bäst för att glömma oron...spela tvspel.

Vad du ska göra för att komma över oron, är att göra vad som får dig att må bra. Tv-spel, varför inte? Jag spelade tv-spel hela tiden ett tag, nu har jag knappt gjort det alls på nått år.
Jag kör på musik, film & böcker nuförtiden.
Devendra Banhart i högtalarna & C.G Jung i händerna, sen har jag inga problem alls. Jag till och med glömmer att vi håller på att döda vår planet.
Att göra det man trivs med, är ett väldigt kraftfullt redskap
Citera
2010-05-13, 16:01
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av HerbsandInk
Har varit deprimerad/haft ångest i drygt 2 månader nu.... Oron tycker jag är det jobbigaste, tar så hårt på krafterna att gå runt och oroa sig hela tiden. Ibland är det framtiden, ibland att man inte duger , att man håller på att bli knäpp ... får olustkänslor av att se filmer som inte ärm feelgood, av att läsa allt skit i tidningarna osv... känns som man blir bombad med massa negativt hela tiden. Sista dagarna har det stått om massa mord och annat skit i tidningarna och då börjar jag oroa mig att tänk om man själv ballar ur som dom man läser om osv... jävligt jobbigt är allt iaf man vill bara lägga sig ner och sova och vakna upp och va frisk. Är det vanligt att få sån oro om allting?

depression och ångest, ganska textbook fall
Citera
2010-05-17, 11:56
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Chucumba
Men jag vet inte... Jag känner att jag genomskådat samhället, och skulle inte vilja gå tillbaka till svensson-livet i ekorrhjulet ens om jag kunde.
Uppvaknandet måste starta med ångest antar jag.

Jag tror på detta jag med. Har mått dåligt ett tag med en bultande oro o lite panikångest. En väldigt intelligent kompis till mig ,som iofs är lite väl insnöad på NWO o annat flumm, sa något i stil med:

"Det du gör LeftoverTjack är att du tar upp de känslor som samhället matat dig med. Du tar upp dom till ytan och låter dom få full kraft. Det du känner är hemskt, precis som samhället och det destruktiva som händer är hemskt. Med tiden kommer du att må bättre och bära med dig processen som startade inom dig och se igenom samhället och dess strukturer. Du börjar vakna!"

Jag tror det ligger lite i min väns resonemang...
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in