[quote=Goldenbojj]
Citat:
Tja....det är som att svära i kyrkan att vara för vår monark i detta forum, men oavsett vilket så måste man kanske lägga till lite fakta i målet:
Kungens apanage är i själva verket en avbetalning till knugens anfader Jean Baptist Benardotte (dvs den blivande Johan XIV Johan) som betalade Sveriges dåvarande enorma statsskuld. Hade han inte gjort det så hade konungariket Sverige förmodligen gått i konkurs och med det blivit av med både land och kungakrona till indrivare av skulder. Som statsministern en gång myntade: Den som har satt sig i skuld är heller inte fri!
SKITSNACK!
Då underrättelsen om kronprins Karl Augusts plötsliga bortgång anlände till Stockholm den 31 maj 1810 förmådde Georg Adlersparre, som fruktade en gustaviansk restauration genom ett tronföljarval av prins Gustav, Karl XIII och statsrådet att genast erbjuda tronföljden åt den avlidnes äldre bror, hertig Fredrik Kristian av Augustenborg, och att hos Napoleon begära godkännande av denna kandidatur. För säkerhets skull beslöt man sända sistnämnda förfrågan med dubbla kurirer, och till det ena av dessa uppdrag erbjöd sig då löjtnanten vid Upplands regemente, friherre Carl Otto Mörner. Denne, som redan 1808 under förtroliga samtal drivit den tesen att endast en fransk marskalk kunde lyfta Sverige ur dess förfall och leda en revansch österut, hade vid underrättelsen om Karl Augusts död ögonblickligen beslutat att söka förverkliga denna tanke och från regementets mötesplats vid Uppsala begett sig till Stockholm, där han som hovkanslern Gustaf af Wetterstedts blivande svåger också lyckades förskaffa sig kurirbrickan.
Så snart Otto Mörner anlänt till Paris den 20 juni och avlämnat sina depescher med regeringsförslaget om augustenborgaren började han ivrigt arbeta för sitt eget motsatta mål. En fransk vän från en tidigare vistelse i Paris förordade bland olika franska marskalkar särskilt Bernadotte och Mörner förstod då att genom förmedling av den svenske generalkonsuln i Paris Elof Signeul med flera skaffa sig tillträde till denne, hos vilken han djärvt förklarade sig tala i ett talrikt partis namn, då han frågade honom om han ville bestiga tronen i Sverige. Då Bernadotte, fastän reserverad, dock efter hand röjde en viss böjelse att inte avvisa tanken, kände sig Mörner uppmuntrad till fortsatt verksamhet och uppsökte då general Fabian Wrede, som för tillfället befann sig i Paris på en tillfällig ambassad, samt lyckades vinna honom för sin plan under föregivande att den "allmänna rösten" i Sverige önskade en fransmans val.
Sverige GAVS bort av nån jävla överklassfåne till en jävla grodätare istället för att sätta en SVENSK som kung. Du tror väl inte en fransk marskalk hade haft nog med pengar att betala en statsskuld? Och även om sverige hade varit illa ute ekonomiskt så hade vi kunnat gett bort norge, det förlora vi sen ändå.
Nä skjut knugafamiljen och visa att Sverige vill inte ha nån jävla immigranter på tronen!