Anglicismhatartråden (sammanfogad tråd)

Det är en anglicism, ja. Vilka krav ska vara uppfyllda för att något ska anses som korrekt svenska?

Ingen aning. Det kanske var att ta i...Men jag tycker det låter så trist, obildat på något sätt. Varför kan man inte variera sig? Journalister verkar vara den yrkesgrupp som lättast låter påverka sig av andra och göra likadant. Fast det borde vara tvärtom!

Det finns en diskussion tidigare i tråden som tar upp din fråga. Det handlar om vanligt folk:

https://www.flashback.org/sp43138650

Om journalister är mer påverkbara än andra känns mer som din åsikt än som ett belagt faktum.

Eftersom engelska »think« betyder tro / tänka / tycka så är även följande en ful anglicism:

– Vad tror du om det?

Å andra sidan har denna fras förekommit för decennier sedan i folkliga sammanhang.

– Dom säger att Bose "Boring" Ringholm har humor. Vad tror du om det?

Svenska jordbruksredskap och snickartermer är ofta anglicismer: harv, plog, hammare, öfsadrôp. Det var sånt som vikingar och daner tog hem från Grimsby och Jorvik med omnejd.

Plog verkar ju inte komma från engelska. På Etymonline står tvärtom att ordet i engelskan kan ha ett skandinaviskt ursprung, och att det ersatte sulh i fornengelska.

Ursäkta att jag raljerade.

Exemplen var valda för att illustrera hur ord har cirkulerat kring Nordsjön i 1200 år. Engelskan är full av nordismer, som i några fall lånas in igen med viss betydelseförskjutning.

Du sätter fingret på ett intressant faktum, men anglicismen består förmodligen i en felaktig "översättning" av "think" för något där vi redan har ett ord [tror].

Anglicismen är således att, som i engelskan, låta tro/tänker få samma betydelse i det avseendet.


Du menar att man står och tjuvlyssnar?

Precis, engelskan använder mest verbet “to eavesdrop" medan västgötskans öfsa / öfsadrôpet 'takskägget' är substantiv. (Apple iPad har placerat västgötskt ô som alternativt o och det råkar passa i franska lånord.)

Är dalmålets »härbre« en anglicism från “harbinger”? Ordet »härbre« kan lokalt uttalas {häbbre}.

I varje fall är det lustigt att ett ord med betydelsen ’soldatförlägning’ kan få betydelsen visthusbod. Numera är ju härbren ofta gäststuga för barnbarn och andra – en märklig glidning från krigisk kontext via matförråd till friggebod.

Engelska “harbinger” betyder numera ofta ’förebud’ och det syftar på den krigiska miljö där ett fåtal personer rekognocerade för att förbereda den ankommande härens förläggning. Man sökte bokstavligen bingar – den betydelsen finns ju kvar när vi uppsöker bingen omkring 23:00.

Engelska ordet “harbor” är också en förlaga för anglicismen »härbärgera«.

Du som läst så långt ser att jag följer upp den situation när gamla allmäneuropeiska ord får en förnyelse och då ofta misstänks för att vara anglicismer.

Skiljer du på dalmålets användning av ordet och användningen av det i andra språkområden? Ordets användning är inte avgränsat till Dalarna.

Naturligtvis inkluderas varje svenskt härbre men inget norskt stabbur. Det var Karlfeldt och personliga referenser som förledde mig till dalmålet.¹ Först hade jag nämligen skrivit »häbbre« som (för diskussionen) primär kognat till engelska “harbinger” eller tvärtom.

SAOB har en rätt grumlig sammankoppling av HÄRBÄRGE och HÄRBRE. Det är faktiskt väldigt olika saker, även om etymologin sammanfaller.

Ref. g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/102/5.html#HÄRBÄRGE

SAOB:

... HÄBBRE ... i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat ...

Var det nödvändigt att fördröja utgivningen med en pleonasm och den rasistiska termen »bygdemålsfärgat«? För faen Ulllenhag och Englund, gör något konkret för integrationen av/med bygdemålstalarna!

Engelska ordet “harbour” stavas i något bygdemål “harbor”. Obama och jag ...

¹ Karlfeldt: Finns i Dalarnes härbrän ett bockhorn / som har kvar sina läten från förr!

Eländet används också för att ersätta "kurs".
T o m inom det svenska skolväsendet.
Har på visa skolors hemsidor sett uppmaningar till eleverna att söka till "vårens dansklasser". Vederstyggelse!