Citat:
Min erfarenhet är att de flesta kvinnor är rätt tråkiga i sängen. Hon måste dyrka min kropp som jag dyrkar henne, annars blir det bara trist. Jag skulle dock aldrig få för mig att skylla bara på dem om det är trist. Man är två att dansa. De tråkiga jag haft sex med har säkert skitkul i sängen med någon annan. Och utan de tråkiga vore de fåtal bra inte lika grymma.
Herrström kanske skulle fråga sig varför hon tycker de flesta män är tråkiga i sängen, om det verkligen bara beror på dem. Hon ska ju inte tro de män hon haft dåligt sex med haft grymt bra sex med andra kvinnor.
Men jag antar att Herrström är någon slags undantag här. Alla män bör kunna ha bra sex med just henne annars är de dåliga. Eller är hon bara en gammal narcissist möjligen som lever i en fantasivärld.
De flesta kvinnor är som döda fiskar i sängen. Eller fiskar och fiskar, de flesta kvinnor är mer som strandade valar som inte vet hur man suger en kuk … Tänk om jag som man skulle skriva så i en kvällstidning.
Herrström kanske skulle fråga sig varför hon tycker de flesta män är tråkiga i sängen, om det verkligen bara beror på dem. Hon ska ju inte tro de män hon haft dåligt sex med haft grymt bra sex med andra kvinnor.
Men jag antar att Herrström är någon slags undantag här. Alla män bör kunna ha bra sex med just henne annars är de dåliga. Eller är hon bara en gammal narcissist möjligen som lever i en fantasivärld.
De flesta kvinnor är som döda fiskar i sängen. Eller fiskar och fiskar, de flesta kvinnor är mer som strandade valar som inte vet hur man suger en kuk … Tänk om jag som man skulle skriva så i en kvällstidning.
Citat:
https://christinaherrstrom.com/blog/
Jag är så här trött för att den äldsta delen av min hjärna – vi är ju djur och den äldsta delen av hjärnan som bland annat styr autonoma nervsystemet ( som jag förstod det ) tror att jag fortfarande är under hot, att jag är i fara.
Alltså håller hjärnan mig, den som vill att jag ska komma undan hotet, vaken och försätter min kropp i ett tillstånd av enorm rastlöshet. Stresshormonet kortisol fortsätter att storproduceras. Detta tröttnar förstås ut organismen som är jag, eftersom tillståndet har pågått i så många år, från det att faran och hotet var omedelbart och reellt.
Alltså håller hjärnan mig, den som vill att jag ska komma undan hotet, vaken och försätter min kropp i ett tillstånd av enorm rastlöshet. Stresshormonet kortisol fortsätter att storproduceras. Detta tröttnar förstås ut organismen som är jag, eftersom tillståndet har pågått i så många år, från det att faran och hotet var omedelbart och reellt.
Hon låter ju inte så inspirerande själv. Vet inte om hon i tanken kan omfatta detta att män kanske också är oroliga för att de ska försörja sin familj och utsätts för saker som är traumatiska de med?