Har läst en kurs som behandlade detta. Minns inte mycket dock.
De vanligaste vid kris är väl:
Isolering
Bortträngning
Förnekande
Projektion (t ex flytta ilskan till nån annan)
Finns även försvarsmekanismer som jag inte minns namnet på:
Nån där man börjar ta reda på fakta om det problem man ställs inför (typ ta reda på ALLT om bröstcancer om man skulle få en sån diagnos).
Nån där man trycker undan sina känslor, för att visa sig start för sin omgivning. Detta är inte hälsosamt.
Sen var det någon där man började förlita sig på på högre makter (ex gud) och nån där man förlitar sig på "mer kunniga", typ läkaren. Kommer inte på namnen i nuläget.
EDIT: Kom nu på att jag kan ha blandat ihop försvarsmekanismer med coping. Skillnaden ligger i att försvar handlar om att hantera situationen tills informationen accepteras. Coping handlar om att... ja, försöka kunna leva med situationen. Tror jag... Shit vad länge sedan det var jag läste detta. Läs din kurslitteratur istället för DannyButtermans inlägg