Det finita verbet är alltid på plats två?

Vad jag förstått så är det finita verbet alltid på plats två i huvudsatser och i bisatser? Isåfall undrar jag hur dessa meningar ens kan existera:

"Skriv i adressfältet in www.aftonbladet.se"
"Gå på bandet, så blir du smal"
"Tryck på knappen, så startas maskinen"


Är det några slags omskrivningar med undantag?

Det är uppmaningssatser med verbet i imperativform. Eftersom dessa saknar subjekt och oftast även fundament gäller inte V2-regeln. Bortsett från det har den samma ordföljd.

I boken SAs (Svenska Akademiens språklära, 2003) nämns V2-regeln enbart under avsnittet 20.4.1 Ordföljd i huvudsatser.¹
Det är förstås ganska självuppfyllande, att om det som kommer före det finita verbet kallas fundament, så kommer det finita verbet som en V2:a. Saknas fundament blir verbet V1 för imperativsatser. Om det finita verbet trots allt kommer som V1 i ett påstående i en huvudsats, får man sätta in en extra V2:a för att V2-regeln skall uppfyllas. Se upp vid översättning till andra språk!

... Skriver gör hon alla veckans dagar. ...

Google translate imponerar: I bisatser har man biff-regeln att ta hänsyn till och det spräcker väl V2 för negerade bisatser?

----------
¹ Det förvånar mig att språkvetare använder en så krigisk metafor som V2.

Tack för svaret! Jag hade det i åtanke men vågade intw chansa, ville veta säkert . Imperativer kan alltså placeras i fundamentet om meningen är en uppmaning

Nej, de saknar fundament.