Jag satt i styrelsen i ett svenskt aktiebolag. Allt sköttes vitt. Bokföringen var välskött, och kontrollbalansräkning gjordes så fort bolaget förbrukat halva sitt aktiekapital. Men nu till problemet... Två skatteskulder förföll innan bolaget försattes i konkurs. Konkursförvaltaren hade inga anmärkningar, men däremot finns det ju något som heter företrädaransvar. Skatteverket vill nu ha några hundra tusen av mig och resten av styrelsen.
Jag hade inte hand om den löpande driften, och kände inte till att betalningar inte gjorts, men det är ju i sig ingen ursäkt. Sitter man i styrelsen är man såklart formellt ansvarig.
I lagen står det att det ska vara fråga om uppsåt eller grov oaktsamhet. I det här fallet anser jag inte att det rörde sig om något av det. Pengarna som skulle ha betalats i skatt användes inte till annat. De låg som fordringar, och fanns inte som likvida medel. Därav kunde inbetalningen inte göras.
När förfallodatumet väl passerats, fanns det pengar att betala skatten för, men den ansvarige för driften valde att inte göra det för att inte begå mannamål eftersom det då var talan om att försätta bolaget i konkurs.
Med facit i hand skulle man givetvis ha försatt bolaget i konkurs innan skatterna förföll, men det är lätt att vara efterklok.
Har ni några exempel på liknande fall där man faktiskt fått jämka skulden och/eller blir fri från dem då domstolen finner att det inte fanns något uppsåt eller grov oaktsamhet?
Om ni har frågor så fråga på.
Jag hade inte hand om den löpande driften, och kände inte till att betalningar inte gjorts, men det är ju i sig ingen ursäkt. Sitter man i styrelsen är man såklart formellt ansvarig.
I lagen står det att det ska vara fråga om uppsåt eller grov oaktsamhet. I det här fallet anser jag inte att det rörde sig om något av det. Pengarna som skulle ha betalats i skatt användes inte till annat. De låg som fordringar, och fanns inte som likvida medel. Därav kunde inbetalningen inte göras.
När förfallodatumet väl passerats, fanns det pengar att betala skatten för, men den ansvarige för driften valde att inte göra det för att inte begå mannamål eftersom det då var talan om att försätta bolaget i konkurs.
Med facit i hand skulle man givetvis ha försatt bolaget i konkurs innan skatterna förföll, men det är lätt att vara efterklok.
Har ni några exempel på liknande fall där man faktiskt fått jämka skulden och/eller blir fri från dem då domstolen finner att det inte fanns något uppsåt eller grov oaktsamhet?
Om ni har frågor så fråga på.