Amelia Adamo om Flashback på Newsmill

Fullständigt Orwellianskt.

En kvinna vars hela karriär har gått ut på att leverera förvridna och hårdvinklade dumheter om diverse kändisar uttalar sig om skvallerjournalistiken och den tendentiösa politiska propagandan i den parti och statsbundna svenska pressen som en garant för SANNINGEN med stort S.

En pinsam annons om en pinsam tidning från en pinsam person. Styrkan med flashbacks skvaller är att ingen får betalt för att skriva eller behöver hålla sig väl med någon. Dessutom blir skvaller här otroligt mycket mer granskat och ifrågasatt än skvaller som någon blaska oemotsagt basunerar ut.

Det har du självfallet rätt i. Ändå tror jag att det överlag förekommer en betydande stor del falsariska påståenden och lösa rykten inom den mer etablerade "skvalleretablissemanget" där det bara handlar om kosing. Vi vet ju hur långt journalister och skvallerkärringar kan gå för att få den där lilla extra kundkretsen.

Sedan är det rätt intressant att nästan varje gång som medierna tar upp
Flashback så är det skvallerforumet dom tar upp som, trots allt bara utgör en liten del
av forumet som helhet...

Sedan så är det ganska uppenbart att Adamo ser de alternativa medierna
som ett hot mot sin affärsverksamhet och helst skulle nån form av nätcensur.

Det är knappast sanningshalten som utgör filtret för dem. Men ett filter finns där. Jag kommer ihåg fallet i USA där en svensk artist hade kört på och dödat en pianist. Hur många tidningar har skrivit att svensken heter David Jazzy? Så länge man inte får veta sådant, kommer folk misstänka alla möjliga artister som folk faktiskt har hört talas om. Filtret som de har för att skydda David Jazzy, innebär således ett problem för andra artister, vilka drabbas av ryktesspridning. Det kan man också se i den FB-tråd som handlade om det här fallet. Det var en del kända artister som nämndes. Eftersom tråden fick ha sin gång, kunde dessa snabbt avskrivas. Det hade inte hänt med tidningarnas filter.