Dag: Söndag, Februari.
Kön: Man
Ålder: 20 år
vikt: 78 kg
Detta är då tredje gången jag låter min kropp ta syra. Vi hade pratat om denna dagen väldigt länge då en polares farmor var bortrest i runt en vecka, och tillhållet är som gjort för diverse droger!
Vi ville ha dem bästa Set n Settings innan vi startade vår tripp, så vi fixade ett par högtalare, internet, bra musik, chips, läsk, lite gräs (som jag inte kan röka då jag går på urintest) med mer. Vi hade även Benzo så att vi kunde landa snabbare i nödfall. Vi var nu allihopa belägna i boningen, fem personer, Henrik, Niklas, Jonte och Victor kan vi kalla dem. Jag och Henrik är dem enda som testat det innan.
Vi tar det så tidigt som möjligt så vi inte är för skeva
Sagt och gjort.
13.00: Lägger jag, Henrik och Niklas en hel lapp på tungan, medan Jonte kör en halv lapp då det var hans första träff med syra. Victor tog ingenting alls nu, då han tyckte det var för grovt med LSD. Inom tio minuter har vi alla svalt lappen och känner oss väldigt exalterade och stirriga.
13.40: Vi har precis tagit några cigg i uterummet och har kommenterat små visuella skillnader, men inga större. Jag går in i vardagsrummet och sätter mig i en soffa och tittar mot tavlorna på väggen framför mig. Ramarna glittrar i silvrigt (I mina ögon) och olika nyanser tar hela tiden plats. Musiken börjar nu ha ett mycket större djup i sig, och framkallar en del små känslor redan nu.
14.30: Nu börjar det riktiga hända, jag tycker att alla beter sig otroligt skumt och vissa ser ut som demoner i ögonen. Sedan äldre erfarenheter försökte jag undvika speglar, men det gick inte så bra och till slut stod jag där och såg mitt ansikte förvrängas på alla möjliga sätt. Nu skulle två personer anlända, vi var alla lite suspekta till den enas ankomst, då vi antog att han kunde skapa en sorts psykos för oss, men vi drog dit honom. Dessa skulle endast röka gräs då de inte gillade idén med LSD. Jag var nu helt inne i en sorts trans, välkomnade dem och återgick till allt det sköna lugnet som spred sig i mina nerver och muskler. Kändes som små sköna orgasmer som bultade genom min kropp när jag hasade fram genom rummen som en glad fågel av något slag.
14.50: Personen som vi trodde skulle få oss att komma i en psykos börjar hålla på med att hänga ut sin tröja ur fönstret (-4 grader ute) för att han påstod att kläderna luktade tobak. Vi sneade på honom och hälften av oss ville redan ha ut honom därifrån. Killen var helt nykter nu i fråga men låg ner i en soffa med två personer över honom som försökte trösta honom. Henrik hoppade då upp ur soffan och skällde ut honom, sedan gick han och jag ut och tog en cigg för att lugna ner oss.
15.20: Nu är gräset upprökt och jag sitter ensam i vardagsrummet och hör på; The Fortunes - Seasons in the sun. Låten framkallar en massa minnen och känslor och jag börjar skriva av mig på ett litet block jag har framför mig. Alla andra är upptagna med gräset som ivrigt röks upp. Jag går in till ett annat rum där 'psykospersonen' ligger och halvgråter av någon skum anledning, än en gång snear de flesta, med tanke på att det är vi som trippar och han förstör det. Jag känner mig skönt skev och jag dricker och kissar ihärdigt.
15.40: Ligger nu i en soffa och tittar upp i taket och tror mig se massa hieroglyfer som pratar med mig, samtidigt som när jag drar min hand genom luften ser min hand tre gånger efter igen, jag vill absolut inte resa mig upp. Utan tar lite chips och dricker lite cola och allmänt njuter. Jonte kommer då in i rummet och känner av sin effekt först nu då han endast tog en halv lapp, vi pratar om hur vi känner och hur musiken hörs och så vidare. Det känns verkligen underbart just nu, psykospersonen är tyst för en gångs skull och Niklas sätter sig i soffan bredvid mig. Han säger också att detta var det skönaste han någonsin testat, även fast han nu rökt i början av peaken. Nu känner jag mig delvis skitnödig, en skön men ändå obehaglig känsla.
16.10: Efter ytterligare några cigg och diskuterande med omgivningen peakar jag något otroligt. Allt har regnbågens färger, jag ser in i en tunnel av regnbågsfärger som speglar sig i mitten av min blick hela tiden. Ljuset skiftar färg hela tiden och mina kamraters ansikten ser hyfsat komiska ut. Mattan andas i takt med mig och allt blir så mjukt på något sätt. Det känns verkligen som mina sinnen öppnats och allt ljud jag tar in är så fantastiskt underbart, låtarna som oftast spelas nu är; Lemon Tree - Fools Garden, California dreamin' - The Mamas & The Papas, och lite Beatleslåtar.
16.50: Jag går nu på toa och släpper ut trycket i min mage som jag tycker varit där i en evighet, det var rätt mycket som kom ut, men jag tänkte inte så mycket på det, och gick ut igen till alla andra som såg harmoniska ut. Psykospersonen låg nu och pratade om att jag inte ska lura i Victor den sista LSD-halvan. Han säger även att jag är äcklig, hemsk och taskig om jag gör det. Jag orkar inte bry mig om psykfallet och sätter mig bara bredvid sängen och tänker medan han babblar med mig. Den andra personen som kom med honom försöker lugna ner honom och säger massa glada saker. Nu kommer Victor in i rummet och så börjar dessa diskutera varför han inte får ta det och så vidare. Jag får då en uppenbarelse;
att människor har massa tankar om saker och ting som gör dem till fiender. Varför inte enas om en punkt som gör alla parter glada. Samhörighet, närme och gemenskap är något vi alla behöver. Denna magi av att man är accepterad, vänskap.
17.30: Nu känns det som jag börjar landa, men det gör jag absolut inte, Victor hade nu trots psykospersonens klagomål intagit sin lapphalva och väntar nu på effekter. Jag fastnar på mönster av tavlor hela tiden, och jag kan inte undvika speglar hur mycket jag än vill. Varje cigg känns unik på sitt sätt, och harmonin fortsätter sprida sig bland oss. Nu skulle psykospersonen, den andra killen och Victor röka lite mer gräs. Vi som tagit LSD sitter i ett rum som blickar ut till uterummet där de sitter i det gråa vädret och röker weed, med luvan uppe och deprimerande ansiktsuttryck. Vi, inne i rummet börjar gapskratta och förklarar att de som röker weed är så deprimerande och gråa medan vi som tagit LSD lever i en ljus och harmonisk värld. I uterummet förstår dem inte så dem röker upp det sista av jollen och beger sig sedan in i rummet.
18.10: Nu ligger psykospersonen och den andra killen i sängen och håller om varandra, snackar och så vidare, jag tycker det ser fullt normalt ut och sätter mig framför tv:n en stund. Omgivningen är otroligt mysig och jag njuter av varenda sekund tills det börjar dunsa och skrikas från rummet där psykospersonen ligger. Niklas går dit och förklarar att dem får lämna huset om dem fortsätter störa. Vi alla tycker att han är en rätt skön kille i nyktert tillstånd men nu var han som ett personifierat stör. Victor har även börjat känna effekter, såsom att väggar andas och så vidare.
18.30: Chipsen och läsken är nu slut, även om vi inte munchar på något sätt vill vi ändå ha näring, känns bättre så. Jag börjar bli väldigt lugn nu, även om det fortfarande syns mönster lite var som helst känner jag ändå en lättnad av att det börjar avta och mitt psyke är så skönt det kan bli bara. Ljudet är lika underbart som innan.
Nu på ungefär två timmar händer inget märkvärdigt, men till slut klarar samtliga inte av psykospersonen och ber han lämna huset då han totalt förstör trippen. Efter en halvtimmes diskuterande varför han stör och varför vi inte klarar det lämnar båda två huset och försvinner ut nu på kvällen. Sedan lägger vi som var där från början oss ner i vars sin soffa och njuter av tillvaron. Allt känns som att det var ämnat för att vi skulle göra detta, vi äter lite Ballerina och musiken stannar på grund av internetstörningar, något sjukt enerverande.
Efter ytterligare en tid bestämmer sig jag, Victor och Niklas för att bege oss ut en stund, för inköp av cigg. Allt ser så konstverksaktigt ut, snön ser ut som en skulptur menat för att vi ska titta på den. Allt är också besynnerligt tyst, och vi känner en form av obehag, fast vi fortsätter gå igenom skuggorna kvällen skapar. Men när vi gått i ett par rundor vill jag tillbaka till huset och det gör jag också, medan de andra går iväg för att handla cigg.
Just då sitter vi och tittar på two and a half man, och pratar om hur vi landat och hur trippen var och så vidare. När ciggköparna kommer tillbaks tar vi vars en cancerpinne innan jag och Henrik börjar bege oss hemåt, till fots.
Summering: Bästa gången på LSD, omständigheterna var perfekta förutom psykospersonens konstiga beteende, måste definitivt göras om inom kort!
Kön: Man
Ålder: 20 år
vikt: 78 kg
Detta är då tredje gången jag låter min kropp ta syra. Vi hade pratat om denna dagen väldigt länge då en polares farmor var bortrest i runt en vecka, och tillhållet är som gjort för diverse droger!
Vi ville ha dem bästa Set n Settings innan vi startade vår tripp, så vi fixade ett par högtalare, internet, bra musik, chips, läsk, lite gräs (som jag inte kan röka då jag går på urintest) med mer. Vi hade även Benzo så att vi kunde landa snabbare i nödfall. Vi var nu allihopa belägna i boningen, fem personer, Henrik, Niklas, Jonte och Victor kan vi kalla dem. Jag och Henrik är dem enda som testat det innan.
Vi tar det så tidigt som möjligt så vi inte är för skeva
Sagt och gjort.
13.00: Lägger jag, Henrik och Niklas en hel lapp på tungan, medan Jonte kör en halv lapp då det var hans första träff med syra. Victor tog ingenting alls nu, då han tyckte det var för grovt med LSD. Inom tio minuter har vi alla svalt lappen och känner oss väldigt exalterade och stirriga.
13.40: Vi har precis tagit några cigg i uterummet och har kommenterat små visuella skillnader, men inga större. Jag går in i vardagsrummet och sätter mig i en soffa och tittar mot tavlorna på väggen framför mig. Ramarna glittrar i silvrigt (I mina ögon) och olika nyanser tar hela tiden plats. Musiken börjar nu ha ett mycket större djup i sig, och framkallar en del små känslor redan nu.
14.30: Nu börjar det riktiga hända, jag tycker att alla beter sig otroligt skumt och vissa ser ut som demoner i ögonen. Sedan äldre erfarenheter försökte jag undvika speglar, men det gick inte så bra och till slut stod jag där och såg mitt ansikte förvrängas på alla möjliga sätt. Nu skulle två personer anlända, vi var alla lite suspekta till den enas ankomst, då vi antog att han kunde skapa en sorts psykos för oss, men vi drog dit honom. Dessa skulle endast röka gräs då de inte gillade idén med LSD. Jag var nu helt inne i en sorts trans, välkomnade dem och återgick till allt det sköna lugnet som spred sig i mina nerver och muskler. Kändes som små sköna orgasmer som bultade genom min kropp när jag hasade fram genom rummen som en glad fågel av något slag.
14.50: Personen som vi trodde skulle få oss att komma i en psykos börjar hålla på med att hänga ut sin tröja ur fönstret (-4 grader ute) för att han påstod att kläderna luktade tobak. Vi sneade på honom och hälften av oss ville redan ha ut honom därifrån. Killen var helt nykter nu i fråga men låg ner i en soffa med två personer över honom som försökte trösta honom. Henrik hoppade då upp ur soffan och skällde ut honom, sedan gick han och jag ut och tog en cigg för att lugna ner oss.
15.20: Nu är gräset upprökt och jag sitter ensam i vardagsrummet och hör på; The Fortunes - Seasons in the sun. Låten framkallar en massa minnen och känslor och jag börjar skriva av mig på ett litet block jag har framför mig. Alla andra är upptagna med gräset som ivrigt röks upp. Jag går in till ett annat rum där 'psykospersonen' ligger och halvgråter av någon skum anledning, än en gång snear de flesta, med tanke på att det är vi som trippar och han förstör det. Jag känner mig skönt skev och jag dricker och kissar ihärdigt.
15.40: Ligger nu i en soffa och tittar upp i taket och tror mig se massa hieroglyfer som pratar med mig, samtidigt som när jag drar min hand genom luften ser min hand tre gånger efter igen, jag vill absolut inte resa mig upp. Utan tar lite chips och dricker lite cola och allmänt njuter. Jonte kommer då in i rummet och känner av sin effekt först nu då han endast tog en halv lapp, vi pratar om hur vi känner och hur musiken hörs och så vidare. Det känns verkligen underbart just nu, psykospersonen är tyst för en gångs skull och Niklas sätter sig i soffan bredvid mig. Han säger också att detta var det skönaste han någonsin testat, även fast han nu rökt i början av peaken. Nu känner jag mig delvis skitnödig, en skön men ändå obehaglig känsla.
16.10: Efter ytterligare några cigg och diskuterande med omgivningen peakar jag något otroligt. Allt har regnbågens färger, jag ser in i en tunnel av regnbågsfärger som speglar sig i mitten av min blick hela tiden. Ljuset skiftar färg hela tiden och mina kamraters ansikten ser hyfsat komiska ut. Mattan andas i takt med mig och allt blir så mjukt på något sätt. Det känns verkligen som mina sinnen öppnats och allt ljud jag tar in är så fantastiskt underbart, låtarna som oftast spelas nu är; Lemon Tree - Fools Garden, California dreamin' - The Mamas & The Papas, och lite Beatleslåtar.
16.50: Jag går nu på toa och släpper ut trycket i min mage som jag tycker varit där i en evighet, det var rätt mycket som kom ut, men jag tänkte inte så mycket på det, och gick ut igen till alla andra som såg harmoniska ut. Psykospersonen låg nu och pratade om att jag inte ska lura i Victor den sista LSD-halvan. Han säger även att jag är äcklig, hemsk och taskig om jag gör det. Jag orkar inte bry mig om psykfallet och sätter mig bara bredvid sängen och tänker medan han babblar med mig. Den andra personen som kom med honom försöker lugna ner honom och säger massa glada saker. Nu kommer Victor in i rummet och så börjar dessa diskutera varför han inte får ta det och så vidare. Jag får då en uppenbarelse;
att människor har massa tankar om saker och ting som gör dem till fiender. Varför inte enas om en punkt som gör alla parter glada. Samhörighet, närme och gemenskap är något vi alla behöver. Denna magi av att man är accepterad, vänskap.
17.30: Nu känns det som jag börjar landa, men det gör jag absolut inte, Victor hade nu trots psykospersonens klagomål intagit sin lapphalva och väntar nu på effekter. Jag fastnar på mönster av tavlor hela tiden, och jag kan inte undvika speglar hur mycket jag än vill. Varje cigg känns unik på sitt sätt, och harmonin fortsätter sprida sig bland oss. Nu skulle psykospersonen, den andra killen och Victor röka lite mer gräs. Vi som tagit LSD sitter i ett rum som blickar ut till uterummet där de sitter i det gråa vädret och röker weed, med luvan uppe och deprimerande ansiktsuttryck. Vi, inne i rummet börjar gapskratta och förklarar att de som röker weed är så deprimerande och gråa medan vi som tagit LSD lever i en ljus och harmonisk värld. I uterummet förstår dem inte så dem röker upp det sista av jollen och beger sig sedan in i rummet.
18.10: Nu ligger psykospersonen och den andra killen i sängen och håller om varandra, snackar och så vidare, jag tycker det ser fullt normalt ut och sätter mig framför tv:n en stund. Omgivningen är otroligt mysig och jag njuter av varenda sekund tills det börjar dunsa och skrikas från rummet där psykospersonen ligger. Niklas går dit och förklarar att dem får lämna huset om dem fortsätter störa. Vi alla tycker att han är en rätt skön kille i nyktert tillstånd men nu var han som ett personifierat stör. Victor har även börjat känna effekter, såsom att väggar andas och så vidare.
18.30: Chipsen och läsken är nu slut, även om vi inte munchar på något sätt vill vi ändå ha näring, känns bättre så. Jag börjar bli väldigt lugn nu, även om det fortfarande syns mönster lite var som helst känner jag ändå en lättnad av att det börjar avta och mitt psyke är så skönt det kan bli bara. Ljudet är lika underbart som innan.
Nu på ungefär två timmar händer inget märkvärdigt, men till slut klarar samtliga inte av psykospersonen och ber han lämna huset då han totalt förstör trippen. Efter en halvtimmes diskuterande varför han stör och varför vi inte klarar det lämnar båda två huset och försvinner ut nu på kvällen. Sedan lägger vi som var där från början oss ner i vars sin soffa och njuter av tillvaron. Allt känns som att det var ämnat för att vi skulle göra detta, vi äter lite Ballerina och musiken stannar på grund av internetstörningar, något sjukt enerverande.
Efter ytterligare en tid bestämmer sig jag, Victor och Niklas för att bege oss ut en stund, för inköp av cigg. Allt ser så konstverksaktigt ut, snön ser ut som en skulptur menat för att vi ska titta på den. Allt är också besynnerligt tyst, och vi känner en form av obehag, fast vi fortsätter gå igenom skuggorna kvällen skapar. Men när vi gått i ett par rundor vill jag tillbaka till huset och det gör jag också, medan de andra går iväg för att handla cigg.
Just då sitter vi och tittar på two and a half man, och pratar om hur vi landat och hur trippen var och så vidare. När ciggköparna kommer tillbaks tar vi vars en cancerpinne innan jag och Henrik börjar bege oss hemåt, till fots.
Summering: Bästa gången på LSD, omständigheterna var perfekta förutom psykospersonens konstiga beteende, måste definitivt göras om inom kort!
själv ska ja och två andra kompisar beställa en sån där svampkitt och börja odla snart =) läst igenom ett par trippar nu och har inga ord som beskriver hur mkt ja längtar till att ta oskulden på svamp
