Citat:
Ursprungligen postat av
snuddetutten
Du tycker inte synd om fattiga, bostadslösa och ekonomiskt exploaterade.
Däremot är du betydligt mera självgod och uppblåst än de flesta med dina
politiska åsikter.
Kurt-sune var nog en sån där lill-gammal nörd som hatade alla som "stökade" lite på lektionerna i grundskolan och störde honom ibland. Kanske även mobbad och ska nu hämnas på dom coola typerna och arbetarna.
Han vill att dom sjuka, arbetslösa, bostadslösa, arbetare, unga och ekonomiskt lägre skikten ska exploteras av svin som äger privatfastigheter och vill berika sig så mycket det går. Dom som inte har råd ska tvingas flytta till tjottahejti typ lindersberg eller norrland eller alby.
Dessa befolkningsgrupper är nämligen "slödder" enligt honom.
T om dom som är födda i Stockholm och har en arbetarlön ska inte kunna bo kvar i sin hemkommun för enligt sune ska marknadshyror införas och såna som han ska berikas ännu mer. Valet är alltså att flytta åt skogen eller inte ha någon marginal att spara pengar av sin lön då marginalen blir för liten med så dyra hyror.
Kurt-sune som bryr sig så mycket om bostadsbristen av någon anledning fast han själv bor inte ens bor i hyresrätt. Han borde väl va glad att han har 100% vakansgrad?
Plånboken ska ha total makt i samhället, där dom högre socialgrupperna ska bo i segregerade områden, få läckrare arkitektur och bättre hus, kunna gå till privatägda segregerade apotek, fina bilbesiktningar, lyxiga lokala vårdcentraler, tandläkare och offentliga platser med mycket högre standard än dom billiga områdena, precis som i Usa. Skolorna ska även vara finare, lugnare och ha bättre status. Invandrarfritt också i princip då dom inte har råd med lån.
Dom lägre bemedlade ska man tumma på byggbuller regler, bygga enklare sniknare hus och kunna bygga billigt åt dom fattiga som dom plågas av denna låga standard precis som politiken var på 17-1800-talet med mer fattig och slumkvarter och dyra hyro. Dom lägre privilegerade hade inga rättigheter och fick niga och slicka röv på den privata baronen som var ägare varav denna snikne typ behandla dom som skit rätt frekvent.
Problemet är att ekonomisk framgång handlar mycket om tur ibland och med faktorer som sociala arvet, vilken familj man råkar födas i, man kan få en sjukdom, råka ut för en olycka eller inte ha något läshuvud, dyslexi. Någon måste göra skitjobbet, dom flesta gör det.
Självklart ska dessa grupper kunna ha en likvärdig standard på dom flesta av dessa punkter i samhället som det var på 80-talet
Kurt-sune ska enligt honom inte behöva betala någon skatt för att alla ska ha det hyffsat jämlikt som i allmänyttan där alla oavsett ekonomisk standard kan köa och även ha chans att få bo där dom vill någongång i sitt liv. I ett sånt samhälle får man ett inkluderande och jämlikt samhälle och en gemenskap och förståelse för alla typer av människor precis som lumpen var förut. Detta sänker brottsligheten, utanförskapet och människor bryr sig mer om varandra. Socialt kapital.
Det är uppenbart att Kurt-sune är nyliberal och dessutom är han privat fastighetsägare själv

Han nörjer sig inte med 4 % direktavkastning på sin riskfria investering, han tar hellre ut 15% och skinnar sina medmänniskor.
Har jag fel i denna beskrivning? Jag tror inte det iaf.
Jag tycker vi sätter sune på en bananbåt till Amerika där han kan söka asyl från det hemska välfärdssamhället Sverige där Sjöstedt vill fingra på hans heliga förmögenhet och förstöra hans liv. Undrar om Kurt-sune ens har något hår kvar eller om han slitit av sista hårstråna i ångest när röd/gröna vann valet?
Självklart tycker jag att man som fastighetsägare ska kunna tjäna pengar på sina investeringar, men det ska vara godhjärtade människor som ska va ägare, som även tänker på sina medmänniskor på det mänskliga planet och nöja sig med en dräglig avkastning. Allt handlar inte om pengar utan man mår så mycket bättre att göra något för andra rent socialt och se till att folk har det bra.
Man behöver inte vara vänsterpartist för att vilja ha samhället som Sverige var på 60-80-talet på dessa punkter. Det handlar om mänsklig värdighet, omtanke och ett modernt samhälle där vi alla ser till att vi har det drägligt. Så hade Olof Palme uttryckt det.