Stora tråden om arvs- och testamentsfrågor [sammanslagen tråd /Mod]

i bodelningen får alltså mamman hälften av giftorättsgodset. Resterande av hans giftorättsgods ska ärvas väl?
Det är väl från denna halva som min kompis (särkullsbarnet) har rätt till 50%?

den enskilda egendomen buntas kanske då ihop med det återstående giftorättsgodset (som skulle till arvet) så det blir en enda stor arvsmassa?

Om jag inte missuppfattat någonting grovt så räknas väl arvet från Anders så här:

80,000 kr i enskild egendom
20,000 kr i giftorättsgods från Anders
14,000 kr i giftorättsgods från Anna

(20000+14000/2)+80000=97000

Bröstarvingen (din vän) ärver då hela det beloppet (97,000) om inget testamente eller annat avtal föreligger. Iom att han är utomäktenskapligt barn så har han rätt att få ut hela arvet på en gång. Vore han deras gemensamma barn så skulle hans mamma fritt få förvalta hans arv - vilket i praktiken då skulle innebära att Anna "ärver" allt och han ärver först när hon dör. Men iom att det inte är hans mamma så företräder hans arvsrätt Annas, och hon får hälften av de gemensamma tillgångarna (giftorättsgodset) men inget av Anders enskilda egendom.

Jag är inte helt säker, men jag tror att de kan göra ev. undantag för bostad - alltså att man inte kan tvinga Anna att betala ut värdet på Anders del av huset förrän hon säljer huset eller själv avlider.

Om jag tolkar infon rätt så finns bara en bröstarvinge efter pappan som följdaktligen ska ärva allt efter honom (förutsatt att det inte finns något testamente som säger annat). Särkullbarn ska som redan sagts ha ut sitt arv direkt. Hälften av giftorättsgodset är arv efter pappan. Sonen ska alltså ha hälften av giftorättsgodset och den enskilda egendomen.

Observera att efterlevande maken trots det ovan sagda alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen från den avlidne maken få egendom (även enskild) som tillsammans med den efterlevandes enskilda egendom och dennes egendom som erhölls vid bodelningen motsvarar 4 basbelopp (= 171 200 kr). Detta ärver i en sådan situation den efterlevande med s.k. fri förfoganderätt vilket innebär att särkullbarnet har rätt att få ut egendom motsvarande kvotdelen (egendomen som erhölls pga basbeloppsregeln i förhållande till övrig egendom när bodelningen gjordes) när den efterlevande dör. Det innebär också att den efterlevande inte får skänka eller testamentera bort sådan egendom.

Så frun ärver alltså inget utan det enda hon får (om vi bortser från basbeloppsgrejen) är halva giftorättsgodset?

ska man dock ta basbeloppsgrejen i beaktande så få frun alltså "ta" från avlidne makens enskilda egendomar så att hon får minst 172 000 kr?

Korrekt. Makar ärver visserligen varandra, men särkullbarn går före och har rätt att få ut sin arvslott direkt:

Ärvdabalken 3:1

Var arvlåtaren gift, skall kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt i enlighet med vad som anges i 9 §.

Rangordningen är 1) Basbeloppsskyddet 2) Särkullbarn 3) Efterlevande make 4) Övriga arvingar


Ja, så kan man säga lite förenklat. MEN särkullbarnet får då rätt till s.k. efterarv. Man tar den summa som den efterlevande maken får pga basbeloppsregeln och mäter hur stor den är i förhållande till den efterlevandes övriga tillgångar och får då en kvotdel. Denna kvotdel används sedan för att beräkna hur stort efterarvet blir (kvotdel x den nu döde efterlevande makens totala tillgångar = efterarv).

Exempel: Den efterlevande maken har totalt 102 000 i tillgångar efter bodelning. Får då 70 000 pga basbeloppsregeln. Kvotdel = 70 000 / 102 000 = 0,69. Den dagen personen dör har särkullbarnet rätt att få ut 69 procent av dödsboet i efterarv efter pappan.

förstod inte riktigt detta. skulle inte basbeloppsregeln vara på 172 000 kronor ungefär?

så särkullsbarnet får alltså ingenting alls i arv förrän efterlevande maken i ditt exempel avlider?

Ska passa på att fråga..

Om det finns två bröstarvingar (båda särkullbarn) istället. Är kvotdelen då 70tkr/särkullbarn, eller är det 35tkr/barn?

Och om kvarlevande maka inte betalar ut hela arvet direkt får man då ut kvarvarande % på hennes dödsbo när hon dör? Och om hon då dessutom har bröstarvingar, hur blir det då? *blir snurrig*

Jo, särskullbarnet ärver direkt de tillgångar som finns utöver det belopp som den efterlevande maken får pga basbeloppsregeln som i mitt exempel var 70 000 kr.

Får den efterlevande maken tillgångar pga basbeloppsregeln berättigar detta i sin tur särkullbarnet till efterarv som i mitt exempel motsvarande 69 procent ur det aktuella framtida dödsboet.

Man får alltså (i bästa fall) som särkullbarn tillbaka det belopp man tvingas avstå pga basbeloppsregeln. Observera som redan sagts att man inte automatiskt har rätt till 4 basbelopp i bodelningen (gäller gifta), regeln aktualiseras bara om den efterlevandes egna totala tillgångar understiger 4 basbelopp och det inklusive den egna giftorättsdelen från bodelningen.

Man räknar ju ut en kvotdel efter pappan (som tillfaller hans arvingar). Har han fler bröstarvingar så delas ju bara summan som kvoten ger mellan bröstarvingarna enligt den allmänna arvsordningen.


Har pappans arvingar rätt till 69 procent i efterarv får de dela på den summan som 69 procent av dödsboet ger. Den dödes egna arvingar delar sedan på den summa som resterande 31 procent av dödsboet ger.

För att krångla till det ytterligare så finns det även regler om förkovran och värdeminskningskompensation (som kan bli aktuellt vid efterarv), men jag orkar inte ta det också, så notera bara.

Tyvärr så vill jag inte ha några spekulationer i denna tråd.

Låt oss anta att person X dör.
Person X är sambo med person Y.
Person X har inga bröstarvingar.
Person X har en syster som är död.
Person X's döda syster har barn.
Person X och person Y har ett gemensamt hus och sommarstuga.
Person X hade en stor förmögenhet innan dom gick in i förhållandet.

Jag undrar vem som ärver vad om det inte finns ett testamente från person X.

Eftersom sambor inte ärver varandra och det inte finns något testamente ärver X döda systers barn allt (förutsätter att föräldrarna till X är döda), hon framstår som den närmsta arvingen enligt den allmänna arvsordningen.

Hade dom inte ändrat denna lag i och med bögarna skulle börja få ingå partnerskap?