Stora tråden om arvs- och testamentsfrågor [sammanslagen tråd /Mod]

Jo du var verkligen varit väldigt pedagogisk

Jättetur för TS att det finns ett prejudikat som säger att h*n är rökt. Stort grattis!! Pedagogiskt av dig att inte tolka rättsfallet som du själv lagt fram som en lösning på problemen. Tillämpar du den sk. sokratiska metoden i din pedagogik?


Ehh... ? Skulle behöva lite pedagogisk hjälp att få ihop ovanstående med ÄB 6:4? Rättsföljden - som jag ser det - av ett förskott på arv är att förskottet ska avräknas på vederbörandes arvslott. Följande exempel får åskådliggöra.

A har två barn, B och C. A äger ett obelånat hus värt 1 miljon, och aktier värda 300 tkr. A ger B huset i gåva innan han flyttar in på hem. C får ingenting. A flyttar in på hem och dör året därpå. Dödsboets tillgångar utgörs av endast aktierna, 300 tkr. Testamenta finns inte. A ska därvid få 150 tkr, och B lika mycket.

Vid bodelning kommer frågan upp om inte huset varit ett förskott på arv. Man kommer fram till att så varit fallet. Värdet 1 miljon tillförs därför dödsboet för beräkning av vars och ens arvslott. Själva huset kvarstår dock i B:s ägo. Arvsförskottet behandlas därför enligt följande:

Den samlade kvarlåtenskapen anses uppgå till 1.3 mnkr. Men är fortfarande endast 300 tkr. Arvslotten för A respektive B ändras nu till 650 tkr. Dock finns bara 300 att fördela. B har redan fått 1 mnkr, dvs mer än sin arvslott, och ska inte få mera. C få de 300 tkr som finns i boet. Det är visserligen mindre än hans arvslott, men det är allt som finns att få.

Enligt ÄB 6:4 § behöver B inte lämna tillbaka egendom (350 tkr) så att C ska få hela sin arvslott

Ovanstående utvikning menar jag är helt överflödig om man fokuserar på vad TS egentligen vill ha svar på.

Det här tog jag fasta på.




Alltid lika kul med frågor ur Civilrätt.

Nej, B behöver inte lämna tillbaka egendom, men B skall erlägga till C 350000 kronor.

Detta enligt ÄB Kap 7 § 4



Ok, men för övriga som följer tråden kan det vara intressant med fullödig info. Alla kan inte vara lika insatt som du i den juridiska djungeln.

Hej!

Sitter nu och pluggar lite inför ett samhällsprov i familjerätt, har fastnat lite på en faktor. Jag har ett fall som jag skall lösa, som jag skriver nedan och beskriver sedan hur jag löser det, därefter får gärna någon kunnig tillrättavisa mig! Tack på förhand.

"Jag har en hustru som heter Anna, sedan 6 år tillbaka. Hon har ett särkullbarn som heter X. Jag heter Olle och har ett särkullbarn Y. Min hustru står som ägare till det mesta vi äger bl.a. vår villa, som värderas till 2.000.000 kr . Några papper på enskild egendom finns inte. Vi har inga skulder. Jag har en bankbok på 200.000 kr. Fördela mina tillgångar efter jag dör."

För det första räknas inte bankbok som enskild egendom i ett äktenskap, och således finns det inga enskilda egendomar att ta hänsyn till i det här fallet. Efter att Olle dör sker en bodelning och det sammanlagda värdet av bostaden och bohaget mäter i så fall upp till 2.200.000 kr.

Anna har rätt till sitt giftorättsgods, vilket är hälften av 2.200.000 kr, dvs 1.100.000 kr. Därefter skall Olles resterande 1.100.000 kr ärvas. Det är här jag är osäker på hur jag ska fortsätta. Jag inser att Kalles särkullbarn, Y, har rätt till sin arvslott. Hur mycket denna arvslott ligger på, vet jag dock inte. Är Y's arvslott 1.100.000 kr, och således hans laglott på hälften, dvs 550.000 kr? Ärver i så fall inte Anna någonting från Kalle? Eller är det så att Anna har rätt till hälften av Olles tillgångar efter bodelningen, eftersom de är gifta, och Y har således rätt till bara 225.000 kr?

Jag inser att det blev lite rörigt nu, men jag hoppas att min poäng kom fram.

Särkullbarn (Y) har rätt att få ut sin arvslott direkt, om vederbörande inte väljer att avstå till förmån för den efterlevande maken (Anna). Y ärver således 1,1 miljon.

Tack för ett snabbt svar!

Y's arvslott är alltså 100% av Olles tillgångar efter bodelningen, trots att Olle var gift? Om Olle skulle testamenterat så att Anna skulle få så mycket som möjligt, hade alltså Y haft rätt till sin laglott på 550.000 kr?

Ja, eftersom att han är den ende bröstarvingen till Olle är hans arvslott 100 %. Det andra är också korrekt - Y kan alltid få ut sin laglott som ju utgör hälften av hans arvslott. Resten kallas den disponibla kvoten och denna kan alltså den avlidne förfoga fritt över genom testamente.

Då har jag nog förstått det rätt, tack så mycket!

En liten följdfråga bara. Låt säga att Olle och Anna har ett gemensamt barn Z, som är omyndigt, och Olle fortfarande har särkullbarnet Y. Om Olle dör och inget testamente skrivits, får Anna då ta del av Z's arvslott (550.000 kr) med fri förfoganderätt, och Y har rätt till sin arvslott på 550.000 kr?

Korrekt.

Edit: Förutsatt att inget testamente finns, men jag antog att den informationen inte "följde med" från föregående fråga.

Tack så mycket, du har räddat min dag!

Min bror har tagit över jordbruket efter min farsa.
Han fick väl det som gåva antar jag.. All jord och skog, vilket är en hel del.

Vad kommer detta att innebära? Räknas detta med när farsan går bort och arv ska delas upp? Eller sitter jag här och har blivit blåst på hela rasket?

EDIT: Vi är bara 2 barn. Om nu det har nån skillnad.

Det som din far överlåtit till din bror kommer att ses som förskott å arv, om inte annat föreskrivits. Det innebär att egendomen beaktas vid fördelning av kvarlåtenskapen. Även om föreskrivits att egendomen inte är att anses som förskott å arv kan det dock komma att anses som sådan, har jag för mig. Se 6 kap. Ärvdabalk (1958:637), ffa 6:1 1st.

Egendomen kommer alltså räknas med vid fördelningen av arvet efter er far.

Fast om det inte finns något ytterligare att ärva så spelar ju det fetstilta mindre roll. Säg att pappan ägde jordbruk och skog värt 20 miljoner samt kontanter värt 50.000 kr. Totalt 20.050.000 kr. Ger bort jordbruket till Broder A. Avlider sedan. I boet finns 50 tkr att dela på, dvs. 25 tkr var för syskonen A och B - om man bortser från gåvan.

Men eftersom gåvan ska räknas med så blir arvslotterna 10.025.000 kr per bröstarvinge. Dock finns bara 50 papp att fördela, och Broder A har redan fått mer än sin arvslott. Därför får Broder B "hela" kvarlåtenskapen - dvs. 50 papp.

Nu kanske det finns mer tillgångar i boet, och skogen kanske har ett lägre värde än 20 mnkr, dvs. konsekvenserna kanske inte blir så illa för Broder B.