exakt varför ska du sitta och spekulera i saker du är för korkad för att kunna nåt om?
Inget du behöver be om, dom ger jag gratis. Vasseeegod. Märker att du är en väldans aggressiv människa. Tror aldrig att du riktigt har blivit älskad. Så jag sänder en stoooor flashbackkram till dig i hopp om att rädda dig innan det är fööör sent!
Inget du behöver be om, dom ger jag gratis. Vasseeegod. Märker att du är en väldans aggressiv människa. Tror aldrig att du riktigt har blivit älskad. Så jag sänder en stoooor flashbackkram till dig i hopp om att rädda dig innan det är fööör sent!
Hej, några här lite förvirrade om reglerna... Så tänkte försöka klargöra lite. Jag tror att det är ungefär så här:
Det som sker är först en bodelning. Om de två var gifta. Och ej äktenskapsförord finns som stadgar att all egendom ska vara enskild.
Vid en bodelning läggs makarnas sk giftorättsgods (i princip all deras egenndom) samman. Sedan delas detta i två delar. En make har rätt att i första hand få det som han fört in i boet, om han så vill. Makarnas gemensamma bostad ska tillfalla den makes lott av makarna som är i störst behov av den. Om behövs för att lotterna ska bli "lika", den efterlevande "köpa ut" den döde maken.
9 kap. Allmänna bestämmelser om bodelning
1 § När ett äktenskap upplöses, skall makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning. Bodelning behövs dock ej, om makarna har endast enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken.
10 kap. Vad som skall ingå i bodelning
1 § I bodelning skall makarnas giftorättsgods ingå.
2 § Varje make får från bodelningen i skälig omfattning ta undan kläder och andra föremål som maken har uteslutande till sitt personliga bruk, liksom personliga presenter. Om den ena maken är död, gäller denna rätt endast för den efterlevande maken.
11 kap. Andelar och lotter
Makarnas andelar i boet
1 § Vid bodelning skall först makarnas andelar i boet beräknas.
2 § Vid beräkningen av makarnas andelar i boet skall så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes, anmälan enligt 9 kap. 1 § andra stycket gjordes eller dödsfallet inträffade.
/.../
3 § Vad som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag har gjorts för att skulderna skall täckas, skall läggas samman. Värdet därav skall därefter delas lika mellan makarna.
Egendomens fördelning på lotter
7 § Med ledning av de andelar som har beräknats för makarna skall giftorättsgodset fördelas på lotter. Varje make har rätt att på sin lott i första hand få sin egendom eller den del av denna som den maken önskar.
8 § Den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. Denna rätt gäller dock inte om egendomen är den andra makens enskilda enligt 7 kap. 2 § första stycket 2--4. En förutsättning för att en make skall få överta en bostad eller bohag som tillhör den andra maken är vidare att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.
Svarar egendomen för fordran som är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen, är en ytterligare förutsättning för ett övertagande att den andra maken befrias från ansvar för fordringen eller att medel till att betala denna har satts under särskild vård.
När den ena maken är död, gäller första stycket endast till förmån för den efterlevande maken.
4 § Med makars gemensamma bostad avses i denna balk
/.../
4. byggnad eller del av byggnad som makarna eller någon av dem har rätt att framdeles förvärva med bostadsrätt enligt förhandsavtal som sägs i 5 kap. bostadsrättslagen (1991:614), om rätten gäller en lägenhet som när avtalet träffades var avsedd att bli makarnas gemensamma hem och att innehas huvudsakligen för detta ändamål.
Med makars gemensamma bohag avses i denna balk möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet.
Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena makens bruk.
Till makars gemensamma bostad och bohag räknas inte egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål. Lag (2009:181).
Steg två är arvskiftet.
Huvudregeln är att den efterlevande maken ärver allt.
Särkullbarn har dock rätt få ut sin arvslott. (Denna rätt kan testementeras bort till endast laglott.)
Dock skyddas den efterlevande maken av en minimiregel i ärvdabalken:
Denne har alltid rätt till fyra gånger prisbasbeloppet efter bodelning och arvsskifte.
Prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har för år 2010 beräknats till
42 400 kronor.
4 gånger 42 400= 169 600
Detta kan inkräkta på din arvslott. Men förmodligen kommer den efterlevande maken att erhålla minst detta belopp i och med bodelningen, så tror ej är problem.
3 kap. ärvdabalken:
1 § Var arvlåtaren gift, skall kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt i enlighet med vad som anges i 9 §.
Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller vid tiden för dödsfallet. Ett testamente av den avlidna maken är utan verkan i den mån förordnandet inkräktar på den rätt för den efterlevande maken som avses i detta stycke. Lag (1987:231).
Särkullbarn kan göra ett arvsavstående till förmån för den kvarvarande maken (frun i detta fall):
9 § Om vid den först avlidna makens död någon som är bröstarvinge till denne men inte till den efterlevande maken avstår från sitt arv efter den först avlidna maken till förmån för den efterlevande maken, har bröstarvingen i stället rätt att ta del i dennes bo enligt bestämmelserna i 2 §. Lag (1987:231).
Rätten till efterarv (när en "styvförälder" dör):
2 § Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidna maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling, skall, om inte annat sägs i tredje stycket eller i 3-5 §§, 6 § tredje stycket eller 7 § tredje stycket, hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. Den efterlevande maken får inte genom testamente bestämma över egendom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar.
Har en bröstarvinge redan vid den först avlidna makens död helt eller delvis fått ut sitt arv efter denne, skall bröstarvingens andel i den efterlevande makens bo minskas i motsvarande mån.
Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, skall arvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne. Lag (2005:435).
Laglott
7 kap ärvdabalken
1 § Hälften av den arvslott, som enligt lag tillkommer bröstarvinge, utgör hans laglott.
Hej, några här lite förvirrade om reglerna... Så tänkte försöka klargöra lite. Jag tror att det är ungefär så här:
Det som sker är först en bodelning. Om de två var gifta. Och ej äktenskapsförord finns som stadgar att all egendom ska vara enskild.
Vid en bodelning läggs makarnas sk giftorättsgods (i princip all deras egenndom) samman. Sedan delas detta i två delar. En make har rätt att i första hand få det som han fört in i boet, om han så vill. Makarnas gemensamma bostad ska tillfalla den makes lott av makarna som är i störst behov av den. Om behövs för att lotterna ska bli "lika", den efterlevande "köpa ut" den döde maken.
9 kap. Allmänna bestämmelser om bodelning
1 § När ett äktenskap upplöses, skall makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning. Bodelning behövs dock ej, om makarna har endast enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken.
10 kap. Vad som skall ingå i bodelning
1 § I bodelning skall makarnas giftorättsgods ingå.
2 § Varje make får från bodelningen i skälig omfattning ta undan kläder och andra föremål som maken har uteslutande till sitt personliga bruk, liksom personliga presenter. Om den ena maken är död, gäller denna rätt endast för den efterlevande maken.
11 kap. Andelar och lotter
Makarnas andelar i boet
1 § Vid bodelning skall först makarnas andelar i boet beräknas.
2 § Vid beräkningen av makarnas andelar i boet skall så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes, anmälan enligt 9 kap. 1 § andra stycket gjordes eller dödsfallet inträffade.
/.../
3 § Vad som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag har gjorts för att skulderna skall täckas, skall läggas samman. Värdet därav skall därefter delas lika mellan makarna.
Egendomens fördelning på lotter
7 § Med ledning av de andelar som har beräknats för makarna skall giftorättsgodset fördelas på lotter. Varje make har rätt att på sin lott i första hand få sin egendom eller den del av denna som den maken önskar.
8 § Den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. Denna rätt gäller dock inte om egendomen är den andra makens enskilda enligt 7 kap. 2 § första stycket 2--4. En förutsättning för att en make skall få överta en bostad eller bohag som tillhör den andra maken är vidare att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.
Svarar egendomen för fordran som är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen, är en ytterligare förutsättning för ett övertagande att den andra maken befrias från ansvar för fordringen eller att medel till att betala denna har satts under särskild vård.
När den ena maken är död, gäller första stycket endast till förmån för den efterlevande maken.
4 § Med makars gemensamma bostad avses i denna balk
/.../
4. byggnad eller del av byggnad som makarna eller någon av dem har rätt att framdeles förvärva med bostadsrätt enligt förhandsavtal som sägs i 5 kap. bostadsrättslagen (1991:614), om rätten gäller en lägenhet som när avtalet träffades var avsedd att bli makarnas gemensamma hem och att innehas huvudsakligen för detta ändamål.
Med makars gemensamma bohag avses i denna balk möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet.
Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena makens bruk.
Till makars gemensamma bostad och bohag räknas inte egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål. Lag (2009:181).
Steg två är arvskiftet.
Huvudregeln är att den efterlevande maken ärver allt.
Särkullbarn har dock rätt få ut sin arvslott. (Denna rätt kan testementeras bort till endast laglott.)
Dock skyddas den efterlevande maken av en minimiregel i ärvdabalken:
Denne har alltid rätt till fyra gånger prisbasbeloppet efter bodelning och arvsskifte.
Prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har för år 2010 beräknats till
42 400 kronor.
4 gånger 42 400= 169 600
Detta kan inkräkta på din arvslott. Men förmodligen kommer den efterlevande maken att erhålla minst detta belopp i och med bodelningen, så tror ej är problem.
3 kap. ärvdabalken:
1 § Var arvlåtaren gift, skall kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt i enlighet med vad som anges i 9 §.
Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller vid tiden för dödsfallet. Ett testamente av den avlidna maken är utan verkan i den mån förordnandet inkräktar på den rätt för den efterlevande maken som avses i detta stycke. Lag (1987:231).
Särkullbarn kan göra ett arvsavstående till förmån för den kvarvarande maken (frun i detta fall):
9 § Om vid den först avlidna makens död någon som är bröstarvinge till denne men inte till den efterlevande maken avstår från sitt arv efter den först avlidna maken till förmån för den efterlevande maken, har bröstarvingen i stället rätt att ta del i dennes bo enligt bestämmelserna i 2 §. Lag (1987:231).
Rätten till efterarv (när en "styvförälder" dör):
2 § Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidna maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling, skall, om inte annat sägs i tredje stycket eller i 3-5 §§, 6 § tredje stycket eller 7 § tredje stycket, hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. Den efterlevande maken får inte genom testamente bestämma över egendom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar.
Har en bröstarvinge redan vid den först avlidna makens död helt eller delvis fått ut sitt arv efter denne, skall bröstarvingens andel i den efterlevande makens bo minskas i motsvarande mån.
Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, skall arvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne. Lag (2005:435).
Laglott
7 kap ärvdabalken
1 § Hälften av den arvslott, som enligt lag tillkommer bröstarvinge, utgör hans laglott.
Viktigt att tänka på är att basbeloppsregeln kan inkräkta på arvslotten, men inte på laglotten.
TS må känna frustration inför detta, men han lär ha klart bättre framgång (även om jag också, särskilt om det tillsynes rör sig om en del pengar, skulle gå till en advokat) om han lät bli att låta så himla vresig. En tanke.
Det är din tråd, ditt dåliga humör. Spring ett varv runt huset istället så blir allting mycket bättre.
Word.
Eller så kan TS ta en banan. Den är rik på stärkelse som omvandlas till socker och höjer ditt blodsocker så att du inte får sånna akuta humörsvängningar. Sen finns det tabletter för kärringar som du TS som dämpar PMS besvär.
Dödsboanmälan - skulder - avstå arv eller ej?! Etc.
Hej!
Jag hittade förstås ett gäng trådar om dödsboanmälan men vill skapa en egen för ett specifikt fall.
Jag är bara indirekt inblandad men dilemmat är följande.
Förutsättningar:
1. Min sambo har avlidit och jag vill förstås bo kvar i odelat bo.
2. Dödsbodelägare är vårat barn och min sambos två barn från ett långt tidigare äktenskap. Alltså tre stycken.
3. Jag har fått klartecken som förvaltare av dödsboet efter underskrift av samtliga dödsbodelägare och är på väg att skicka in denna dödsboanmälan.
4. Min sambo hade ganska stora skulder.
5. Arvegodset skulle nog värderas till max 10 000 kr och det finns ingenting av direkt värde. Men för mig är många saker ovärderliga.
Funderingar:
Finns det någon möjlighet för mig att kunna bo kvar i odelat bo, d.v.s. med alla saker? Dödsbodelägarna är väldigt medgörliga, så skulle jag få bo kvar i odelat bo om delägarna avstår från sitt arv? Kan man överhuvudtaget avstå från sitt arv?
Eller kommer inkasso/kronofogden att göra beslag på hela arvet om dödsbodelägarna avstår? Och det kanske är bättre att samtliga delägare gör anspråk på sitt arv och då säger att alla saker får stå kvar hos mig?
Ja, vilket alternativ är att föredra för att sakerna ska få stå kvar?
Vasseeegod. Märker att du är en väldans aggressiv människa. Tror aldrig att du riktigt har blivit älskad. Så jag sänder en stoooor flashbackkram till dig i hopp om att rädda dig innan det är fööör sent!
