Är det okej att säga till andras barn?

Mycket bra sagt. Det är väldigt viktigt också att personen bekräftar totalt vad föräldern sagt och visar att detta är vad barnen ska rätta sig efter. Detta pga när det inte finns en tydlig auktoritet alltså föräldern, blir barn bara förvirrade och gör som de vill istället för att lyda någon.

Jo tycker det är rätt, ibland är barn helt omöjliga och när någon okänd säger till blir de chockade oftast. Problemet är ju oftast att föräldrar tar illa upp när andra tillrättavisar deras egna barn. Det kan ju bero från situation till situation. Själv brukar jag dock låta föräldrar göra sitt eget jobb och tillrättavisa sina egna barn man ska inte ta det ifrån dem. Det kan ta ett tag att göra det beroende på vad som skett. Men tyvärr kan det ju uppstå att man ibland inte helt fullföljer och ger upp istället. Vid detta tillfälle tycker absolut att någon utomstående är berättigad att tillrättavisa.

Just det du nämner händer mina barn ofta den äldre slår den yngre. Eftersom barn är så uppe i det dem gör och speciellt om det är kul blir de väldigt euforiska och hör inte vad man säger. Ibland måste man ta tag i sitt barn får få kontakt med dem.

Att ta tag i sina barn får man göra men vissa kanske inte vågar det pga vad omgivningen ska tycka. Tyvärr finns det vissa personer som inte låter föräldrar göra sitt jobb och tillrättavisa sina barn utan lägger sig i från sekund 1. Det tycker jag är helt fel att inte ge föräldrarna en chans att själva åtgärda. Hur som helst svårt det där...

Det är klart att det är okej. Man ska akta sig för hur man säger det bara. Jag såg en gång en moder som försökte lugna ner sin tjutande unge, och jag gick hjälpsamt fram, tittade på ungen och sade till modern:
"Ah, vilket praktexemplar! Barn som skriker smakar mycket bättre än tysta. Hur mycket vill du ha för honom?"
Det gick inte riktigt som jag hade tänkt mig. Ungen tystnade i och för sig, men det gjorde inte mamman precis.

Haha jag tyckte det var lite roligt iof Men alla kan inte se saker med glimten i ögat.
Men jo absolut man ställer sig inte och skriker på någon annans barn så är det bara.

Sjukt roligt ifall farsan flippat och slagit skiten ur dig :P

Om du syftar på mig nu, ja kunde han inte ha gjort det bland allt folk så kunde jag sätta din jäveln efteråt, eller iaf få en massa pengar

bumpar denna tråd lite; satt och drack kaffe med en kompis idag och hennes "barn" (vi är båda private nannys) och barnet, 4 årig tjej har jag träffat flera gånger innan, brukar skoja och busa lite med henne när vi ses. när vi köpte vårt kaffe idag gick tjejen fram ett par gånger och slog till mig lite lätt. helt okej, vädligt löst och på skämt. vi fick vårt kaffe, tjejen fick sin glass och vi satte oss ute. snackade och tjejen kunde inte sitta still på sin stol, kladdade med chokladglassen och var allmänt fyraårig.

än en gång hoppade hon ner från stolen och slog till mig. löst. går två minuter. gör det igen. två minuter. slår igen. min kompis säger "ANNA sluta!" hon gör det igen. Min kompis säger till väldigt försiktigt. blir inte ens arg efter tredje gången. jag låtsas som ingenting, triggar ju bara ungen om jag bryr mig mer. ÄN EN GÅNG hoppar ungen ner och slår mig och jag blir arg inombords tänker vad fan hade detta vart min unge hade jag sagt till henne andra gången, och på skarpen. vad fan liksom, är det okej att skälla ut någon annan unge när föräldrern/den ansvarige inte gör något? blev riktigt arg på hur ungen behandlades. inte första gången jag tyckte min vän gör fel heller.

kan ibland tycka att "mina" ungar är osnytna/otrevliga/har dåligt skick, säger inte thank you/please osv men de är världens änglar jämfört med andras ungar. låter som en förälder som skryter om sina ungar nu men så får det vara

Du gjorde helt rätt. Man ska självklart ge föräldrarna en möjlighet att själva tillrättavisa ungen och man ska inte ta i mer än nödvändigt, men det var ju också exakt det du gjorde så det kan bara ses som en god gärning.

Viisa rötägg till föräldrar verkar tycka att då det är deras barn så har ingen annan rätt att lägga sig i, men de glömmer att om ungens dåliga beteende sker i det offentliga rummet så ÄR det plötsligt allas gemensamma problem. Jag brukar själv säga till på skarpen när jag ser en unge som kutar omkring och sparkar efter fåglar eller river ned saker ur hyllorna på mataffären, men bara om föräldrarna inte bryr sig. Ibland blir föräldrarna helt skogstokiga, men de har bara sig själva att skylla i de här fallen.

Tummen upp för dig.