Bostadsbubbla i Sverige?

Mäklarknep för att sälja lägenheter för flera miljoner till arbetslösa ungdomar som inte har råd med kanelbulle, Nytorget som något slags unikt inslag i Stockholm...

Dina raljerande inlägg är komiska och underhållande, men när de fullständigt saknar verklighetsanknytning blir det bara tragiskt.

Stockholm ser helt enkelt inte ut som du tror att det gör. Varför åker du inte dit och besöker staden någon gång, se vad det är du gillar att diskutera?

De där bilderna som visade hur Stockholm ser ut är rena skämtet. Det där Påminner mer om de djupaste skogarna i småland. Vad är det du vill bevisa? Att stockholm inte är stockholm?

Stockholm är stockholms just för att det är stockholm och inte småland. Punkt.

Det är rätt att komplettera mäklar-bilder med verkligheten. Jag noterar en medspelare, fast inte på min sida tack och lov. Stockholm säljs verkligen som "möjligheternas stad".

Så nog är bubblan spekulationsdriven alltid.

Måste eventuellt börja ifrågasätta mitt tidsperspektiv angående minskad inflytt till Stockholm. Känns nämligen som det varje dag dyker upp någon ny lantbo som frågar efter lägenhet i Stockholm. Enligt min erfarenhet tar det dem dessutom uppemot 6 månader där innan de upptäcker att det var en ganska skev stad fylld till bredden av tysthet, stress och ouppfostran, noll internationell pondus och i största allmänhet långsamhet. Väldigt långt ifrån deras initiala bild av staden.

Om detta är ett generellt fenomen är vi antagligen ganska många år ifrån minskad inflytt.

Stockholm är på sätt och vis mindre internationella (=utanför norderuopa) i sättet än typ Falun, sett till socialt beteende. Det är lite intressant. För all del är det delvis centralstads-tendenser; i LA är folk rätt efterblivna trots att CA och inte minst orange county är en fantastisk region.

Men min tes vad gäller decentralisering och globalisering är att de som nu vill till en storstad inte kommer flytta till just Stockholm när vi blir mer mobila. Varför skulle de? Staden lockar inte ens stjärnor, det blir liksom en grej en månad i förväg när Beyonce ska spela här. Högre stressfaktor än övriga städer jag upplevt, och mindre tillbaka. 6-7 månader om året är ren misär. Sedan är sommarmånaderna fina, men de kan fortfarande inte mäta sig med andra I-länder om man inte befinner sig på skärgården. Den är brutalt vacker, men hur många har en stuga en båt-timme ut från Nynäshamn?

Många vill inte till centrala städer överhuvudtaget, likt jag älskar CA men hatar specifikt LA. Varför skulle de flytta till Stockholm när de inte längre behöver bo där för jobbets skull?

Kort sagt, jag kan inte se hur mobilitet och decentralisering inte ska stoppa inflyttningstakten till Stockholm och det abrupt. Däremot börjar jag som sagt ifrågasätta mitt tidsperspektiv. Väldigt många vet fortfarande inte vad de flyttar till, de har en drömbild av det.

Vad händer i ditt område? (stockholm) här ute i saltsjöbaden så händer ingenting.
fler hus som läggs ut men inget försvinner.
Är det bara i innerstan som det är rally?

Bor på Östermalm och exakt här kanske inte är den mest spännande marknaden. Men att leta boende i Stockholm är som sagt högaktuellt i mina kretsar fortfarande.

Sen är det såklart aldrig trivialt att sälja en blygsam lägenhet för 3-4 miljoner.

Saltsjöbaden bör ju kanske vara rätt jävla saftiga summor?

Ja, inflyttade ny-Stockholmare som studsar runt bland andra- och tredjehandskontrakt har av naturliga skäl både ögon och öron öppna.

Jag har många unga vänner som tar ganska prestigefulla examen osv och där går facebook varm med att varenda en ska flytta till stockholm och söker bostad. Undertonen är alltså att det på något vis är coolt också, såklart något av ett episkt misslyckande att kämpa så enormt för att hamna i en cool inne-stad och landa i Stockholm istället (helt annan sak att bara gilla Stockholm för vad det är såklart).

Vilket är lite av min poäng. Om ambitiösa 25-åringar fortfarande glorifierar Stockholm som status-symbol är jag nog väl tidigt ute.

Jasså, är det undertonen? Kan det inte vara så enkelt som att de vill flytta till den enda relativa storstaden vi har i Sverige? Finns det något egenvärde i att någon vill stanna kvar i sin hemstad? Eller menar du att de bör söka sig utanför Sveriges gränser? Gör du det?

Trillske är en typisk ny-Stockholmare som aldrig riktigt passat in, som aldrig tagit till sig staden och är bitter över att hans liv inte blev som det var tänkt när han flyttade till Stockholm och sökte sig till Östermalm. Förmodligen passade han inte in i samhället han kommer ifrån heller, och trodde att det skulle bli bättre i "storstan". Uttalanden som att falubor är mer internationella än stockholmare är typexempel på denna bitterhet, att han räknar avstånd till Skärgården från Nynäshamn och säger "på skärgården" avslöjar direkt att han inte är från stan, och att han bosatt sig på Östermalm säger en del om hans ambitioner.

Detta låter han gå ut över Stockholm och stockholmarna i ett försök att inte behöva ta något eget ansvar för sin situation. Nu sitter han där, bitter och irriterad på alla andra som han känner igen sig i, men som lyckas bättre med att passa in. "De har inte insett sanningen än", sitter han och muttrar för sig själv, nöjd som få över att han minsann insett att den kalla staden i norr inte är NYC. Sannolikt sitter han nu och drömmer sig bort till nästa plats där han tror att hans liv kommer bli bättre. Men med tanke på hur bortkollrad han är (att hävda att Stockholm inte är en "riktig" internationell stad för att det blir en grej långt i förväg när Beyoncé ska spela här innebär ju enbart att han inte varit någon annanstans när det är dags för en stor artist som inte spelat på länge har konsert) förmodar jag att han kommer bli precis lika besviken oavsett var han hamnar. Det är typen som vill flytta till skogen och jaga älg men tröttnar efter en kvart i jakttornet och ondgör sig över myggen - "de finns faktiskt inte i den riktiga naturen, i alperna!".

Därav hans teser rörande inflyttningen till Stockholm, han utgår nämligen från sig själv. När han insåg att han tillhör en minoritet så ser vi ju vad som hände: de som flyttar till Stockholm VET INTE vad Stockholm EGENTLIGEN är!

Själv tror jag att du är inne på rätt spår. Det är i Stockholm jobben finns, Stockholm är den enda riktiga storstaden i Sverige med allt vad det innebär. Det enda egentliga alternativet är Malmö - eftersom att det är en förort till Köpenhamn. Men då kan man lika gärna flytta över bron.

Problemet med att sitta och gnälla över hur folk som bor i storstäder är lurade, inte har koll med mera, är att man framställer sig som ganska korkad. Skulle inte storstäder vara intressanta för folk hade de inte bott kvar där. Svårare än så är det inte.

Dessutom har han fortfarande inte lyckats förklara vad han ser för tendenser till decentralisering...

Han är visserligen inte ensam. Det är många i tråden, och i verkliga livet, som ser Stockholm som Klarabergsviadukten och framsidan av Centralstationen på Vasagatan. De har aldrig riktigt bott i staden, de har antingen varit på besök eller bott i någon förort och suttit på tåg 2-3 timmar av sitt liv varje dag. De har aldrig riktigt fått nya vänner som de spontant kunnat träffas, utan allt har varit en lång planering. Jag känner själv igen mig i delar av det under mina första månader. Alltså, det här med att man bodde långt ut och aldrig riktigt tyckte om Stockholm. Men jag märkte snart att Stockholm inte bara är Drottninggatan, Centralen och motorvägar till förorten. Staden består av butiker och caféer, lägenheter och folk, parker och torg. Det går liksom att ha ett vanligt liv, men då gäller det att man vill ha det och inte egentligen vill bo i Falun och klaga över "storstad" och hur alla andra har fel.