Bostadsbubbla i Sverige?

Folk i allmänhet kanske inte har så dåliga löner trots allt?

"För första gången tjänar över 100.000 svenskar mer än en miljon kronor i lön, enligt färsk statistik."

https://www.di.se/nyheter/lista-sa-manga-har-miljonlon-i-din-kommun-ny-dromgrans-nadd/

Sysselsättningen uppgick till 5,115,300 personer i Sverige i december 2019. Så ca 2% av de som arbetar uppbringar en årslön på mer än en miljon.

De skulderna är också tillgångar. Inte så självklart att ökade tillgångar leder till recession.

Det är inte ens en tillfällighet.
Då föll BNP för att vi skadade näringslivet genom att RB drog upp räntan. Vilket skedde för att vi hade fast växelkurs. Detta i kombination med att näringslivet hade tappat konkurrenskraft genom att facket tvingat upp lönekostnaderna för högt, gjorde att näringslivet skadades. Därav att kommersiella fastigheter tappade mycket i värde.

Bostäder tappade lite i värde men det var för att BNP föll och därmed inkomsterna.
Situationen då kompliceras och för att staten delade ut subventioner då.

En rejäl makrostörning ger naturligtvis en negativ påverkan på BNP och ökar arbetslöshet mm. Enda möjligheten att undvika det är att isolera sig från omvärlden och ha konstant stagnation så som Nordkorea. Men hur många tittar på Nordkorea och vill flytta dit?

Ja, Sverige har stor import och därmed stor export för att betala den.

Faller BNP och aggregerad lönesumma i landet kommer bostadspriserna att gå ned lite. Folk tvekar då att köpa och då faller priser iom att en del vill sälja. Många passar på att byta upp sig i den här lägena. Utmärkt tillfälle.

Kommunerna går inte på knäna. Folk har missförstått det. Kommunerna skall använda upp årets intäkter. De kan inte alltid pricka 0 perfekt. Ofta blir det plus. Ibland minus.

Det är inte färre som är produktiva. Varifrån har du fått det?

Bostadspriserna kommer falla ned till det pris du tar när du börjar bygga i stor skala, och sälja. Hur mycket lägre har du räknat ut att du kan ta?
Jag ser fram emot att få se dina beräkningar på din produktionskostnad.

?? Förstår inte riktigt vad du menar.
Riksbanken optimerar mot sitt inflationsmål. That's it.
Regeringen gör åtgärder för att lugna de som springer omkring lite hysteriskt och viftar med armarna och skriker om bubbla och skuldökning.
Finansinspektionen gör varje år en beräkning, baserat på data från bankerna, vad som händer vid kraftig stigande ränta och arbetslöshet. Du kan ju titta där hur bekymmersamt det ser ut.

Bland insatta ses amorteringskraven som helt irrationella. Det är troligen bara tokig politik just för att lugna neurotiker.

Hur tänker du att lån till konsumtion leder till tillväxt?
Trivialt exempel att grunna över: Antag att folk lånar för att kunna klippa sig mer. Men det finns inte mer frisörstimmar för att klippa mer. Vad gör frisörerna för att lösa problemet? Jo höjer priset. Dvs lån till konsumtion leder bara till stigande KPI. Och det är ingen tillväxt.

Boränta kan stiga till 5%. Det räcker med att räntan först normaliseras och ligger ca 2% över KPI ökning. Och att KPI-ökningen åker upp i 3%.
Och det kan den göra vid en överhettning i ekonomin.

Dvs bolåntagarna bör räkna med 2% realränta. Men knappast mer.
Notera att all ränta över realränta är de facto amortering. Skulden minskar. Och blir då mindre betungande längre fram. Så var det på 80-talat.

Varför är det oroande?
Det är antagligen dippen under 0 du ser här 28 Aug. https://fred.stlouisfed.org/series/T10Y2Y
Vad är problemet?

En yield curve återger räntorna vid olika löptider, från korta till mycket långa. Yield curve definieras som positiv, när de längre löptiderna ger en högre avkastning än de korta. Detta är normalfallet och innebär att långsiktiga placeringar i räntebärande papper har en högre ränta än kortsiktiga. Investerare vill ha en högre avkastning när man binder sitt kapital på längre sikt. Råder den motsatta situationen – med högre räntor på den korta än på den långa sidan – talar man om en s k inverterad yield curve.

Det finns många studier, framförallt i USA som kommit fram till slutsatsen att yield curve (avkastningskurva) kan ses som en mycket effektiv och hygglig konjunkturindikator. I USA så har avkastningskurvan inverterats 5 gånger av de 8 som FED har tajtat till räntepolitiken. VARJE GÅNG när avkastningskurvan inverterats av dessa 5 så har en ekonomisk recession kommit ca 1 år senare.

https://samuelssonsrapport.se/yield-curve/

Dvs FED anser att högkonjunkturen behöver kylas ned. Höjer räntan. Yieldkurvan påverkas (naturligtvis). Folk får spatt och ser krascher komma. Och en försvagning kommer eftersom FED höjer realräntan. Enligt FEDs intention.
Och?

Tillgångars värde fluktuerar. T.ex. har bostadspriser uppvisat stora nedgångar tidigare i historien. När det händer blir skulderna ett problem.

Enligt Mäklarstatistik är BR-priserna uppe på rekordnivåerna från 2017 trots försvagad konjunktur och liten räntehöjning sedan dess. Utlåningstakten till bostadsköp har inte minskat så mycket heller.

https://www.maklarstatistik.se/omrade/riket/#/bostadsratter/48m

https://www.affarsvarlden.se/bostad-fastighet/stark-start-for-bostadsmarknaden-2020-6986661

Exakt, det går som tåget efter den lilla dipp dom var för ungefär ett år sen.
Bubbelbabblarna som sitter och trycker med fru och 2 ungar i en 3 rums hyreslägenhet orkar inte vänta längre.

Visst är det så att obligationers värde förändras när marknadsränta ändras. Men om du på allvar menar att de ändringarna skulle leda till recession har du en jobbig förklaringsbörda.

(Och kom i håg nu att det du citerade handlade om att skulder är tillgångar).

Bostäder är dock en helt annan tillgång än en fordran. Så det har inte riktigt med det här att göra.

Men du tänker kanske på kreditförluster. De uppstår om låntagaren inte betalar. Dock är kreditförluster på bostadslån så små att vi kan bortse från de. Eller hur många är det som beklagar sig över att bankerna gör för små vinster?

Det är också så att kreditförlusterna på bostadslån varit små även i kristider, så som i början på 90-talet då det krisade till sig rejält.

Nästan alla kreditförluster som uppstår är på lån till näringslivet.

Och då finns det statistik på negativt flyttnetto.

https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/trenden-haller-i-sig-fler-flyttar-fran-stockholm-an-till


I själva verket har det varit ett mycket svagt inflöde från resten av landet under många årtionden och skulle man dessutom räkna bort kommunplacerade utlänningar som drar till stan från vischan är det frågan om det inte rent varit negativt under lång tid.

Det går alltså inte att förklara någon bostadsbrist med att lantisar flyttar till storstan. Med en vettig invandringspolitik hade det räckt med små kompletteringar av det befintliga beståndet.

Så röstar du sjuklöver röstar du för bostadsbrist och extrem skuldsättning.

En släkting till mig sålde sin etta i norra Stockholm nyligen. Han intygade att det enbart var unga med stöd av sina föräldrar som både var på visning och sedemera köpte. Hur jävla sjukt är det inte när unga inte ens har en suck att vara med i en budgivning utan föräldrar?

Så var det redan för minst 10 år sedan, åtminstone i innerstaden men det har väl spridit sig längre och längre ut i förorterna i takt med att priserna ökat.