Bostadsbubbla i Sverige?

Nja, det som händer när/om en förening går i putten är att konkursboet säljs, så att fordringsägarna får tillbaka så mycket som möjligt.
De boende lär bli hyresgäster OM dom inte lyckas skapa en ny förening och själva köpa konkursboet. Kanske inte så troligt men vem vet.
De som är belånade med borätten som säkerhet och inte får tillbaka så mycket att de kommer på plus, lär få det amorteringsfria lånet omvandlat till ett med amortering. Värre än så blir det inte. Men det lär bli surt nog.

Men ifall priserna på borätter faller så betyder inte det att föreningarna får problem. Föreningen får problem ifall den inte får in månadsavgiften.

Fullständig mardröm som väntar majoriteten av landets befolkning och framförallt medelklassen inom de närmaste åren

Kolla bara hur det ser ut USA och vad som väntas här

http://www.zerohedge.com/news/2013-03-02/guest-post-16-signs-middle-class-running-out-money

Sverige befinner sig inte i riktigt samma situation som USA då staten inte har alls lika stora skulder som USA eller något budgetunderskott.

Bara att du läser på. Det var S som skapade brfer för att de inte ville ha ägandelägenheter där individerna som bode i ett hus slapp bry sig om hur andras ekonomi såg ut. Nu finns det ett par stora fördelar med att ha en brf lag som styr upp allt det mest nödvändiga men det är knappast något som inte lösts i hus med ägandelägenheter.
Fallande pris på brfer var vad som knäckte ett antal välfinansierade HSB föreningar när de gick under. Fallande priser betyder inte att du får in nya ägare utan att du inte får avgiften betald och oavsett hur stor/liten din brf är märks det snabbt när någon inte betalar då de flesta helt och hållet skiter i att ha några marginaler. Faller priserna på brfer kommer onekligen de som bor i föreningarna att få ekonomiska problem och då är frågan om de säljer sin lägenhet till förlust och flyttar eller bor kvar till de blir vräkta.

Att köpa konkursboet är trevligt men det är knappast troligt att medlemmar i en kursad förening kommer ha denna möjlighet, dessutom när ränteläget är annorlunda än idag. Läs på lite om vad som skett när brfer konkat så kommer du se att det går väldigt snabbt när fallet börjar och det är inte mycket som krävs för att en förening skall få stora problem. Det är mycket som skulle ske på en gång om priserna föll och frågan är hur många som skulle kunna gå in och köpa lägenheterna. Det skulle snabbt bli en snöbollseffekt om några brfer föll där folket fick upp ögonen för att de äger en del i en förening och inte köpt ett hyreskontrakt.

Du har så fel. Sitter du bara och gissar?

Det har funnits kooperativ sedan 1800-talet som påminner om dagens bostadsrätter.

Dagens bostadsrätter blev möjliga 1930 (då bostadsrättslagen skapades) och då satt inte S vid makten. (Det var S, Liberalerna och centerpartiet som drev på i frågan)

Meningen med bostadsrätter var att flera personer skulle kunna gå ihop och låna pengar/bygga bostäder som de själva drev istället för att bygga hyresrätter med låg avkastning eller enskilda hus som bara en person kunde äga och inte upplåta lägenheter i.

Finns ganska bra beskrivet på denna wiki-artikel:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Bostadsr%C3%A4ttsf%C3%B6rening

Nej, svenska staten kanske inte har lika höga skulder men medelsvensson har högre skulder i genomsnitt än vad Billy i USA har.

Jag har nu läst inlägget från Kalmar2004 och det stämmer ganska bra med min uppfattning. Även länken i det inlägget.
Var har du läst?

Du skulle kunna få förklara hur välfinansierade föreningar fick problem för att medlemspriserna reducerades.

Annars vet jag att nya föreningar som inte lyckades sälja medlemskap fick problem. Föga förvånande då de inte får in fullt med avgifter.

Men varför i all världen skulle inte en etablerad förening få in avgifterna bara för att priserna faller?

Jag tror tanken var att fallande priser betyder indirekt att räntan gått upp/slopade räntebidrag-/amorteringskrav införts, vilket betyder att en del inte kommer ha råd med avgifterna till föreningen, eftersom pengarna går till att betala banken. På 90-talet kom föreningar på obestånd pga att folk inte betalade avgiften, många lämnade helt enkelt nycklarna och gav tillbaka lägenheten till föreningen för 0kr, för att slippa avgiften; problemet accelererar när fler och fler gör så och kostnaden för föreningens egna lån också ökar. Idag tror jag dock folk skulle klamra sig fast och göra vad som helst för att behålla bostaden då priserna är så höga och det är medelSvennes enda tillgång och säkerhet mot gigantiska skulder.

Lek med tanken att räntan faktiskt går upp till historiskt måttliga 8% (känns dock osannolikt i nuläget), då skulle det bli en smäll som heter duga. Majoriteten av nya föreningar skulle då gå i konkurs och samtliga BR innehavare skulle förlora sin lägenhet. Med tanke på att mycket stora lån är standard i nya föreningar tror jag lätt vi talar om tiotusentals personer. Väldigt många av dessa personer förstår inte detta.

Folk som köper BR bör ha mycket god koll på föreningens ekonomi, men även gärna ett hum om vilka dom sitter i samma båt som, du bor gärna i en förening med mycket rika personer. Villa är här en stor fördel då du bara behöver ta hänsyn till dig själv.

Det är rimligt att en del kommer att få problem av något skäl som vi kan lämna därhän. Då kommer dom att flytta (till något ställe med lägre total månadsutgift, hos mamma eller någon annanstans. Men detta drivs då av något som gör att betalviljan/förmågan sviktar. Inte pga att priserna faller.

Men låt oss säga att betalviljan sviktar och folk flyttar (drar ihop sig) och priserna faller. Då kommer (de nya) köparna att köpa till lägre priser och då klara att betala (för dom klarar det i den nya situation som uppstått). Min poäng är att fallande priser inte rimligen sätter föreningar i kk.

Sedan finns det stor spridning på föreningar. Jag vet sådana som är skuldfria. Och så finns det nya högbelånade. Och allt däremellan. Det ska mycket till innan de skuldfria konkar.

Problemet för en förening som jag skrev ovan är om det börja stå tomma lägenheter. Och det därmed inte kommer in månadsavgifter. Det kan typiskt ske i en ny förening som ska fyllas men folk backar ur. Eller en förening där det inte går att sälja medlemskapet därför att priset är negativt och folk returnerar medlemskapet till föreningen. Det lär vi inte få se i Stockholm men kanske i någon lågpris/avfolkningsort.

------------------
En fråga att grunna på som har relevans här. Om priserna faller så innehavaren kommer på minus. Dvs skulder större än tillgångar. Och blir arbetslös. Kommer då vederbörande att så småningom få bostadsbidrag? Det finns kanske inget billigare att flytta till i kommunen.
Antagligen finns det redan regler för detta.
(Kanske blir det så att folk bor kvar och socialen betalar månadsavgiften).

Det som hände på 90-talet var att köparna försvann, folk har dels inte råd ens med det nya priset när dom måste betala så mycket till banken i ränta/amorteringar eller vad det nu är och även att folk avstår från att köpa i en neråtmarknad då dom tror att det kommer fortsätta ner.

Absolut, en skuldfri förening är otroligt mycket bättre än en med höga lån, oftast betingar de också ett högre pris, men oftast är skillnaden ändå rejält underprissatt. BR innehavare med skuldfria föreningar kan sova gott om natten (jag har bara bott i skuldfria eller mycket lågbelånade föreningar då jag är riskavert).

Hur länge kan man hålla en ränta artificiellt låg? Utifrån ett regeringsperspektiv alltså. Svaret kan inte vara för evigt för förr eller senare får vi en inflation att ta hänsyn till. En inflation är en omöjlighet inom dagen EU med låginflationslandet Tyskland som en av de största aktörerna - så hur länge går det? Finns det några teorier och tankar kring detta?

Tills inflationen tar fart? Ökade tillgångvärden leder inte direkt till inflation.

Därefter måste vi ha högre ränta än inflationen för att tidigt stävja den annars kan vi få en spiral där löner och priser jagar varandra likt katten jagar sin egen svans.

Problemet är om man inte kan höja räntan för att stävja inflationen i tid, eftersom man då kanske driver medelklassen ur sina hem och ut på gatan. Enligt skolboken ska nämligen höjda räntor leda till fallande tillgånsvärden. En helt omöjlig uppgift för en politiker som vill bli omvald.

Fösrt då lär vi begrunda inflationsfaran.