Djuretisk fråga angående Pigman

Om vi utgår från premisserna att kannibalism är fel och att äta kött är ok, antag sen att nån forskare skulle få för sig att leka Gud genom att avla fram nya människor med 1% fler gris-gener än den föregående generationen. Dvs successivt gå från 0% till 100% gris på hundra generationer. Bortse från praktiska hinder, att det tar plågsamt lång tid, eller att mellankullen skulle göra uppror och fly till skogs.

Vid vilken ratio människa-gris kan man tända grillen?

Aldrig!

Är det så enkelt? Med tanke på att grisar och människor redan delar vissa gener? Kanske frågan gränsar till intellektuellt självmord från min sida, att det handlar om den klassiska frågan om vad som skiljer oss från djuren. Eller huruvida det är rätt eller fel att äta andra djur över huvud taget. Min ursprungliga tanke var dock att ställa vår kulturs moraliska övertygelser mot varandra. Andra kulturer kan välja att inte äta djur eftersom de kan vara reinkarnerade släktingar. Är oviljan mot kannibalism större än viljan att äta djur, hos alla människor och inte bara de som har det som religiös övertygelse?

Jag tycker faktiskt synd om grisar som slagtas. De verkar vara lite väl kloka. Men skulle kunde acceptera det när deras intelligens var låg nog att deras sista stund inte skulle innebära extrem dödsångest. Med hänsyn till att komma undan kannibal-hindret; detta stadie, dvs. stadiet där människo-svinen blir dumma nog att utnjyttas utan att lida överlast, är inte tillräckligt om det inträdar medans människo-svinen fortfarande kan fortplanta sig med människor och få levadyktigt avkom som kan fortplanta sig. Så; fortplantning skall vara omöjligt, och intellektet skall vara lågt (eller slagtemetoderna bra) - which ever comes last.

Frågan är så om grisar inte redan lidar överlast, men det är mer en fråga om inhumana slakteriförhållanden än kloka svin!

När dom inte längre såg ut/uppförde sig som människor.

Så intelligens (eller förutsättningarna att känna lidande), samt fungerande fortplantningsförmåga är de två kraven? Det första försvårar onekligen själva slaktprocessen, medan det andra återkopplar till den genetiska tillhörigheten. Att slakta ett djur och att äta ett djur behöver inte nödvändigtvis hänga samman. Är det lika ok att äta människor som har självdött som det är att äta djur som gjort det? Men visst, slakten är i regel underförstådd när man diskuterar köttätande (även om de vegetarianer som använder det som sitt enda argument i själva verket borde kunna äta random skogskadaver helt utan samvetskval). Men för att dra intelligens/fortplantnings-argumentet till sin ytterlighet: borde det inte isåfall vara tillåtet att slakta och äta gravt förståndshandikappade människor, förutsatt att de i praktiken är mentalt vegetativa och ovetandes om sin egen fortplantningsförmåga?

Det känns som jag skriver ett kannibalismens försvarstal, vilket inte alls var min avsikt :P


Mjo, men det finns konstiga människor här i världen, sånär som på en öresundsbros avstånd

Jag ser inga principiella problem med att äta någon typ av kött, inte ens människa, så länge det kommit till mig på ett sätt som är etiskt försvarbart.

Kött från olika djur är ju inte särskilt olika varandra, men av diverse anledningar, förmodligen mest kulturella, tycker vi att vissa djur (katter, hundar, människor, osv) inte får ätas. Att vi inte vill äta människa kan jag förstå, det skulle kännas något underligt, men om någon erbjöd mig sådant kött och kunde garantera att det tagits fram och hanterats på ett bra sätt skulle jag förmodligen ta emot det, om inget annat så av nyfikenhet.

Baechu, du forstod inte mitt post

Menade; En etisk forsvarbar slaktprocess samt en genetik som skiljar sig så mycket att de inte är människo-grisar men gris-människor (dvs. inte kan fortplanta sig).

Det förstå är min egen åsikt; slaktningen skall inte innebära onödigt lidande. Det andra var för att komma undan premissen att kannibalism är oförsvarbart.

Kannibalism är när ett individ äter ett annat individ som tillhör samma art som det själv. Samma art = två individer som kan fortplanta sig och få levaduktigt avkom.

Med andra ord; så länga människogrisen kan få barn med människor, och dessa kan få barn med båda människor och människogrisar, då är vi samma art, men olika raser. Om de inte kan få fortplantingsduktiga avkom då finns det tala om två olika arter och därför kan det inte vara kannibalism.

Mvh.

I linje med det du skriver läste jag en artikel i National geographic där man lyckats påvisa att dagens människor och neandertalarna faktiskt parade sig och att den "blandrasen" lever kvar. Det finns tydligen genetiska bevis för att vissa av oss är mindre människa än andra...

Men som svar på din fråga tror jag man skulle enas om någon gråzon på samma vis som man har regler för efter hur lång graviditet man fick abortera. Sen har det väl att göra med vilken kultur grismannen "dyker upp" i. Elefantmannen hade det ganska svårt i vissa kretsar, enligt filmen i alla fall.

Beträffande att käka grismannen tror jag man skulle ha nolltolerans!

Nu hittade jag på nätet att bevisen för den påstådda neandertalmänniskan tydligen är väldigt svaga...

Intelligens är ett intressant krav i och med att alla levande varelser besitter någon form av det. Det är faktiskt imponerande hur nära människans mentala förmågor vissa djur kommer. Elefanter upplever komplexa känslor såsom sorg och orangutanger har till och med bättre närtidsminne än oss. Så att åberopa intelligens som om det var någon sorts skiljelinje mellan oss och djuren är inte särskilt seriöst.

Utifrån de förutsättningar du satt upp blir ju frågan när en människa blir en gris, eller om man ska förenkla ytterligare, vad är en människa? Vad är det som gör att det inte är okej att äta en människa?

Finns ju de utilitarister som hävdar att det enda man bör ta hänsyn till är ifall en varelse och dess omgivning är förmögen att känna lidande. Ett spädbarn skulle exempelvis vara mer okej att döda än en vuxen människa eftersom de tidigare nämnda ännu inte förstår sin omgivning, att vi trots detta äter grisar men inte spädbarn beror på samhällets reaktioner. De flesta tycker att tanken på att äta spädbarn är vidrig och därför maximerar du knappast det goda genom att öppna ett alternativt kebabhak där du kan beställa en babyrulle.

Själv tycker jag att ovanstående resonemang är ganska vettigt, det är helt enkelt okej att tända grillen då nettot av det goda blir positivt, där man tar hänsyn både till konsekvenser både för den grillade och för de som grillar, och de som bara råkar ha åsikter om hur det går till på andras grillfester. Att det blir otroligt jävla svårt att räkna på tar jag inte hänsyn till.