Citat:
Ursprungligen postat av Seburo C-X
Vnta nu lite. Om vi tar tv personer ur en sdan studie som har helt olika uppfattning om kategoriseringen, vem har d rtt? Det r ju inte precis ngot homogent.
Snuddar inte hela argumentet lite p argumentum ad populum?
Om vi tar Linns botanik, om nu det visar sig att folket i gemen inte alls kategoriserar vxterna som Linn gjorde, ska vi d g efter vad folket tycker?
Sedan kan du vl kommentera
"Jag vet att det finns vissa som vill erstta filosofens intuition med folkets faktiska intuiton. Men jag tycker att det r mrkligt. Frst eftersom intuition aldrig r ngot orrt och drefter nr man insett det att det r orimligt att ngon som knappt funderat p ngot ska ha ngon slags frtur mot den som spenderat mycket tid vid det."
fr det r ju vad det hela handlar om.
T ex nr vi diskuterar Gettierproblematiken, s, anvnder filosofen sig av sin intuition av vad kunskap r, men varfr skulle vi vilja erstta denna intuition med en icke-filosofs intuition som knappast funderat ver det tidigare?
Fr prototyptesten r ju test ver folks intution av hur de ska kategorisera.
Vad jag vill hvda hr r ungefr samma problematik som social konstruktionisterna har. I de fall d teorin ifrga inte r trivial r den felaktig, och i de tillfllen den r trivial, s, r den just det pga att det inte har frnekats av ngon filosof. Begrepp som "stor", "lng", "rdaktig" r typiskt prototypiska, men det r ju inget som frnekas.
OK, du har ngra bra invndningar. Fr att bemta dem mste jag ta upp distinktionen mellan analys och explikation.
En analys av ett begrepp r tnkt att fnga vad folk menar med ordet. En explikation r dremot tnkt att endast delvis korrelera med vad folk menar med ordet. T ex betyder "kraft" som det definieras av vetenskapen inte exakt detsamma som det betyder i vardagslag.
Ett problem r att mnga filosofer inte gr klart om de gnar sig t analys eller explikation. Men om man nu gnar sig t analys, r det fr mig klart att man mste ta hnsyn till hur mnniskor verkligen br sig t nr de kategoriserar.
Om man istllet gnar sig t explikation, behver man inte det. Hr uppstr istllet nya problem. Som jag ser det r en explikation endast anvndbar relativt ett syfte. Ord som "kunskap", "frihet", etc kan explikeras p olika stt i olika vetenskaper. Att stlla upp allmnna definitioner fr dessa ord, som filosofer gr, blir drfr inte srskilt meningsfullt.
Hela frgan om "intuitioner" r mycket komplicerad. Jag ger inte heller mycket fr "folkets" intuitioner om sg ondlighetsbegreppet. Men, jag menar att om vi vill fnga vad som menas med sg "kunskap" s br vi gna oss t empiriska studier. Vi behver inte ndvndigtvis frga folk vad de har fr intuitioner om det begreppet, utan kan stlla andra typer av frgor som gr att vi f reda p hur mnniskor kategoriserar detta begrepp.
