Bump!
Uje Brandelius skriver om sommarlåtar på DN Kulturdebatt, och blickar tillbaka på "sommarlåtarnas år 1982", då både
Sommaren är kort och
Sommartider tillkom. Läs hela texten, det går också för icke reggade.
Tomas Ledin hade rätt – sommaren är kort
https://www.dn.se/kultur/uje-brandelius-tomas-ledin-hade-ratt-sommaren-ar-kort/Sommarlåt, sommarhit, sommardänga, sommarplåga. Kärt barn har många namn. Men vilken är egentligen den bästa svenska sommarhiten? Därom tvista de lärde. Okej, kanske inte direkt tvistar. Och kanske inte just de lärde. Men i alla fall.
/---/
Sommarhitten är en unik svensk företeelse. Och det är inte svårt att förstå varför. Inget annat land i världen har en så kort sommar kombinerad med en så framgångsrik musikindustri.
Brandelius var elva år 1982, och beskriver tiden så här:
1982 var året då den svenska välfärden stod i zenit. Det var i princip omöjligt att bli arbetslös, det fanns en statlig hamburgerkedja och på vaktis-Arnes kontor fanns en obegränsad mängd suddgummin.
Det här hade kanske inte gjort 1982 till sommarhitens märkesår om det inte vore för att den svenska välfärdens all-time-high sammanföll med en annan toppnotering: peak topless.
/---/
Så här 45 år senare känns det svindlande att tänka på att dessa båda popkulturella monoliter [Ledins respektive Gyllene Tiders låtar] faktiskt släpptes med bara några veckors mellanrum. Och har tävlat mot varandra sedan dess. De blev sommarhittarnas Borg och McEnroe.
”Sommartider” – en effektiv arenahymn till sommaren med handklapp och allsång.
”Sommaren är kort” – satt som en smäck i batteriradion på stranden när Thore Skogman hade sommarpratat färdigt.
Och minsann är inte Tomas L. en riktig filosof också!
Tomas Ledin lovsjunger den blå himlen, plastsandalerna och sanden mellan tårna. Så långt inga överraskningar. Men sen gör Ledin något som ingen annan svensk sommarhitskompositör vågat. Han tillsätter en nypa malört till sin paraplydrink. I refrängen får vi plötsligt veta att den idyll som versen beskriver inte är evig. Ledin gör konst av det svenska missmodet.
/---/
Det har gått nästan ett halvt sekel sen ”Sommaren är kort” nådde Sveriges öron. Textens imperativ – lev nu, snart är du död – kan i dag under galopperande klimatkris te sig egoistiskt. Det kanske inte är läge att sjunga sånger om att leva i nuet, när det är framtiden som så desperat behöver vår hjälp. I en tid då vårt största samhällsproblem är att sommaren är lång har Ledins budskap blivit obsolet.
