Latast i världen?

Helt sanslöst, du tar orden rätt ur min mun! I mitt fall började det när jag flyttade till en lägenhet där jag bor helt ensam (var ett par månader sedan så hoppas att jag inte är helt hopplös än...)

Jag bor också i en lägenhet. Det ser alltid ut som skit i den då jag inte orkar städa. Jag kan glädja dig med att det förhoppningsvis blir bättre på sommarhalvåret. Så är det för mig iaf

Tror knappast det handlar om slöhet eller lättja; snarare om depression, social fobi eller liknande. Lata personer orkar inte gå upp för Kebnekaise - men de betalar sina räkningar. Det här är något annat. Skuldbelägg inte dig själv för det här handlar inte om att du inte vill - utan om att du inte kan.

Jo här är det inte alltid städat, undantaget är om jag vet att någon ska komma på besök jag plockar ordning lite, dock så blir det alltid i sista minuten även om jag har haft en vecka på mig att göra det.
Men det som skrämmer mig mest är att jag inte ens hur jag ska prata med mina vänner lägre, känner mig sjukt osäker på något vis, inte ha något alls att komma med för att underhålla dem. Naturligtvis med andra medmänniskor också, så det här sociala fobiet har nog ett finger med i spelet att göra.

Tja, har missat alla inlägg här. Det har gått hyffsat bra. Men känns som att något drar tillbaka mig hela jävla tiden. Får verkigen kämpa för att inte rammla ner i det svarta hålet igen. Det går upp och ner hela tiden. Inte rökt CB på tre veckor nu iaf. Men denna dagen känns piss.

Känns ju på något märkligt sätt ganska skönt att man inte är ensam iaf.

Du har antagligen rätt för en depression är ju helt klart ett faktum. Är väl därför man är så jävla omotiverad. Jag har varit jävligt deprimerad så länge jag kan minnas. Beror kanske på en kass uppväxt jag vet inte. Men det är nog mer komplicerat än så.

Universe

Du gör en granskog av ett barr, eller hur man nu säger.
Det ända som hindrar dig från att göra saker är du själv, du tillåter medvetet att allt som du borde göra inte görs och det är ingen annans fel än ditt eget och det beror inte på att ditt psyke är ostabilt.

Det är så sant som det du säger men sitter i samma sits och det är inte lätt. Men något som jag har reflekterat på som har hjälpt mig är musiken. Min teori: Glad musik ger förhoppningsvis glada tankar och dem "lurar" hjärnan att vara glad och glad=energisk O.B.S icke vetenskapligt bevisat!

Jag och mina bäng "smarta" ideér...

Men försök få in något rutinmässigt ut och gå en runda, fiska, gå ut med en kamera och fota. Motionera är svin bra! Nackdelen med att träna på gymmet om man inte har en kompis som hänger med varje träning, så är det att jävligt man lätt kan skolka ett pass eller två.
En förening på bygden vad som, karate, bordtennis, brodyr etc.. Då folk som är med där "pushar" en att komma dit (känns ganska dumt att komma var annan, tredje gång) Om det är en fysisk aktivitet involverat så kommer hjärnan sannerligen förr eller senare "belöna" dig.
Om du kommer igång med träning regelbundet kommer aptiten tillbaka automatiskt. Dock är det förbannat tråkigt att laga maten men om man lagar efter ett recept blir det lite, lite roligare och gör man stora satser så behövs det inte göras så jätte ofta då man kan hamstra i frysen.
Om du lider av samma sak som med mig och von_S att det inte händer något efter arbetstid, prova papper och penna, skriv upp vad som skall göras diska, dammsuga o.s.v och bocka av efter ett lyckat uppdrag!
Knarket ger dig belöning som man inte riktigt förtjänar så det är ju skitbra att du håller på att sluta för det är nog det bästa. Men om det skiter sig, köp inte en femma och sitt i soffan och rök upp allt på några dagar. Utan försök att kontrollera dig att inte röka för ofta, då 2 gånger på en månad är för mycket och om du nu skulle röka försök att sysselsätta dig med något som kräver tankearbete dvs. inte sätta på film efter film efter film.

Framför allt, se inte dig själv som deprimerad, lär att älska dig själv!

Oj mycket text från någon som själv inte mår så bra, men att försöka hjälpa dig har gjort mig lite gladare(: eftersom jag absolut tror att du kan klara dig ut utan mediciner och tycker att du ska se det som sista alternativ, men vad vet jag, äter inte ens huvudvärkstabletter.
Lycka till att komma ur skiten The Universe Fucker!

Känner igen mig så perfekt. Kass uppväxt, ingen motivation och glädje. Försöker tänka positivt men det ger mig ingenting. Jag vill så gärna vara lycklig och klara det jag bestämmer mig för, men allt skiter sig och det är deprimerande..