Bör man vara restriktiv med kollodialt silver?

Kollade upp undermedlet kollodialt silver, eftersom jag mest har hört om att silver är giftigt och därför tyckte att det lät märkligt.

Kollodialt silver verkar vara rena undermedlet för alla möjliga sjukdomar, men till vilket pris? De första länkar man hittar vid en googling är som följer:

http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?p...artikel=868666


http://insyn.stockholm.se/insynTrans...&nodeid=267993


http://www.chemicalnet.se/iuware.asp...303&ssoid=1320


http://www.miljo.skane.se/sv/d/pd101.htm


Bör vi verkligen tillåta slentriananvändning av silver?

Den här tråden blev ju inte särskilt populär, men jag har fortsatt att intressera mig för kolloidalt (<= Nu kan jag dessutom stava det rätt) silver, eftersom det verkade vara så fyllt av motsägelser.

De här sidorna:

http://ion-silver.com/silver.htm

http://www.2000taletsvetenskap.nu/ti...2/03-2art1.htm

kommer båda från en tillverkare av kolloidalt silver, och är så klart därmed partiska, men med så många vettiga källhänvisningar verkar det hela trovärdigt. Deras hemsida är också uppdaterad med en ursäkt från Livsmedelsverket.

Många positiva kliniska studier - nya och gamla, samt den låga mängden silver och noll toxicitet påvisad, känns övertygande för min del. Godkänt av EU och USA genom FDA.

Livsmedelsverket själva skriver:

http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fr...oidalt-silver/


Det tycker jag ser mycket motsägelsefullt ut. Någon som känner sig utbildad nog och manad kan försöka förklara för mig hur en bakterie skulle kunna bli resistent av ett ämne som inte har någon bakteridödande effekt?


Jag har köpt en flaska, och ska testa om den möjligen biter på min jobbiga stämbandskatarr som dök upp igår i spåren av en mild förkylning. Jag behöll lösningen under tungan en dryg minut för snabb absorbering i blodomloppet, enligt instruktion. Jag tyckte att det kändes ganska lugnande i halsen på en gång, vilket jag sedan läste i länkarna ovan är fullt möjligt.

Om det endast skulle ha placeboeffekt så vore det också OK med mig. Allt som funkar, men inte är giftigt är OK. En stämbandskatarr kan hänga kvar i veckor.


Däremot är jag fortsatt tveksam till om silver bör finnas i strumpor, kylskåp och tvättmaskiner. Jag tror att vi blir tillräckligt rena ändå, och att det leder till onödiga utsläpp av större mängder silver.

Försökte hitta rapporter som sa något om att det skulle vara nyttigt på något vis men hittade inget. Hittade dock denna, visserligen på hundar och förmodligen i högre doser än vad folk stoppar i sig, men det verkade inte jättenyttigt.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/arti...3/?tool=pubmed

Samt någon rapport om att folk hade blivit blågråa efter att ha använt det.

Dra dina egna slutsatser

http://www.inquisitr.com/wp-content/...r-blue-man.jpg

Försökte hitta något om att det skulle bekämpa virus. Utan framgång. Jag sökte nog på "kolloidalt" + "silver" eller någon engelsk variant av första ordet. Det kanske inte är något vedertaget begrepp(?)

Om det har ihjäl bakterier skulle jag vara orolig för vad det gör med kroppens naturliga bakterieflora.

Din länk beskriver ett (synbarligen) grymt djurförsök från 1930, med en helt annan sorts kolloidalt silver än den sort som används idag (och som dessutom injicerades, och i höga doser).

Det framgick av tillverkarens länkar i mitt förra inlägg att det som kallades kolloidalt silver framemot 50-talet maldes mekaniskt, och inte som idag, är nanopartiklar framställda med elektrolys. Det står också att det senast kända gråfärgade offret härstammar från 50-talet, och hon brukade en nässpray som då var ett vanligt, godkänt läkemedel. När man maler blir partiklarna för stora, kan fastna i cellerna, och kan orsaka gråfärgning. Vilket dock inte har några negativa effekter på hälsan, står det.

Silver användes tydligen som "allround-antibiotika" före antibiotikans intåg.

Intressant för mitt ställningstagande är också att både FDA och WHO beskriver modernt kolloidalt silver som helt ofarligt:


(enligt tidigare länk)

Jag ser med andra ord inget värre kunna hända än att allt är en placebo-effekt.

Det står i tillverkarlänken att det finns studier som visar att våra nyttiga bakterier inte störs av silvret, eftersom de har tjockare skal.

Edit: Dessutom att det hinner absorberas redan i magen, och därför inte interagerar med tarmfloran ö h t.

Han var ju inte så fager, men om man googlar info om honom så har han experimenterat vilt med egna silverblandningar (med salt och bakpulver) i extremt höga doser.

Fast han ser mest ut som ett photoshopjobb i mina ögon. Och ganska glad ändå.

Skal = membran
Vilken länk var det? Hittade inte i de två sista länkarna, sökte på både "skal" och "membran".
Hur är det tänkt att silvret kommer i kontakt med bakterierna där det ska? Om man dricker det kommer det i kontakt med bakterier i halsen.

Länk 1:


Länk 2:


Silver är bakterie-virus-svamp-dödande generellt. Silverkompresser används i den vanliga sjukvården på svårläkta sår.

Silvret som dricks funkar därmed både lokalt på väg ner genom strupen, och genom att joner absorberas in i blodomloppet för att delta i immunförsvarsprocesserna där.

Får erkänna att jag inte läste igenom artikeln jag länkade så noggrant. Dock så är den totala avsaknaden av relevanta rapporter på PubMed (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/) med sökningen "colloidal silver" lite märklig. Hade det funnits forskarrapporter som på något vis styrkt silvrets underverkan hade de med all sannolikhet hittats där, luktar humbug.

Fast fungerar placeboeffekten (vilken är styrkt med många rapporter ) på dig, så skit i vad jag säger.

Det är mycket i länkarna som låter fint måste jag säga. Finns dock många problem och jag orkar inte sitta och peka på varenda felaktighet i tillverkarens länkar. Men det finns ett par punkter som liksom sticker ut.

1. I texten publicerad på 2000taletsvetenskap.nu så skriver författaren "[m]an sett att kolloidalt silver inte bara dödar bakterier, virus och baciller - det stimulerar dessutom immunförsvaret enligt uppgifter publicerade redan 1916 i den amerikanska gynekologläkartidningen ..."
Kommentar: För det första är baciller stavformiga bakterier, så det räcker att skriva "virus och bakterier." Det blir kaka på kaka. Inte så allvarligt kanske nån tänker nu, men så säger man inte om man har koll på mikrobiologi. Det är en varningsklocka, karln kan inte sin immunologi/mikrobiologi och borde påstå mindre. Sen hänvisar han till uppgifter från en tidning publicerad 1916(sic!) Kom igen, då var mikrobiologin i sin vagga. Dessutom är det en källa man inte helt enkelt kan kolla upp. Motargumenten här brukar ofta bli att gammal forskning kan man lita mer på för då fanns inte de onda bolagen. Men Bayer tjänade stora belopp på Aspirin redan på den tiden. Sen glömmer många bort att världens dödligaste infektionssjukdom härjade fritt under första världskriget och forskare arbetade tröstlöst för att hitta bot, silver övergavs bums för det var/är verkningslöst.

2. Sen skrevs det nåt om vår normalflora. Det finns fler än två sorters bakterier i magtarmsystemet. Huruvida silver tar bättre på bakterier med cellvägg eller cellmembran är rena spekulationer. Det finns gott om normalflora i mun/svalg som skulle eradikeras om silver var så effektivt på bakterier med tunnare "skal," vad som nu menas med det ordet?

Sen pratas det mycket om silvers immunmodulerande effekt. Bara för att man in vitro har sett t.ex. ökad aktivitet hos vita celler betyder det inte att samma effekt sker under fysiologiska förhållanden. Inte heller säger det nåt om preparatets säkerhet.

Min egen tanke kring kolloidalt silver är att det är något man ska undvika. Inte för att det är farligt direkt utan snarare för att det är en onödig utgift. Men anekdoter kring kolloidalt silvers förträfflighet kommer vi väl aldrig att slippa.