Samlingstråden för generella frågeställningar om att doktorera

Du skall läsa

En kandidat - 3 år
En master - 5 år
En licentiat - 2 år på forskarnivå (7 år)
En doktorsgrad - 4 år (sammanlagt 9 år - om du inte har undervisat, då blir det ett år till till)

Andra träffen på Google. http://www.doktorandhandboken.nu/attdoktorera.4.1f7a9c7912be2e5415380001751.html

Är TS dum i huvudet?

Antagligen i och med att jag missade det

En doktorsgrad är den högsta akademiska titeln man kan ha. Docent och Professor är högre men det är utnämningar och de kräver (i regel) en avlagd doktorsexamen. Det är straffbart att kalla sig för doktor om man inte är det eftersom det är en skyddad titel.

Du värdesätter alltså flashback som en pålitligare källa än wikipedia?

Det verkar så, intressant.

Det finns ju olika sätt att erhålla titeln doktor och det är olika status på doktorstitlarna.

Det enklaste sättet att bli doktor i Sverige är förstås att doktorera. I princip så krävs idag enbart en högskoleexamen för att få påbörja forskarstudier även om undantag kan göras lokalt. Vanligtvis krävs magister eller masterutbildning. När forskarstudierna påbörjats så kan studenten välja ifall den vill bli en bajspappersdoktor eller riktig doktor, då alla doktorexaminor och doktorandkurser alltid godkänns av ekonomiska skäl (oavsett om det är doktoranden eller professorn som skrivit tentan eller avhandlingen).

Ett annat sätt att bli doktor på är genom hedersdoktoraten. En hedershatt kan man få genom att tex. skriva en massa smörja om forskning, genom att anställa en massa universitetsstudenter, genom att göra en god gärning för forskningen (vanligtvis en god ekonomisk gärning) eller genom att skapa någon ny konstform eller nytt ämne. Eller annars som kompensation för något.

Det sista sättet att bli doktor på är genom politisk promovering, denna form av hatt är den vanligaste inom samhällsvetenskap och humaniora och avser egentligen en form av belöning för formulering av politiska gärningar, politiska formuleringar eller annars kompensationer.


Man kan nog säga att doktorshatten idag är ganska urvattnad och en doktorshatt motsvarar idag ungefär samma status i de bättre fallen som en civilingenjörs eller magisterexamen på fytiotalet. Rent generellt blir avhandlingarna sämre och sämre för varje år liksom kvaliteten på forskarklientelet.


Slutligen finns det inget lagbrott för att titulera sig doktor så länge man inte försöker dra nytta av titeln (vanligtvis ekonomiskt eller medicinskt).

Nej du har fel FFE.
Däremot har du rätt i att det sammanlagt "borde ta" 9år. Dock är det som så att på högkvalitativa utbildningar så är masternivån på samma nivå som forskarnivån och även ofta delar av kandidatnivån. (väldigt många utbildningsinstitutioner har dock sänkt nivån på utbildning pga. Bologna systemet).

Så i praktiken för någon som går på helfart hela vägen från 0hp till doktorsexamen:
3år varav 0.5-1 år ibland men inte alltid kan ingå i doktorsexamen.
2år varav allt utom mastersavhandling och introduktionskurser kan ingå i doktorsexamen.
licentiat - idag en låtsastitel som finns kvar för att utbildningsinstitutioner får pengar för att dela ut den och för de fall att en forskarstudent vägrar att fortsätta eller inte kan fortsätta pga. medicinska skäl, fängelse, annat intresse etc delas ut som avslutning på forskarstudierna. Kan även utläsas som underkänd som doktor.

Så det går alltså utmärkt med standardiserad studietakt att erhålla doktorshatt efter 6-7 år istället för 9 år. Vidare klarar nästan alla som ger järnet att fixa det på halva tiden med avkall på högsta betyg för de fall att tex. forskarutbildningen betygsätts med annat betyg än U och G. Tex. A-Fx.

Finns det en minimigräns eller skulle man, i teorin (om man läste 24/7/365 och var extremt intelligent) kunna ta Doktorsexamen på några månader?

Det finns inget minimikrav alls. Det handlar om att få ett antal kurspoäng godkända och sedan en avhandling. En medelgod professor borde kunna knåpa ihop en doktorsavhandling inom sitt ämnesområde på några dagar, så ja visst borde det vara möjligt att göra så.

Dock vet jag att tex. KI vägrat att godkänna folk i "förtid" och endast gjort det ändå efter ganska skarpa påtryckningar. Annars är normalen att det tar *mycket* längre tid, ibland upp till 10år även i fall då professorn bevisligen skrivit avhandlingen.
Den längsta doktorandanställningstiden som jag hört talas om är 18år och den lär pågå än idag, kanske rekord?

God eftermiddag!

Det börjar närma sig 15:de april och därmed sista ansökningsdagen till vidare studier på universitet. Jag ska med största sannolikhet studera kandidatprogrammet i fysik på antingen Stockholms universitet eller Uppsalas universitet. Planen är att jag ska efter tre års studier, ta en masterexamen och sedan förhoppningsvis doktorera i ett kul litet ämne.

Just nu ligger Uppsala högst på listan. Men jag har funderat mycket på vilket av dessa två universitet som ger mig störst chans att få en doktorandplats och är mest "insatta" inom fysikforskningen. Är det någon som doktorerat på SU eller UU och kan berätta lite?

Tack på förhand!

Varför inte KTH?