I lagens namn (1986)

Det var några som ville ta tag i buset.
Vi ser ju idag, nära trettio år senare, hur det blev.

Stark rulle - men kommer inte upp i ”Mannen på talet”-klass.

Klart bra film men något som har passerat under radarn är att det finns två separata restaureringar av filmen, som gjordes samma år (cirka 2022). SVT har den första medan den nyare finns på Studio S Blu-Rayutgåva. Den nyare är markant kallare och mörkare, och stämmer bra överens med hur filmen ursprungligen såg ut. Filmen får en helt annan, långt mer tidsenlig ton som förstärker dramat rätt ordentligt.

Också kul att trailern i princip endast innehåller överblivna tagningar.
https://www.youtube.com/watch?v=KSi3rXhvCT4

Det där är ju inte helt ovanligt vad jag förstår, att man ändrar hur filmen såg ut från början när man restaurerar, att den får lite annan färgton osv.

Varför gör man så?

Det finns ganska mycket som spelar in när man restaurerar film men väldigt kortfattat så krävs det alltid någon typ av referens för att återskapa hur en film ursprungligen såg ut. Eftersom film liksom människor åldras kan det i många fall krävas mer omfattande detektivarbete för att återskapa en ursprunglig look eller för att korrigera fel som uppstått vid tidigare försök. I vissa fall kan ingen med säkerhet säga hur en film ursprungligen såg ut.

Vad som gäller I lagens namn har jag fått höra att det var fotografen som såg den första restaureringen (dvs den som ligger på SVT Play) och kritiserade dess ljussättning. Svenska filminstitutet åtog sig därefter uppdraget att göra en ny, korrekt restaurering. Det är i sin tur den som finns utgiven på Blu-Ray.

Jobbar man dessutom med originalnegativ (vilket är tämligen vanligt för restaurering av svenska långfilmer) måste man ha referenser, ty negativen bara är exponerade, framkallade och klippta utan någon ytterligare ljussättning.

Men ibland är det väl att man medvetet ändrar?

Filmen ska se bättre ut för dagens mainstream-publik hemma på storbilds-TVn (tycker man), man minskar film grain, gör bilden ljusare, osv?

Det händer, men oftast blir filmer restaurerade i arkivsammanhang och där arbetar man inte på det sättet.

Dessutom är den typen av revisionistiskt beteende oftast begränsat till ett ganska fåtal regissörer (Peter Jackson, James Cameron, Wong Kar-wai etc) som behandlar sina egna filmer på det viset.

Sådana klassiker görs inge mer tyvärr.
Mannen på taket
Mannen från Mallorca
I lagens namn


Basebollligan;
Filmen "I lagens namn" (1986) har oklara paralleller till händelserna och baseras på romanen "Samhällsbärarna," men Leif GW Persson har klargjort att boken inte är baserad på "Baseballigan" då den skrevs innan gruppen var aktiv.