2009-11-11, 20:19
  #1
Medlem
fyras avatar
Som titeln säger är hon helt otroligt fittig. Det är faktiskt rätt ord för henne. Hon lyssnar inte på någon och låter sina känslor styra andras vardag, eftersom alla är tvugna att tippa på tå runt henne för att hon inte ska få nervösa sammanbrott.

Inte så att jag är bäst på att knipa när det behövs, men jag tänker absolut inte vara den som inte visar när jag tycker hon beter sig illa. Ingen annan runt vågar, just för att då blir hon fly förbannad.

Hon är utöver det lat och det har orsakat mig väldigt mycket problem under min uppväxt. Hon vägrar städa.

Jag har en lillebror som är två år, och en annan som är nyfödd och jag är jätteorolig för hur deras framtid kommer att bli. Jag hoppas inte den kommer vara som min.

Hon lyssnar som sagt inte, utan varje gång man tar upp det med henne så tycker hn att jag är jättedum och sätter sig i en offerroll. Hon brukar köra med "åhmendudå" stilen, och bete sig som en femåring. Blir man förbannad på hennes mothugg brukar hon avsluta det med att bete sig som en barnrumpa och antingen stänga in sig själv på sitt rum och vägra diskutera, eller få nervsammanbrott och fejka psykisk sjukdom där hon exempel kan börja riva sig i håret osv. Allt det där för att man ber henne att börja sköta sig för mina syskons skull.

Inte nog med det så är hon otroligt rabiat. Hon ställer till en scen för precis allt. Som idag började hon bitcha om att jag och min bror hade käkat upp 6 chokladbitar medan jag hade passat honom när hon låg på bb (och dessutom hade tagit ledigt från skolan för att hon skulle få sällskap av sin sambo när hon födde!), började slafsa runt som en handmixer i köttfärsen när min morfar råkade peta på den med bara händer, och vrålade att det var ohygiensikt. Det var dessutom min morfar som hade köpt köttet till henne.

Alltså listan kan göras lång. Men ville dela med mig av olika situationer.

Kan tillägga att jag aldrig någonsin beter mig hotfullt eller kaxigt mot henne, såvidare hon inte gör det mot mig.

Men vad ska jag göra? Seriöst. Jag har redan föreslagit att hon ska börja på ssri, gå till psykolog etc. Men hon vägrar. Hon tycker det är bra sålänge alla dansar efter hennes pipa och därmed tycker att det är andra det är fel på, (när dom inte lyder henne) istället för hon själv.

Att ringa soc är uteslutet. Det är efterallt min mamma och mina syskon. Jag må vara förbannad på henne. Men så lågt sjunker jag inte.

Men ja. Tips och egna erfarenheter?
Citera
2009-11-11, 20:24
  #2
Medlem
Evers1s avatar
Bind henne väldigt tyst i sängen en sen kväll och sen dränk in henne i bensin och tänd på.. sätt dig sedan i en stol och ät hela 7 chokladbitar, när du ser att hon spänner ögonen i dig medans hon sakta vrider sig in i döden ger du henne fingret och ger lillbrorsan resten av chokladen!
Citera
2009-11-11, 20:24
  #3
Medlem
Numbeds avatar
Min morsa är är också en fitta, en jävla svikare
Citera
2009-11-11, 20:25
  #4
Medlem
Awesomes avatar
Varför inte ringa soc? Deras uppgift är ju att hjälpa.
Citera
2009-11-11, 20:26
  #5
Bannlyst
Det är dåligt med åldrar i ditt inlägg, du vill inte ge oss mer specifika åldrar?
Erfarenheter? Nej
Tips? Bli vuxen och flytta hemifrån och vill dina syskon med bort så hjälp dom annars är det deras val att stanna hos henne tills de också blir vuxna.

Edit: Förövrigt så låter ni som en WT familj
Citera
2009-11-11, 20:29
  #6
Medlem
Typoopies avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Awesome
Varför inte ringa soc? Deras uppgift är ju att hjälpa.

Precis, är din mamma så som du säger hade jag knappast viljat att mina småsyskon skulle växa upp med en sån häxa. Har haft en riktig idiot som styvmamma där hon själv inte insåg hur jävla dum i huvudet hon var (är?).

Ring soc. Kommer det ingenstans så är det bara att klippa till tanten så hon håller käften. Jag gjorde så och det gjorde susen.
Citera
2009-11-11, 20:33
  #7
Medlem
fyras avatar
Alltså skärp er nu. Det är min mamma vi snackar om, inte grannen, som man lätt kan skita i. Hon är efterallt en stor del i mitt liv? Eller? Jävla troll som ska göra sig lustiga på fräcka one liners

jag är 26 och hon är 44. Och jag känner inte att jag måste förklara vart jag bor och hur jag bor. Ni får spekulera fall jag bor hos min mamma eller inte. Det har inte med saken att göra i vilket fall.
Citera
2009-11-11, 20:34
  #8
Bannlyst
Först vill jag bara säga att Evers1 och homosapiens är två jävla nollor.
Barnsliga idioter... hur jävla roligt är det att posta ett inlägg om att man ska tända eld på sin mor?
Du som skrev det bör nog helst gå och dö själv.

OnT:
Du bör kontakta soc ändå ts, förklara gärna vad du ser som nackdelen med att göra det egentligen?
Citera
2009-11-11, 20:34
  #9
Medlem
fyras avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ingenf4ntasi
Det är dåligt med åldrar i ditt inlägg, du vill inte ge oss mer specifika åldrar?
Erfarenheter? Nej
Tips? Bli vuxen och flytta hemifrån och vill dina syskon med bort så hjälp dom annars är det deras val att stanna hos henne tills de också blir vuxna.

Edit: Förövrigt så låter ni som en WT familj


fuck you jag är uppväxt i villa. är du?
Citera
2009-11-11, 20:44
  #10
Medlem
Knife-wrenchs avatar
So what ifall TS familj är "WT" problemet är detsamma oavsett vilken ekonomiska situation de befinner sig i. Vart står din mammas sambo i allt det här? Kan inte han få bukt på henne? Har ingen erfarenhet av din situation direkt, men jag är säker på att socialen kan erbjuda annan hjälp än att omhänderta dina syskon om det är det du är rädd för. Du kan ju börja med att kontakta dem anonymt, om inte annat så för att ha någon att ventilera till och få råd av.
Citera
2009-11-11, 20:44
  #11
Medlem
fyras avatar
Citat:
Ursprungligen postat av knasig23
ont:
du bör kontakta soc ändå ts, förklara gärna vad du ser som nackdelen med att göra det egentligen?

jag är lite skraj över vart mina brödrer kommer att hamna om jag gör det. Sedan skulle det kännas som att jag sviker familjen. Isåfall skulle jag hellre uppfostra mina brödrer själv. även om det skulle innebära att jag var tvungen att lägga allt åt sidan, och att dom möjligtvis skulle hamna i ett sämre läge i stan. Men det skulle vara lite nyttigare för deras psyke och självkänsla tror jag.

Nej soc är nog inte ett alternativ. Jag vet själv hur typen som hamnar på barnhem blir. Eller det kanske är fördomar från min sida. Men känt en del sådana tjejer och killar när jag var liten. Och dom mådde inte bra av att inte få någon nära kontakt ,så ofta som barn behöver det.
Citera
2009-11-11, 20:51
  #12
Medlem
fyras avatar
Citat:
Ursprungligen postat av knife-wrench
so what ifall ts familj är "wt" problemet är detsamma oavsett vilken ekonomiska situation de befinner sig i. Vart står din mammas sambo i allt det här? Kan inte han få bukt på henne? Har ingen erfarenhet av din situation direkt, men jag är säker på att socialen kan erbjuda annan hjälp än att omhänderta dina syskon om det är det du är rädd för. Du kan ju börja med att kontakta dem anonymt, om inte annat så för att ha någon att ventilera till och få råd av.

Han ingår i den skaran som inte vågar göra ett skit. Det är rätt sorgligt.

Han är både konflikträdd och handlingsskygg. Tror inte han kan få bukt med henne i första taget, tyvärr. Annars brukar partners vara granska bra på att få den andra halvan att förbättra sig.

Hon lyssnar inte på någon, som sagt. Absolut ingen. Hon är för stolt och envis för det. Ibland har jag lust att kidnappa henne och placera henne på bootcamp för bortskämda tonåringar. Det är faktikst så hon beter sig, ganska precis.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in