onedbrytbara filosofiska ismer

Jag menar ej "en förening av två ismer" utan "en förening av alla ismer". Denna ism har inte några konkurrenter, delvis ingen syntes/antites. Jag anser att alla sanna filosofiska ismer är beståndsdelar av en helhet, en filosofis pangea. Falska ismer såsom extremism, rasism, nazism, fascism ingår ej i denna helhet eftersom falska ismer är perinormala. Härav, att söka en normalitet i det filosofiska tänkandet är en lösning för ideologiska problem och filosofiska stridigheter. Denna filosofiska föreningen är den perfekta blandningen. I ett pluralistiskt tankesystem som denna ska också kunna bekämpa inre och yttre politiska problem, människans största gissel, eftersom att vara "en som söker normalitet" avspeglar alla goda människors strävan att skapa det ideala samhället. En politiker som "söker efter normalitet" i politiken är en som är liberal, socialist eller konservativ men med förbehåll (dvs utan extremistiska drag/falska ismer).

Det blir iofs en fascism om du utesluter vissa idéer. Vad har du för argument att kalla extremism för perinormalt? Skulle "filosofins pangea" förändras över tid, så att nazism är perinormal idag men normal för 60år sedan?

jag anser som yidaki skriver att det är lite konstigt det här med att du utesluter de "falska ismerna". Vad har du för bevis att de är falska? Jag anser att det är ett subjektivt antagande.

Jag utesluter allt som är extremistiskt och falskt.

Extremistiskt idag, normalt imorgon?

Man måste erkänna att min filosofi är lösningen till filosofiska problem och stridigheter!?

Svårt att säga, kan du ge ett praktiskt exempel? Om jag säger Rationalism kontra Empirism, hur ser lösningen ut?

när den ena inte fungerar skall den andra gälla

Och om båda "fungerar"?