That's very kind words. Yet:
så jag jobbar till 2:00, taxi hem, hela j-a stan avstängd pga brölopp, hem, gå ner i varv, duscha, krypa ner brevid baby som sover efter att ha druckit öl med kompisarna och kollat fotboll, tankarna snurrar och slösurfar lite, har precis börjat slumra, stänger av datorn och sover. Klockan 5:00 vaknar jag av att min mobil vibrerar och lyser och j-vlas. Vill inte väcka vackraste finaste så glider ur sängen och trippar ut på toan. Nån bonde som vill träffas. Jag säger att det tyvärr är för sent men då säger han att det var imorgon han ville ses och jag räknar till tio tyst för mig själv. Sen frågar han om vi kan ses hos mig men jag säger att jag gör outcalls, då börjar han ojja sig om att han har familj och barn och det går inte och skulle vi inte kunna ses hos mig i alla fall och jag säger tyvärr för andra gången och då säger han att, ja det lär ju inte gå att få ett hotellrum den här helgen och nej det har han nog rätt i så vi kan höras en annan dag? Då ska han börja prata om villka tjänster jag utför och då säger jag att vi kan prata om det nästa gång han ringer och då säger han att vet inte när han har tid att ringa och då säger jag godnatt och lägger på.
Vansinnig av vrede och sömnbrist stänger jag av telefonen och glider in till pluttis och kryper ner igen. Väcks för 20 minuter sen av nån granne som ska flytta och står och hojtar utanför fönstret med en hyrd skåpbil.
Nu ska jag försöka somna om. Jag förbannar gubbstrutten som ringde och hoppas hans fru är otrogen och hans barn har sneda tänder. Vem f-n ringer horor kl 5 på morgonen?
Dalai Lama i ain't.
Kram! ZzzZZZzz