Citat:
Ursprungligen postat av pasul
hej claudia undrar bara hur mycket du tjänar under en månad???
Den frågan har jag redan inte svarat på.
Tack för alla snälla saker ni skriver. Jag blir väldigt glad över dels killar som kan diskutera vuxet och som dels inte är dömande. Det tyder på dels att ni är trygga som män och att ni förmodligen inte har så stora problem med att få ligga om ni skulle vilja.
Annars kan jag bara säga att annonsera på t.ex. sthlmtjejer är gratis, enklare att lägga ut en tuttbild där. Det vore lite knäppt att sitta på flashback och försöka få kunder genom att göra utläggningar om sina feministiska funderingar, eller?
Jag är den enda i min familj utan en akademisk examen. Jag är en universitets-dropout. Jag gick den väg som var utstakad åt mig sen jag föddes och en dag fattade jag att jag inte ville leva så. Lite förmätet då människor runt om i världen skulle ge sin högra arm för den utbildning och den sociala trygghet jag vuxit upp i. Samtidigt gör inte en examen per automatik en person lyckligare eller till en mer moralisk person.
Olycka för mig är att inse att man lever en lögn. Att man sitter fast i de val man gjort och egentligen längtar efter att få leva på ett annat sätt.
Att vara hora är ett jobb, ett arbete. Det är bara en del av min identitet. Det är som jag skrivit tidigare ett jobb jag tycker om. Mina villkor som hora i Sverige är väldigt annorlunda från de villkor en hora i Kambodja lever under. När folk skriver om horor och deras misär då de träffat på dem under sina resor i världen rycker jag bara på axlarna. Vad har en gruvarbetare i Kiruna gemensamt med en gruvarbetare på Kimberley-fältet i Sydafrika mer än att de jobbar under jord?
Jag läser även de mindre trevliga inläggen i den här tråden och jag ska sluta mata trollen, de har spelat ut sin roll. Egentligen gör de en tjänst då de ger en möjlighet att avslöja dem som fördomsfulla och förvridna i sitt självhat. Samtidigt är de väldigt tragiska. De uppfyller stereotyperna om osäkra män.
"Riddaren på sin häst" som tror att han ska rädda mig. Jag vill inte bli räddad. Som Ani Difranco sjunger, jag är inte en skön jungfru, finns det ingen kattunge i något träd någonstans du kan ta dig an och tror herr riddaren inte att alla katter förr eller senare fattar hur de ska ta sig ner från trädet oavsett om han bryr sig om att dyka upp eller inte?
"Den moralistiske" som stödjer sig på teorier om allt från Gud till biologin och samhällets fortlevnad. Helt förblindad av sin egen rättfärdighet.
"Den äcklade" som äcklas på tanken av att man säljer sex och som egentligen ser sex som en straffhandling.
"Kvinnohataren" som med könsord och rytesspridning vill förnedra.
Och så vidare i all oändlighet. Kom på fler?
Alla de stereotyperna har en sak gemensamt och det är att de ser horor och i förlängningen, om man skrapar lite på ytan, även kvinnor som underlägsna och att de ska inordna sig. Att vi inte ska ha självbestämmande. Och om vi nu är horor så ska vi uppfylla deras bild av en hora.
Igår pussade jag en person som privatperson utanför mitt arbete för första gången på en månad. Ganska oskyldigt, men de där pussarna där jag är jag och inte min yrkesroll minns jag, de är magiska. Vissa saker minns man med huvudet, andra med hjärtat.
Jag är inte mitt jobb. Väldigt få personer är.