Citat:
Ursprungligen postat av akerspoket
Jag har en fråga till er prostituerade.
Observera att det inte menas dömande på något sätt utan jag undrar verkligen detta.
Jag har funderat på hur ni säger er sälja en "tjänst" och inte er kropp. Men kroppen är ju själva redskapet eller vad man ska säga. Hur kan ni INTE börja må dåligt av detta? Hur kan man låta någon använda sin egen kropp och dessutom göra det mest intima man kan göra med en annan människa utan att påverkas av detta?
Jag hade själv sex med en kille en gång som jag inte var attraherad av och egentligen ville jag inte. Han var snäll och så och det var inget traumatiskt över händelsen men jag kände mig å jävla smutsig efteråt. Duschade och grät länge. Jag kan inte för mitt liv förstå hur man kan ha sex med (missförstå mig rätt) vem som helst?
För mig är min kropp helig och jag skulle inte sälja mig om jag så fick alla pengar i världen för jag skulle inte klara det psykiskt.
Hur tänker ni kring detta?
Kroppen är ett redskap till det mesta här i livet. Ibland för att arbeta och tjäna pengar, ibland till något så underbart som att njuta.
Min kropp är också helig, den är mitt tempel och jag kan göra vad jag vill med den. Jag kan framkalla njutning, skapa åtrå och extas.
Skillnaden ligger i att du verkar se handlingen som passiv, som att personen som du säger "använder" min kropp till sin egen njutning. Jag ser sex som en aktiv handling där vi båda två jobbar fram det sköna, och jag brukar vara duktig på att ta för mig av kakan själv också, till mäns stora glädje. Och de som inte tänder på att se mig njuta utan bara vill ha fokus på sitt bör nog inte välja mig som sexsäljare. Att se till att jag också njuter och får orgasm var mitt sätt att vara okej med sexsäljandet. Alla hittar säkerligen sitt eget sätt, precis som man hanterar saker i vardagen; allt från sexlivet till att ta hand om hus, hem, barn, jobb och socialt nätverkande.