I ett vanligt krypto utgörs nycklarna av antalet steg "m" respektive strängen a1,a2, ... ak. I de flesta krypton är krypteringsfunktionen samma som dekrypteringsfunkttionen, men negationen av nyckeln används vid dekryptering: att flytta bak varje bokstav 3 steg är samma sak som att flytta fram varje bokstav -3 steg.
Poängen med RSA är att göra mötet mellan avsändare och mottagare överflödigt. Tanken är att varje person väljer en nyckel att kryptera med och en nyckel att dekryptera med. Dekrypteringsnyckeln hålls hemlig, men krypteringsnyckeln publiceras offentligt. Detta skulle inte fungera med gamla klassiska koder som romarna använde

eftersom alla som känner till krypteringsnyckeln också automatiskt känner till dekrypteringsnyckeln. I RSA gäller dock att kryptot är konstruerat så att kunskap om krypteringsnyckeln inte leder till kunskap om dekrypteringsnyckeln.
Fördelarna med detta är stora. Det blir lätt för en avsändare att skicka krypterade meddelanden till vem som helst i världen, utan att mottagaren och avsändaren behöver träffas eller förmelda några okrypterade hemligheter. Med detta system kan hemligheter skickas världen över lika lätt som vi skickar ett vanligt e-postmeddelande.
Hur kan vi då konstruera detta krypto? Det sker med hjälp av primtal! Med hjälp av Fermats lilla sats kan vi kolla om ett tal är ett primtal. Vi känner å andra sidan inte till någon snabb metod för att finna delarna till ett stort sammansatt tal. Dessa egenskaper gör kryptot möjligt.
Från kompendiet "Algebra och kryptografi" av "Tomas Ekholm, Niklas Eriksen och Magnus Rosenlund" på "KTH". Leta efter detta på internet så kommer du lära dig en hel del om matematiken bakom RSA-kryptering.
Lycka till!