Zyprexa, Oxazepam, Mirtazapin och Lergigan - era erfarenheter?

Känn efter o följ din känsla. Funkar zyprexa o du mår bra så är det guld värt. Efter min 2:a psykos fick jag den. Funkade kanon mot både psykos o ångest men gick upp för mycket i vikt. Tar nu sertralin 100mg dagligen samt 7,5mg immovane vid behov men ingen neroleptika:-) Har theralen i yttersta nödfall men undviker den helst då jag bara somnar o har svårt att komma igång igen. Är man mottaglig o beredd att kämpa är terapi den mest långsiktiga medicinen enligt mig. Lycka till.

Okey, tack så mycket för peppningen.

Det enda jag inte blivit kvitt än är konversationerna i huvudet som jag häromdan upptäckte då jag yttrade mig bland främmande människor på tunnelbanan från skolan, utan sällskap:

Rösten: - Det är väl vid den här tiden alla kommer hem från jobbet?"
Jag: - Ja, det är klart. Det är ju rusningstrafik ju"

Folk började kolla lite på mig och jag skämdes över detta, då jag kom på mig själv och tittade förvånat tillbaka på de som tittade snett på mig.

Har även svarat i mobilen då kompisar har ringt men inte kommit ihåg detta, samt att jag gått upp i sömnen och trott att min alarmklocka hade ringt och jag var tvungen att gå upp.

Detta har jag berättat för min läkare och fick då frågan om jag har testat Risperdal. "Nej" var ju självklart mitt svar då min första medicin mot neurolepti är just Zyprexa.

Vad ska jag göra?

Har beslutsångest då jag känner mig delvis bekväm med Zyprexa, och framför allt trygg och accepterad, lite som en depression-insikt (då man kan acceptera att andra accepterar att du mår dåligt).

Tänk om jag blir en vandrande robot av Risperdal?
Tror ni att jag vågar prova byta?

Jag fick först 0,5 mg Risperdal utskrivet, men det hjälpte inte. Sen fick jag 2 mg, det hjälpte mot mina paranoida symtom, men... Dels gick jag upp i vikt av den också, samdidigt blev jag som en zombie av dem, även fast jag tog dem på kvällen.

EDIT: Men prova kan man ju altid göra, men kanske inte när du ska köra bil eller jobba.

Knas!
Men du vet att du alltid har oss! Vi kommer inte försvinna, inte än iaf... ^^
Men fortsätt trappa ned, köp svart om det hjälper dig bättre men punda inte loss på dom utan dosera de rätt i samband med terapi så löser det sig till slut.

Läkare är ju fett jiddriga, vilket jag fått se nu när jag har haft kontakt med dom. Skit jobbigt med att byta ut meds 24.
Nozinanen som jag har nu funkar till sömnen,men jag blir helt klubbad dagen efter, men det finns ingen "hang-over" på dom säger ju läkaren... nähe?

Kan man byta ut dom tror ni? Har atarax till dagen och nitrazepam+nozinan till kvällen. Men på bipacks-sedeln står det att man inte ska kombinera hydroxezan? med neuroleptika, Har 2 läkare och den ena blev väldigt fundersam över att jag fått nozinan till kvällen och sa till mig att avbryta den behandlingen, men han ville inte skriva ut något istället för nozinan, utan det skulle jag ta med läkaren som skrev ut nozinanen. MicrograM tror inte jag fick svar på det tidigare idag men vad finns det för alternativ till nozinan som inte är neuroleptika. Altså så att jag slipper vakna hela jävla tiden på nätterna?

Lergigan och Atarax är sånt de skriver ut till alla för att de förhoppningsvis ska känna sig lugnade, det är rent skräp.

Många har ju som sagt policyn att benso skriver vi inte ut under några omständigheter så då får du hönsfoder i stället.

Nu publiceras en BUMP! , men det skiter jag verkligen i för jag har tvångstankar och måste jag verkligen fortsätta att skriva i (mitt onyktra tillstånd), då denna tråd är den mest emetionella för mig hittills - personligen - givetvis.

En liten uppdatering efter någon vecka utan bekantskap med denna tråd:
Har nu haft Zyprexa i snart en månad och allt går som planerat enligt sjuksköterskan/läkaren på öppenvården (fastän jag tycker dom är jävligt naiva då dom påpekar att jag "ser piggare ut" - HUR FAN ska det hjälpa mig? Menar dom att deras läkemedel de slänger på sin patient och kan se visuellt hur jag egentligen mår? Haha, sjukt arg jag blev när jag fick höra detta.
Hur som helst så har inte mina tunnelseenden minskade utan berg -och dalbanar beroende på vilken sida av sängen jag vaknat helt enkelt (lite human är man trots allt, kanske?)

Jag har dubblat Zyprexan till 20 mg/dag, 20mg oxazepam, Mirtazapin 45 mg, Lergigan 50 mg och Theralen 6 x 5mg till natten med miztan.

Så, den lilla ändringen;

Har fått 0,5 mg Risperidon (Risperdal/Risperidon KRKA), tog min första tablett av ren ivrighet och desperation nu kl 21:30, då jag fick dom utskrivna redan idag eftermiddag av min läkare på psykiatrin.

Varför har jag fått denna medicin?

Ja, jag har alltid lidigt av vad människor tycker om mig, jag vill glida in i gänget som en skön lirare, men har istället kallt skakat hand med de jag träffat, samt presenterat mig - sedan är jag mest tystlåten av mig. Brudar dras till mig för min "blygsamhet"/"mystifierade" beteende. så det är alltid bra!! =)

Men summan av kardemumman:

Jag mår inte bra. Jag har paranoida tankar som får mig ligga uppe hela nätterna, vaknar av att jag hört att ytterdörren har stängts igen och någon är i lägenheten. Jag springer då upp i ett otroligt förvirrat tillstånd för att söka igenom lägenheten efter inkräktare. Även i skafferiet och kylen tittar jag i.

Så nu hoppas jag, att mina paranoida beteenden samt mitt tunnelseende/overklighetskänslan skall försvinna jag jag vill må bra, här och nu.

Tack för att ni läst detta (Tro mig det tog mig 1 timme att fixa detta inlägg pga alkoholberusning).

Zybrexa = Skit
du får ökad aptit och sötsug som innehelvete, går i kylskåpet/skafferiet 24/7
ja gick upp 15kg av den

Jävligt positiv erfarenhet av jusy Mirtazapin iallafall. För första gången på flera år jag sover bra. Största biverkningen är väl att man lätt går upp i vikt och blir väldigt hungrig, men för min del var det också positivt.

Hejsan, jag känner själv igen mig lite med dina problem.
Så jag kan naturligtvis inte hålla mig från att skriva ner min historia/erfarenhet med LPT (Lagen om Psykisk Tvångsvård) och medicinerna Zyprexa (15mg) och Mirtazapin (15mg).

Kan börja med att säga att jag är jag och att det som hände var helt och hållet självförvållat och allmänt idiotiskt varför jag hade LPT och att kommentarer från folk som jag redan hört t.ex om hur idiotiskt det var och att jag ska växa upp o allt kommer bara få svar om att jag vill klippa deras tung samt önska dom en ond bråd död i form av nåt mer diaboliskt än jag själv skulle komma på.


Hur som helst.
Det här var för drygt ett år sedan då var jag 18 år, 192 cm lång och ynka 62 kilo bred.
Hösten hade precis kommit igång på allvar och jag var inne i den mest spårade perioden i hela mitt liv, en så kallad "kris".
Jag åt mycket orutinerat, samma sak med sömnen spelade allt för mycket dator spel och framför allt rökte jag alldeles, alldeles för mycket braja.
Gemensamt med väldigt många flummare var jag en typisk haschtomte som rökte så fort jag fick chansen, vilket var ofta och jag behövde vara stenad minst halva dygnet för att va 100% nöjd med dagen.
Mitt rökande och helt fel beteende i kombination med rökat gjorde att jag började umgås endast i stort sett med kompisarna som hakade på hela rök fasen vi hade och vi var ju inte speciellt många, vi var ca 3 stycken totalt som började umgås på daglig basis (vi har alltid i stort sett umgåtts så mycket men inte på samma sätt) i jakt på ny röka o för att få denna dag att gå förbi.
Sättet vi 3 umgicks på kombinerat med WoW gjorde att jag förlorade otroligt mycket av hela mitt sociala liv, fick sämre kontakt framför allt med min nära släkt och familj, och sen självklart mycket kompisar.
Jo med tanke på att sommaren är den absolut största säsongen för Cannabis i allmänhet så fick vi allt svårare och svårare att få tag på rökat vilket ledde (för mig) till väldiga stress, ångest och sömnproblem då jag verkligen HATAR att inte få som jag vill, låter som att jag är bortskämd men jag är från en stockholmsförort och har det inte allt för gott ställt men jag är väldigt driftig och tänker mycket utanför ramen så jag löser det mesta på ett eller annat sätt.
Sen en vacker dag, jag hade varit vaken 2 nätter i sträck, extremt oroad och väldigt sliten men tänkte inte alls på det för stunden utan var totalt fokuserad på hur fan ja ska lösa en god nattare
och gled som vanligt ut me polarna på jakt.
Vi lyckades till slut få reda på att en kompis syster behövde hjälp att skruva ihop ett tv bord och att hon skulle ge oss en hundring var då för ca 5-6 minuters jobb vilket var klockrent så vi drog dit.
På vägen hem började Kompis1 och Kompis2 att tjafsa o småjiddra med varann och de pågick en längre bit av promenaden (som var vägen till cb försäljaren) och fortsatte bara och jag ska då ta diplomatrollen och försöka få dom att kompromissa så ja slipper höra på skiten.
Lyckades få in ett hyfsat bra pep talk och var helt och hållet nöjd med mig själv.
Sen efter det befann vi oss i polarens källarförråd som vi hade inrett med stolar och ett bord för o kunna röka tillsammans och ändå njuta nu när det var så kallt ute.
Jag fick äran att tända skapelsen.
Med tanke på hur sliten jag var och var mitt inne i att sitta o berömma mig själv inombords så glömde jag bort att passa vidare gåsen till k1 och k2 som var helt inne i sitt snack om nån random grej märkte inte att jag glömt att passa förrns jag hade rökt tills det nästan bara var filtret kvar, något inte ens jag själv var medveten om heller, (vår standard var att göra av med minst 3-4 gram per skalle på en kväll om allt var som det skulle så att röka en gås var inget särskilt alls när man väl hade gåsen framför sig) gåsen innehöll ca 1,2 gram som var menat för alla 3 egentligen.
Under utskällningen jag såklart fick av kompisarna tappa jag allt som hade med ens stubin att göra.
Jag började få helt galna insikter (negativa) om vilka alla i min omgivning egentligen är bland 100tals annat jag inte minns. Till slut kunde jag inte vara tyst längre för det kändes bokstavligt skrivet som att jag skulle dö av överbelastning i hjärnan strax.
Så jag malde på och malde på i timmar om allt annat än verklighetsbaserade saker utan mest det jag kom på om världen och allt annat just den stunden.
Det tog inte lång tid innan dom sa att jag fått en psykos och började ringa vuxnare personer dom känner och fråga vad dom ska ta sig till osv.
Jag minns att jag började gråta och fick nästan panik när dom sa ord som psykos och ring efter hjälp och liknande då jag inte förstod för stunden att det jag sa och gjorde var väldigt onormalt och sjukt.
Så då trodde jag istället att dom skulle ringa och att polisen skulle komma och gripa mig för att sen tvinga mig sätta på elektriska helt själv medans jag sitter på den, Väldigt ohärlig rädsla som kändes verklig då, skrattretande idag.
Så jag började försöka säga hej då men dom ville att jag skulle stanna då dom va oroliga för vad som skulle hända om dom lät mig gå.
Till slut blev det att dom helt enkelt gjorde mig sällskap istället.
Väl hemma satt jag och pratade med väggen från ca 02:00 till 06:00 då mor går upp till jobbet, hon kom in i rummet o frågade vad jag gör eftersom hon hörde mig, fast jag var så långt borta från verklighet lyckades jag snabbt ljuga o säga att jag pratar i telefon.
Efter den lögnen fick jag panik och åkte till skolan för att be om psykologhjälp då min skola erbjöd det.
När jag var framme såg en lärare jag pratade med hur totalkörd jag såg ut och skjutsade mig (mot min vilja) till Huddinge sjukhus där dom beslutade på plats att ta in mig på LPT på avdelning M66.
Vägrade helt i början och var otroligt trotsig då jag har sjukhus fobi och komplex framför allt med psykakuten.
Efter 4-5 dagar gick jag med på att äta mediciner i små doser för jag insåg dels att hela avdelningen äter medicin men framför allt för att jag skulle slippa det där stället fort.
Efter ca 1 veckas medicinering började jag ha lättare att förstå saker igen som jag bör och slutade noja över att överläkaren ville döda mig.
Blev till slut utskriven efter 4 veckor och kunde återgå till mitt vardagsliv men medicinerade fortfarande Zyprexan och Mirtazapinen jag fått utskrivet. Skillnaden jag märkte av medicinen var att jag var mer avslappnad, åt som en normal människa gör, men jag blev väldigt initiativ lös och det var bieffekten som fick mig att, Säga upp kontakten med öppenvården, Sluta medicinera helt och hållet och helt enkelt bestämma mig för att inte lita på läkare för 5 öre (har fler anledningar men orkar inte skriva det just nu i alla fall). Hur som helst har jag klarat mig hyfsat och det enda psykiska som är jobbigt idag (på regelbunden basis) är att jag ska tjafsa så mycket med mig själv, ungefär som du skrev att du pratar med dig själv i tankarna. Personligen är jag varken för eller emot Just dom 2 medicinerna (använder fortfarande Mirtazapin jag råkar ha kvar vid akuta sömnbehov) men jag märkte att det åtminstone inte var min grej.

Med bästa hälsningar
Piersan

Låter jävla otäckt med dina hallucinatora tillstånd, jag vet inte vad jag kan säga om dom för jag har varken råkat ut för dom eller är inläst på dom.
Däremot kan jag relatera till självmedicineringen, jag självmedicinerade mig i ca 10år med opioider (Heroin) och Bensodiazepiner (Iktorivil och Xanor) som huvuddroger men det slank in mycket amfetamin och kokain samt alkohol och Cannabis också.

Men jag använde heroin, benso och alkohol på daglig basis för att kunna fungera och hantera min starka ångest och depression. Sova var helt omöjligt om jag inte däckade mig med enorma bensodoser eller stora fixar med heroin.

Tillslut hamnade jag på intensivården under det här året och avgiftades samt undergick operationer. Samt en hel del mediciner.
Åt Efexor, Theralen och Lergigan på läkares ordination innan jag åkte in på sjukan och fortsatte äta dom.

Skrevs sedan ut och påbörjade ett Subutex & Metadon program och äter idag Suboxone dagligen + Sobril (oxascand) som även för mig delvis hjälper mot ångesten,
utan Sobrilen och Suboxonen skulle jag aldrig klara av vardagen.

Man måste vara extremt försiktig med självmedicinering för det fungerar aldrig i längden.. det blir bara pannkaka. Så mitt tips är att följa din läkares ordination. Det har jag gjort och jag är ren och nykter sedan i början av sommaren 2010.

Intressant med andras reaktioner på mediciner. Jag reagerar alltid annorlunda.
Zyprexa och Lergigan får mig att breakdansa okontrollerat med egen beatbox. Ingen sövande verkan alls. Men jag har o andra sidan ingen psykos.
Theralen gör mig lite seg och sjukt torr i käften. Jag däckade ordentligt i 9 timmar av 2 Hemisar, 2 ml Theralen, 30mg Mirtazapin. Fast då hade jag varit uppe ett bra tag och fick hjärtflimmer och andningssvårigheter, kanske var det biverkningarna som däckade mig och inte medicinerna...

Inte konstigt att du däcka hyfsat lätt efter 30mg mirtazapin.
Hade för övrigt tagit 30mg igår innan jag skrev det tidigare inlägget och somnar ganska enkelt efter det trots att jag har sömnproblem i vanliga fall.