Spelberoende/ Spelmissbruk [ Officiell ]

Mod. Klistra tråden. Den är mycket viktig.

Jag har spelat bort så mycket pengar så det är inte lönt att skriva den siffran.
Jag är musikaliskt begåvad och skulle förmodligen kunna leva på musiken om jag gick in till 100 %.

Lite kort info:

Jag bor i en liten håla där alla känner alla och har två saker gemensamt. Supa och berätta hur ordentlig man är och hur mycket pengar man tjänar.

SÅ. Slutsats, ett perfekt Mecka för exempelvis, jantelag, spritmissbruk (med alla tillbehör som den biten täcker), snedstig med grannens kärring, skvaller om grannens kärring samt även misshandel av grannens kärring.
En liten by i Sverige helt enkelt.

Själv driver jag ett företag inom IT som skulle kunna dra in kanske 5-600 000 om jag ansträngde mig till 100%.

Lite om mig själv då och varför jag hamnat där jag är.

Jag spelar så fort jag har pengar, går dock i vågor.
Skulle kunnat försörja mig på poker om det bara var just poker som fanns på nätet.
Nu är det inte det.
Super, sådär lagomt, 3-5 dagar i veckan. Gudskelov, så bor jag i en håla, så allt som går att få tag på är i princip sprit.
Knullar runt lite sådär lagomt när tillfälle ges. Min moral är utdöd sedan jag muckade ifrån lumpen ungefär.
Lägenheten, som med lätthet skulle kunna vara ett hus, är en sunkig etta, där det ser ut som själva fan.
Ölburkar och kläder om vart annat.
Får för mig att jag inte passar in i denna håla, men håller stenhårt på att bo kvar, mycket tack vare att jag köpte en jakthund i vintras.
Lever som dom som bor här, iförd H/H-tröja; modell televerks-orange, snickers och till det ett par klockrena DC. Allt i en svårtydd ironisk aspekt.

Mitt spelande i lite mer omfång:

Har spelat allt man kan spela, förutom möjligtvis Måltipset som jag inte förstår meningen med.
Annars, poker, casino, ATG, betting, ja, allt.

Blåst så mycket pengar att skulle jag få allt svart på vitt, skulle jag med all säkerhet skjuta mig i huvudet.

Pengar för mig är inte så viktigt, men det kan vara roligt att ha en kasse bärs, en välfylld kyl och lite hundmat hemma jämt.

Dessa små kriterier finns inte för mig just nu.


Försök till åtgärder:

Musik, förstås.
12-stegs-metoden med terapeut. Höll i ett halvår.
Träffade en brud som jag brände mig riktigt ordentligt på för ett år sedan. Kändes som hon faktiskt var räddningen till allt. Fick helt ny energi jag aldrig känt förut. Sedan så klämmer hon ut att hon är på tjocken med en annan idiot.
Lita ALDRIG på en kvinna, förutom din mamma.


Vart vill jag komma?

Det vet jag inte.

Jag vill kunna sova om nätterna utan Stilnoct och ev en whiskey.
Kunna prata med min arma mor utan att lacka ur efter max en halv-timme.
Sluta tänka på mig själv.
Sluta vara beroende av dåliga saker.
Försöka och få en verklighetsuppfattning av vad pengar är.
Bland annat.

Vet inte riktigt vad jag vill med detta, men det var skönt att skriva av sig lite i iaf.
Kom gärna med kommentarer eller frågor och såklart med tips.

Jamen, vad ska jag göra Jimmy?!
http://www.youtube.com/watch?v=U1M-8GOjukA

Du får ursäkta men jag skrattade gott åt flera delar av det du beskrev, och framför allt dessa två meningar. För Måltipset har jag sannerligen aldrig förstått vitsen med. Det spelar alla som inbillar sig ett fotbollsintresse bara för att kunna delta i måndag morgons halvsovande "diskussioner" på jobbet om helgens fotboll. "Fan, Zlatan kom ju inte ens till galan men ändå handlade den om honom" ekar det i varenda fikarum runt om i knegarsvängen just nu. Nej, Måltipset, är bara ytterligare en variant på lotto, på vilken smartskallar inbillar sig ett visst kunnande och att utgången statistiskt går att läsa sig till. Sen står de likväl handfallna när ett målglatt lag möter seriens mest uddlösa. Dumt att håna Måltipparna förstås, men jag klarar bara inte av den bedrägliga spelformen.

Härlig bymentalitet ni verkar ha däruppe. För moral kanske trots allt är ett ganska grundläggande krav för bestående kärlek. Den där kvinnan, ehm, jag menar satans hantlangare, som du sprang på, verkar sakna det mesta av betydelse mellan sina örontunnlar.

Skönt att du skrev av dig och hoppas att du lyckas tygla begäret någorlunda framöver. Om inte, så kanske det skulle vara på sin plats att byta håla, och då inte enbart framrumpa, för att kanske hitta gnistan igen. Jag är nämligen själv utleds på min bostadsort trots att det inte är någon liten avkrok, och kan således tänka mig att väggarna hastigt kryper närmare på en mindre ort.

Känner igen mig skarpt.

För mig började det i 7:an med att ofta efter skolan slänga in en tia på lången.
Tog inte lång tid innan man var fast i det. Spela på lången var det ända jag tänkte på under 3-6 månader.

Första året i gymnasiet så tog CS beroendet över. Hade en närvaro på 20% fram till januari då jag hoppade av skolan. Spelade cs i stort sett hela tiden.

Började på gymnasiet året efter igen, då blev hamnade jag i ett träningsberoende istället. Tills jag fick upp ögonen för Wow, var äckligt beroende av Wow i 2-2,5 års tid. Hade under denna period flickvän som fick nog av mitt spelberoende.

08 fick jag fast jobb. Har sedan dess inte spelat något Wow. Men känner suget kryper fram när folk i min närhet pratar om det.
Nu för tiden spelar jag,bror och far regelbundet på v75:an istället. Inget beroende men det är ofta man tänker på hästarna.

Så fort jag får alkohol i kroppen så kommer den onda speldjävulen fram, då kan jag mata in flera tusen på jackvegas maskinen bara för att få den där jävla bonusen i det senaste spelet. Eller mata in cash på black jack bordet bara för att jag vill stilla mitt beroende i några minuter.

Jag vet att jag är en sådan person som skulle kunna spela bort allt jag äger och har om det vill sig illa.

Jag är själv speltorsk och det har präglat större delen av mitt liv.

Det började med ett datormissbruk i 13-årsåldern. Började göra hemsidor och spela CS/Diablo. Hade lätt för skolan så det funkade att dela missbruket med plugget ända fram till mitten av tvåan i gymnasiet. Då var man tvungen att plugga också. Men jag valde att spela CS i stället.

Blev introducerad till nätpoker. Det var en lätt övergång att gå från CS-missbruk till pokermissbruk. Samma typ av beroende, bara att man förlorade pengar också.

Spelade inte om stora summor men det är ju inte det som är det viktiga. Utan tiden man slösar bort. Tiden som man kunde ha lagt på sin familj, sina vänner, sina intressen.

Nu i efterhand känns det ju lite dumt att man får slita med komvux bara för att man föredrog att sitta hemma och spela freerolls i stället för att gå i skolan, träffa kompisar och flickor.

2 år efter plugget började jag jobba. Trodde jag hade lagt pokern åt sidan men en dag så tog jag av nån anledning upp det igen. Satte in en 500-hundring. På en helg var det 10 000:-. Gick upp i nivå. På en halvtimme var pengarna borta. Började satsa större summor än tidigare. Inom en månad hade jag dragit på mig skulder på 40 000:- (tog lån för att spela) och spelat bort hela lönen innan jag ens hade betalat hyran eller andra fasta utgifter.

Fick krypa till föräldrarna, som redan hade haft ett helvete pga mitt missbruk. Tog ett år av hårt arbete att betala av det lånet. Kändes jättekul att se halva lönen gå till ett lån varje månad.

Har under två års tid gått till Spelberoendeföreningen i Stockholm. Rekommenderar det starkt. Det har hjälpt mig mycket! Det är "hjälp till självhjälp". Man sitter i små grupper och berättar om ens beroende och får stöd och tips om hur man ska undvika spel. Tack vare dessa möten har jag kommit till insikt med många av mina beteenden.

Jag har även fått andra negativa beteenden pga datormissbruket.
- Jag har väldigt svårt att hålla i pengar, har svårt att inse dess värde.
- Jag har svårt att koncentrera mig på att t.ex. plugga. Hittar gärna på ursäkter för att göra något annat.
- Jag har social fobi. Som jag dock arbetat hårt för att bli av med.
- Jag har lätt att bli uppslukad i olika saker. Kan få idéer på hur jag ska tjäna pengar, t.ex. aktiehandel och kan sitta timtals och läsa om hur man blir aktiehaj. Sedan brukar den glöden försvinna inom 2-3 veckor och så glömmer jag bort det.

Har man väl blivit speltorsk så är man det hela livet.

Storartat erkännande och där slog du förmodligen hammaren på spiken. Det inte helt fungerande sociala livet bäddar för dina missbruk. En jobbig vardag som gör dig inbunden. Tillflykten blir olika former av missbruk eller bara besattheter då du, trots att du egentligen vet var skon klämmer, inbillar dig att denna väg leder till välmående. Jag är nämligen precis likadan själv, men har börjat avsluta dessa små beroenden så fort jag känner att de håller på att utvecklas. Viktigast är nog att bearbeta sitt sociala liv istället, och i många fall rädslan att, oavsett vad det gäller, inte duga. Då försvinner nog beroendebiten på samma gång.

Känner tyvärr igen mig på alla punkter. usch och fy.
Det där med att hitta nya vägar är jag också expert på. Dock så blir det som du säger att man försöker i 2-3 veckor sedan glömmer man bort det, ja.

Jag tror att det beror på att det helt enkelt inte ger tillräckligt snabba kickar, oftast väääldigt långsamma och framför allt, inga snabba pengar.

Det är givetvis bra att kunna hitta på nya idéer för att tjäna pengar, men man måste börja om från början. Försöka ta bort sina dåliga vanor som ger kickar och ersätta dessa med andra hobbies.
Detta är såklart enklare sagt än gjort, men det borde gå.
Givetvis så är det inte mycket som ger lika snabba kickar som tex en blinkande automat eller ett BJ-bord, men detta måste man försöka att begripa!
Sedan när man är på nollpunkten och försökt hittat några sådär roliga saker att göra istället, kan man kanske bygga upp kickar mer som ett belöningssystem.
För det gör inte jag nu iaf.

Sedan måste man också överväga oddsen mot varandra och framför allt; FÖRSTÅ att även om man vinner 20 000 en kväll på ett casino, så har man tagit en hemskt stor risk, istället för att jobbat/investerat ihop dom pengarna på en månad, UTAN risk.

Huset vinner alltid!

Det har man hört ofta, men tänk igenom vad det säger: HUSET VINNER ALLTID.
Det bästa du kan hitta på ett casino, kanske ligger på 98% VINSTRETUR.
Enkel matematik, du förlorar i längden, hur du en gör.

Sedan kan man dra en parallell till exempelvis WoW, CS etc. Vem vinner på det? HUSET, även där.

Samma symtom av missbruk, samma svar på varför det är så.

Jo, jag skrev väldigt ironiskt och framför allt mitt ess i livet, sarkastiskt.

Dock så har du rätt i att jag måste försöka att, iaf, flytta bort ett tag... Så är det.
Dock är det så mycket som blockerar mig, just nu, men jag jobbar på det

Ska banne mig försöka och dra igång min blogg igen, som jag tyckte hade ett intressant upplägg, där jag kan skriva hur det går för mig.
Då har jag en håll hake på mig själv!
Ska ta tag i det ikväll.

Min hobbydiagnos är att ditt spelmissbruk är en del av en depression. Jag tycker du borde söka hjälp hos en psykolog.

Ett alternativt råd är miljöombyte. Skulle du kunna driva ditt lilla företag i en annan del av landet? Vad binder dig till din byhåla?

Visst är det så. Har gått till olika psykologer och terapeuter, men det var några år sedan nu.
Jag vet inte vad det är som inte gör att jag flyttar, men jag är expert att binda upp mig på åtaganden och jobb.
Tyvärr.

Var är du Carloz allas vår spelmissbrukare av högsta kategori?

Jag har tråkiga nyheter att berätta Våran spelkompis Carloz har slutat att spela för tillfället och det kommer nog dröja ett tag innan han startar igen `` om han börjar spela igen ``