Ursäkta den dröjda repliken; jag har varit bortrest.
Citat:
Ursprungligen postat av Dynamism
Det vore bra om det här vore "plattityder", men det finns förvisso ingen enighet bland filosofer om att det förhåller sig på det här sättet, vare sig i fråga om de angivna målen eller den bakomliggande argumenteringen.
Det är sant att filosoferna inte är eniga om ditt resonemangs riktighet, men det följer de almänna föreställningarna om hur saker är och bör vara. Om en politiker säger att alla har samma människovärde är det att kalla för en plattityd, även om det säkerligen finns en hel drös höger- och vänsterextremer som inte håller med.
Citat:
I fråga om vad som är "intressant" så skulle jag först och främst önska mig att målen jag anger känns engagerande. Rik och hållbar stimulans borde per definition vara tillräckligt stimulerande, kan man tycka! Men det kan vara svårare att reagera positivt på ord än på de faktiska stimulerande fenomenen som döljer sig bakom orden.
Som du skriver; det är svårt att intressera sig för beskrivningen (som jag ju ovan fasthåller vid är ganska alldaglig) av detta levnadssätt, även om det kanske är det förnämsta sättet att vara.
Citat:
Jag tro att rik och hållbar stimulans ger en massa njutning och lycka. Och tycker att man borde kunna påpeka detta utan att folk för den skull antar att det är behagliga känslor av njutning och lycka snarare än rik stimulans som är det verkligt viktiga. Annars skulle man väl inte kunna säga att en restaurant har en fin toalett utan att folk fick för sig att det är toaletten som är det viktiga!
Men är det vilken stimulans som helst som är god och viktig? Vi stimuleras ju (väl? Du kanske menar annat?) av olika saker och vad den ene uppfattar som rik stimulans kan den andre uppfatta som tortyr.
Citat:
Sköna känslor är också en form av stimulans men de är inte intressanta särskilt lång stund. Man behöver i allra högsta grad också stimulans för kropp, sinnen och förstånd.
Antagligen, även om du bör definiera "behöver".
Citat:
Vi värderar rent biologiskt saker för att de är bra för oss, dvs för att de bevarar och/eller utvecklar våra egenskaper. Vi värderar rent biologiskt också stimulans för att stimulansen bevarar och utveckla våra egenskaper. Det är mycket möjligt att vår värdering av stimulans är mycket viktigare för vår funktion än vår värdering av att bevara och utveckla våra egenskaper.
Men varför skulle vi värdera medlet högre än målet? Om så vore fallet skulle vi ju sätta medlet som mål och att nå målet skulle vara underprioriterat och småningom falla bort.
Citat:
Jag säger inte att värderingssättet är det goda. Jag säger att fenomenen som jag anger är det goda. Innebörden av att något är gott är att det bidrar till att bevara och utveckla våra egenskaper. Men rent psykologiskt är det goda i minst lika hög grad att saker är stimulerande. Sedan kan det väl ta ett tag innan man begriper detta och innan man identifierar de angivna målen som det som mest bidrar till bevarandet och utvecklandet av våra egenskaper.
Gott för vem? Om något är gott för mig men ont för dig, vad är gott? Det finns mängder med händelser (för att inte säga alla) som bidrar till att utveckla våra egenskaper. Våldtäkt är en, för att hårdra och förtydliga. Är våldtäkt då gott, i och med att det utvecklar båda inblandade parter och stimulerar åtminstone den ena, troligen båda?
Instämmer också med skribenten ovan i att din text låter utilitaristisk. Är detta ett medvetet val (vilket ger till följd att flera av mina frågor i det här inlägget är besvarade per automatik) eller en slump?
